• Anonym

    Min sambo vill göra faderskapstest. Har jag fel??

    Akkakk skrev 2012-05-23 11:24:01 följande:
    Eller vad sägs om att en annan kvinna säger att han är pappan till hennes barn, skulle du bara lita till hundra procent på hans nekande och backa hans vägran till faderskapstest? eller skulle du ändå inte känna att om han nu är så hundraprocentigt säker så borde det inte vara någon stor grej att bevisa det med ett test?
    Om någon annan utanför förhållandet påstår att den har legat med personen (precis det som hände Justin Bieber nyligen!) så är situationen annorlunda. Det spelar ingen roll om det är mannen eller kvinnan som får anklagelserna. Kommer det en man och säger att han legat med kvinnan och att han är pappan, eller tvärtom om en kvinna säger att hon bär på din mans barn, så bör såklart ett faderskapstest komma upp på tapteten.
  • Anonym
    Akkakk skrev 2012-05-23 11:24:01 följande:
    Om man redan från början bestämmer sig för att faderskapstest ska göras så ser jag inte vad som är så kränkade. Sen verkar TS sambo ha en del andra issues och är allt annat än smidig om han väntar med krav/förslag på faderskapstest till efter födseln...
    Om man redan från början hade bestämt det så är det inte ens säkert barnen hade blivi gjorda. I TS fall så visste hon inte från början om att han ville ha faderskapstest utan fick veta det nu efter barnet fötts. Hon hade därför ingen chans att neka testet och att skaffa barn med mannen, som hon hade haft om han hade kommit med förfrågan innan.
  • Anonym
    Akkakk skrev 2012-05-23 11:44:35 följande:
    Om jag ska tala från egen erfarenhet så har det varit just när jag fått mina rädslor och misstankar motbevisade som de varit lättare att komma över och gå vidare från.

    Men, när det gäller den otrohet jag blivit utsatt för, så har det varit just att jag har litat 100% på tjejen och först när saker har hänt och setts i tillräckligt hög grad att jag inte kunnat ignorera dem så har jag börjat rota i det och då fått mer vatten på kvarnen och av tjejerna (för det har hänt mig flera gånger) fått kastat i ansiktet att jag bara var paranoid, att jag "kränkte" dem genom att misstänka något, att jag var svartsjuk, att jag var kontrollerande och så vidare. När det sen väl kom fram att det rörde sig om otrohet så satte det naturligtvis tillbaka min möjlighet att lita på nästa tjej, ändå har jag gjort det flera gånger. Sedan dess så har det som hjälpt mig mest varit just när jag blivit misstänksam och fått bevis för att tjejen inte var otrogen, för då vågade jag återigen lita mer på känslan som sa åt mig att inte lyssna på rädslan för att hon varit otrogen.

    Men det är jag, jag är inte TS sambo så jag vet inte hur han fungerar. Det jag kan säga är dock att just anklagelser som svartsjuka, kontrollerande beteende, paranoia och kränkningar är något man om man blivit utsatt för otrohet lär sig är precis vad den som är otrogen slänger sig med för att försöka lägga ut rökridåer. Så att "sätta ner foten" kan få precis motsatt effekt, i hans ögon kan det passa in perfekt på hur en otrogen person beter sig vilket knappast gör det lättare att avfärda oroskänslorna som rör sig inom honom.
    Ja du får ju dina rädslor och tankar motbevisade genom att man inte tar något test. Så är det enligt mig.

    Det du beskriver är ju inte individuellt för tjejer i förhållandet, utan antagligen även så många män reagerar som blir påkomna. Har man som du haft bra skäl till att tro att den andra är otrogen (vilket inte TS man verkar ha) så blir situationen annorlunda.

    Vad menas som bevis för dig? Alltså hur har de kunnat visa till dig att de inte var otrogna?

    Ingen (eller iallafall inte många) har sagt hon ska använda argument som att han är paranoid och kränka han och anklaga honom för saker. Inget av det behövs, ett kort och gott "nej" räcker sen inget mer med det.

