Köpa ut!?

Jag bor i Småland och det säger väl sig självt att hälften är frireligiösa av något slag. Under min uppväxt hade jag praktiskt taget fri tillgång på alkohol (pappa är dansk och uppvuxen på ett helt annorlunda sätt mot vad vi svenskar är van vid). Ändå var det inte jag som låg redlös i ett hörn och spydde!

Likadant för min sambo och hans syskon, de fick också smaka hemma. De som däckade var oftast prästens barn och andra med väldigt religiösa föräldrar eller såna som enbart förbjöd allting.

Idag dricker jag typ aldrig. Bor på landet och någon måste alltid köra och istället för att pina i mig 3 cider som jag inte gillar dricker jag vatten och kör.

Bara för att jag hade "fri tillgång" på sprit hemma betyder inte det att jag drack. Jag smakade inte ens. Första gången jag var "full" (lite lullig) var 1 månad innan min 16-årsdag. Vi spelade fia med hutt på martini på nyår (fest med kompisar, inga föräldrar). Andra gången var vi fyra stycken som delade på en sjuttis vodka (någon importerad skit, inte hemifrån) och det var framåt mars-april. Detta var allt jag drack på en hel kväll, likaså mina kompisar som jag delade med.

Idag blir jag full på 3 cider just för att jag aldrig dricker. Drickande för mig har aldrig varit något spännande och förbjudet som jag måste prova i smyg för mina föräldrar. Alkohol är enligt mig äckligt och jag pinar ibland i mig det just med syftet att bli full då jag i vanliga fall har svårt att släppa kontrollen på samma sätt. Ibland är max en gång om året om någon vill anmärka på varför jag dricker något jag inte gillar.