Tips och råd!

Hej jemlan!

Vi tyckte att föräldrautbildningen var ett jättebra sätt att förbereda sig inför utredningen. Kanske kan ni titta mer på det material ni använde där?
Sen är det ju så att själva utredningen kan se olika ut beroende på var man gör den så det kan vara svårt att ge några generella råd. Jag tror att ni kommer att få mer kött på benen när ni har haft första träffen med kommunen och vet hur upplägget för just er utredning kommer att se ut.

Jag kände precis som du innan vi hade första träffen att jag ville börja skriva vår egen presentation och göra läkarundersökning m.m. för att ha så mycket som möjligt avklarat . Sedan visade det sig att vår kommun ville att vi skulle skriva på ett helt annat sätt än vad vi hade fått presenterat för oss på föräldrautbildningen och utredningen pågick ändå några månader så det var ingen brådska med läkarintyg. Tvärtom kan det i vissa fall vara bra att göra läkarundersökningen sent i utredningen om det är samma intyg som ska användas i ansökan till landet. Vi fick våra "landspecifika" intyg gjorda samtidigt och de fick vara högst ett år gamla när vi skickade dem till landet. Möjligtvis kan ni ju, om ni bor på en större ort, jämföra väntetider och priser för läkarundersökningen på olika vårdcentraler och läkarmottagningar.

Om ni redan nu vet vilket/vilka länder som är aktuella för er kan ni kolla om de ställer några särskilda krav på utredningens utformning. Vi visste redan från början att vi ville adoptera från Kina och lämnade vid första mötet med utredaren information till henne om Kinas krav på utredningen (t.ex. antal träffar och referenser). Är man osäker på vilket land som kan bli aktuellt är det bättre att den inte nämner något specifikt land men är så pass bred så att den kan funka ändå. Kolla med er organisation om de länder ni är intresserade av har specifika krav!

Ni kan prata med era tilltänkta referenspersoner och förbereda dem på vad de ska ta upp i sina brev (se Socialstyrelsens blankett Adoption 9 Referentuppgifter).

En annan sak som är bra att fundera på om ni inte redan har gjort det är hur ni ställer er till barn med särskilda behov. Många internationellt adopterade barn har någon form av särskilda behov. I början kan det kännas främmande och kanske också lite skrämmande att tänka sig men med rätt kunskap förändras ofta den bilden. Återigen, kolla med er organisation vad som gäller för just de länder som är aktuella för er och läs på allt ni kan komma över!

Lycka till, det kommer säkert att gå jättebra!