Min sambo vill göra faderskapstest. Har jag fel??

Jag var väldigt trygg och säker i mitt förhållande när jag fick barnen och kände inget behov av att kolla upp det men trots det skulle jag ljuga om jag skulle säga att tanken på ett test inte fladdrade förbi. Jag har full förståelse för att kvinnan kan känna sig misstrod och att det kan utlösa en förtroendekris i förhållandet men någonstans får det ändå vara underordnat pappan & barnets rätt att vara 100% säkra.

Det är väl ingen hemlighet att både män och kvinnor kan vara otrogna och uppenbarligen finns det x antal tusen barn med "fel" pappa.

Som sagt, jag själv valde att låta tanken bläddra vidare och iväg men har full förståelse och respekt förde som vill ha papper på det. Som man hamnar man lätt i ett moment 22. Antingen kollar man inte upp och riskerar (även om den är minimal) att få veta att man inte är pappan senare i livet...och den livskrisen skulle vara miljoner ggr större än den kvinnan får genomgå om mannen vill ta ett prov.

Eller så ber man om ett prov och blir sedd som århundradets sikt och riskerar att krascha förhållandet.

Frågan är om tonenman hade varit lika hård om även kvinnan riskerade att inte vara biologisk mamma . Jag tror att det hade funnits en större förståelse då, det är trots allt det största, finaste och mest livspmvälvande som sker i livet.