    Situationen du beskriver blir helt annorlunda eftersom du pratar om folk som visar tecken på otrohet och faktiskt varit otrogna.. Så är ju som sagt inte fallet här.
  • Anonym
    Akkakk skrev 2012-05-23 11:45:30 följande:
    Du förväxlar att veta med att känna.
    Nej, men jag tror du gör det!
  • Anonym
    EnAnonumius skrev 2012-05-23 11:50:28 följande:
    Ja du jag har sagt det förut och säger det igen. Det finns "visa endast" på varje nick som gör inlägg i tråden.
    Då jag inte är en människa som skriver under "anonym" så som många gör så har DU ingen anledning att få upp "hundra olika anonyme"...

    "För du kan vill inte tro nånstans att dessa test är gratis att göra?"

    Nej det har jag aldrig trott.. Du har ingen anledning att sitta och anklaga folk att de skulle "tro" att något är gratis för att de föreslå något.

    Det framgår TYDLIGT att jag skriver med mitt regade nick. Det finns ingen annan i denna tråden som har nicket "EnAnonumius".  Du är ju en i raden av alla hemliga "anonyma" som inte är för lata att inte ens ta sig ett "tillfälligt nick".

    Men för att bevisa att den frågan redan ÄR besvarad så lägger jag väl in urdrag,. Mest för att få tillfredsställelsen att få tyst på dig och dina icke grundae fråga. 

    Urdrag från mitt första inlägg, som är inlägg #96 i denna tråd:

    Som sagt jag har redogjort vad vinningen skulle ligga, även hur finansieringen skulle ske kring detta med DNA-tester (vad pengarna skall tas i från)..
    Det är bara att läsa inlägg #96 i denna tråd om finansieringen och vad vinningen skulle ligga på sikt. Sedan är det knappast mina problem om du inte anser att det är en vinning i sig med genetiska sjukdomar och att "rätt barn får rätt far" b.l.a.

    Så om du vägra att bemöda dig att läsa mina inlägg i denna tråd INNAN du ställer dina frågor till mig så är det dina egna problem och alla andra "Anonym" (och dem med sitt ordinarie FL-nick  med för den delen) med för den delen.

    Jag lägger ned och svara på frågor ställda till mig, som man kan finna svaret på i mina inlägg.
    (Och NEJ jag kommer inte heller att svar på OT-frågor om varför jag är emot skattefinansierad insemination.)
    Oj..

    Jag tror närmare bestämt jag såg ett frågetecken efter meningen vilket brukar indikera på att det var just en fråga, och inte ett påstående eller att man anklagar någon.

    Vet inte vart du vill komma med allt "anonym" dravel och förstår knappt något av det heller.
  • Anonym
    EnAnonumius skrev 2012-05-23 11:50:28 följande:
    Som sagt jag har redogjort vad vinningen skulle ligga, även hur finansieringen skulle ske kring detta med DNA-tester (vad pengarna skall tas i från)..
    Det är bara att läsa inlägg #96 i denna tråd om finansieringen och vad vinningen skulle ligga på sikt. Sedan är det knappast mina problem om du inte anser att det är en vinning i sig med genetiska sjukdomar och att "rätt barn får rätt far" b.l.a.

    Så om du vägra att bemöda dig att läsa mina inlägg i denna tråd INNAN du ställer dina frågor till mig så är det dina egna problem och alla andra "Anonym" (och dem med sitt ordinarie FL-nick  med för den delen) med för den delen.

    Jag lägger ned och svara på frågor ställda till mig, som man kan finna svaret på i mina inlägg.
    (Och NEJ jag kommer inte heller att svar på OT-frågor om varför jag är emot skattefinansierad insemination.)
    "Hur det skall finansieras? Jo enkelt.. Då jag är emot att av insemination (av både heterosexuella och homosexuella) skall skattefinansieras så kan man ta de pengarna där ifrån så är man på god väg".

    Vad du är emot och inte har egentligen ingen relevans och är inte heller ett tillräckligt bra svar på hur man ska finansiera det. Huvudsakligen pga du antagligen är ganska ensam om den åsikten och det därför inte är å stor sannolikhet att det nånsin kommer hända. Du sitter och löser problem genom dina fantasier, vilket oftast inte fungerar så bra eller anses vara en tillförlitlig källa i en diskussion.
  • Anonym
    Anonym (hej TS) skrev 2012-05-23 11:57:47 följande:
    Men hur får du detta till att handla om mig?? Du läste ju mitt första inlägg och när vi får ett barn vill han inte ta ett test av den orsaken.. Hoppa tillbaka några sidor och läs igen.....

