Anonym (man) skrev 2012-05-23 10:16:14 följande:
Anonym (Ledsen) skrev 2012-05-23 09:53:20 följande:
Återigen. Jag känner mig inte kränkt för att han vill göra ett test. Utan jag känner mig kränkt för att han inte litar på mig. Vilket han uppenbarligen inte gör när han väljer orden "jag är inte säker på att jag är pappa till barnet".
Vi pratade igår och jag bad honom att förklara. Inte fan blev jag klokare av det. Min sambos största mardröm är att jag skulle lämna honom för en invandrare (han är inte rasist men har starka åsikter när det gäller svenska kvinnor och invandrare som par). Samtidigt kom det fram att han blev orolig efter förlossningen då vår bebis föddes med mycket svart hår. Det var där det började. Han tror alltså att jag varit otrogen med en invandrare BARA för att det är hans värsta mardröm!
Vår pojke är vit och har ljusa ögonbryn och blå ögon. Han föddes med svart hår men det gjorde jag också och jag är blond idag. Helsvensk dessutom!
Är det så jäkla konstigt att jag blir sårad över detta?
Det där låter ju inte så bra. Backar lite...
Det där låter ju faktiskt mer eller mindre rakt av som om han har betydligt fler problem...
Det är inte så att han är mycket kontrollerande, att han gärna kommer och hämtar dig efter krogen, varje gång, eller kanske inte ens låter dig vara ute längre?
Att det har börjat kännas som att han kan bli eller har blivit våldsam?
Att han lätt snöar in på sina intressen och har svårt att prata om någon annat än just det?
Att han tycker att han själv är fruktansvärt duktig på jobbet, men hans chef förstår det inte och hans kollegor snarare tar avstånd än att höja honom till skyarna?
Att han tycker att han är mer intelligent och eftertänksam än de flesta?
Att han driver saker in absurdum och aldrig ger sig när han tycker att han har rätt?
Att han är hypokondriker och om han blir sjuk förmodligen har cancer?
I så fall är det dags att ta tag i saker och ting...
sv.wikipedia.org/wiki/Paranoid_personlighetss...
sv.wikipedia.org/wiki/Paranoia Oj, jag blev lite rädd. Nej han är inte kontrollerande på så vis. Jag kan gå ut och till och med åka iväg utan problem. Och han skulle aldrig slå mig (har varit i ett sådant förhållande förut så det vet jag). Men, för att ge ett exempel. Vi har en liten grill, typ som Sibylla, där vi bor. Dit går vi ibland för att handla mat när vi inte orkar laga något. Sist vi var där var han konstig när vi var påväg hem och jag frågade varför. Då var han förbannad för att killen som jobbade var så trevlig emot mig "han flörtade uppenbarligen". Jag själv la inte märke till någonting men sa till min sambo att "So what, om han nu gjorde det så ta det som en komplimang. Jag är ju din". Men icke, han blev till och med lite sur på mig och undrade om inte jag pratat med den här killen vid andra tillfällen för annars skulle han ju inte vara så trevlig emot mig! Behöver jag säga mer? Vi äter inte där längre.
Mer intelligent än andra tycker han absolut att han är och hypokondriker kan man lugnt säga. Minsta lilla utslag eller förkylning googlar han!
Suck, jag blir lite rädd.