    Ja för vad som eventuellt KAN ske.. Och det finns faktiskt rätt många mammor som nekar barnets far att träffa sitt barn. Har faktiskt en väldigt god vän som blev pappa för bara 3 månader sedan. Han får inte träffa sitt barn, tyvärr gjordes inget faderskapstest så han har heller ingen "rätt", utan måste nu gå genom rätten för att få träffa sitt barn...... 

    Och det var ett EXEMPEL på vad som kan ske, vilket du inte verkar ha fått med dig......
    Jag tyckte det stod att han ville ha ett test. Att du blev sårad men gick med på det? Eller är du inte samma persons om skrev det inlägget som jag svarade på? Obestämd Det är såklart det handlar om dig, om du utgår från dig själv och man sedan diskuterar utifrån det sen?

    Jag antar du pratar om dig själv när du skriver "vilket du inte verkar ha fått med dig", eftersom jag skrev klart och tydligt i mitt inlägg att det kan ske. Du har fått det helt om bakfoten.

    Det finns oavsett ingen anledning att ta ett test för att man kanske någon gång i framtiden tar slut, och för att man själv (du kanske försej känner att du är en sån person) kanske skulle neka barnen rätten att träffa sin far. Du hör ju själv hur många händelser i förväg det är och att det är rena fantasier.

    Men låt din man göra faderskapstest, eller inte, jag kunde nog inte bry mig mindre faktiskt eftersom jag inte känner dig.
  • Anonym
    cloudberry79 skrev 2012-05-23 11:59:18 följande:
    För mig handlar äkta kärlek om äkta tillit, jag kan inte leva med någon jag inte litar på och som inte litar på mig.
    Precis så! Riktig kärlek.
  • Anonym
    Akkakk skrev 2012-05-23 12:00:23 följande:
    Även om jag kan hålla med om mycket i ditt inlägg så håller jag inte med om detta. Ett nekande är inte bevis. Jag kan neka till både det ena och det andra, det betyder inte att jag talar sanning. Om hans problem är just att han inte vågar lita på hennes ord så kan hon ju bevisa att hon talar sanning (men det bör även vara tydligt att hon inte tänker fortsätta att konstant bevisa att hon talar sanning utan just att hon gör det för att det ska vara klart och tydligt att han kan lita på henne).

    Att veta är att veta. Att känna är att känna. Jag kan t.ex. "känna" att min chef hatar mig men det är inte samma sak som att jag vet att min chef hatar mig.
    Har inte påstått att det skulle vara ett "bevis". I ett sunt förhållande ska man inte ens behöva "bevisa" sådant.

    Problemet är ju inte att han inte vågar litar på hennes ord, utan att han faktiskt inte gör det. Det problemet ligger i honom och det är inget hon kan göra något åt egentligen. Om han tror att barnet inte är hans, så betyder det att han kan se en möjlighet att hon faktiskt legat med någon annan, samt att hon skulle kunna ljuga för honom om allt det etc. Även om han får svar på att barnet är hans, tar ju inte det bort det fakta att hon kanske ändå kan ha legat med någon annan. Eller gör det det? Att min partner ens kan tro något sånt är en djup förolämpning.

    I all välmening så tycker jag du verkar ha en lång bit kvar att gå själv i din läkningsprocess. Du förespråkar att man blir mer säker genom att den andra "bevisar". Trots det sitter du här och verkar inte alls kunna känna tillit och försråkar något som bygger på rädslor. Jag har också blivit mer eller mindre bedragen och utsatts för lögner. Jag känner trots det inte nånstans att jag vill att min nya partner ska behöva bevisa något för mig. Det har gjort mig säker och därför håller jag inte på med trams om att den andra ska behöva bevisa något.
  • Anonym
    Miss Skywalker skrev 2012-05-23 12:15:49 följande:
    Jag tycker mer att han förnedrar sig själv inför dom som tror att hans kvinna har en hemlig älskare och att hans barn är ngn annans.. Patetiskt paranoid typ.
    Håller med. Om han nu tror nånstans att hans kvinna kan ha vart otrogen, vad gör han då ihop med henne kan man fråga sig. Är inte det att sjunka väldigt lågt.
Svar på tråden Min sambo vill göra faderskapstest. Har jag fel??