Inlägg från: Anonym (Less) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Less)

    Pappan vil inte ha barnen mm

    Efter tjafs med mitt ex så blev han sur och skrev till mig att jag inte behöver komma med barnen till honom nåt mer. Han har flera gånger sagt samma sak när han varit arg men då har jag alltid frågat, någon dag innan barnen ska dit, hur det blir, om han ska ha barnen på helgen eller inte. Har alltid fått till svar: Är du dum eller, det fattar du väl att jag ska. Du gjorde mig så jävla förbannad så därför sade jag så där, det är ditt eget fel att jag säger sådana saker.

    När han nu sade det den här gången så tänkte jag att nu får det ta mig tusan vara nog. När han skrev sms'et till mig så svarade jag bara Ok...det är ditt val. På fredag är det meningen att barnen ska åka till honom, jag tänker dock inte höra av mig till honom något och jag tänker inte lämna barnen.
    Jag antar att han kommer bli tokig på mig och börja tjata om att han tänker anmäla mig för umgängessabotage. Min fråga är då om det verkligen är umgängessabotage när det sista han sade/skrev till mig var att jag inte behövde komma dit med barnen nåt mer ?  

  • Svar på tråden Pappan vil inte ha barnen mm
  • Anonym (Less)
    Anonym (Ja) skrev 2012-04-11 20:26:25 följande:
    Han har rätt att ångra sig så det är umgänges sabotage.
     

    Klart att han har rätt att ångra sig men om han inte berättar det för mig då ? Ska jag behöva kolla med honom om han ångrat sig ?
  • Anonym (Less)
    Anonym (Ja) skrev 2012-04-11 20:33:21 följande:
    Du skriver att han kommer tjata och hota att anmäla dig för umgängessabotage. Då måste du ju anta att han hör av sig? 
    Så enkelt är det inte att bara säga "du sa att du inte ville". Det gäller era barn inte ett bio besök.

    Pappan till min son har med skrikit det vid flera tillfällen. Jag bara ignorerar det och berättar inte för sonen att han sagt så. 

    Jag kanske uttryckte mig lite otydligt, han kommer höra av sig på fredag om jag inte kommer med barnen, tror knappast att han hör av sig innan. Hör han av sig innan och säger att han inte menade det han sade så åker jag självklart dit med barnen. Jag är bara så jäkla less på att han vräker ur sig saker så fort han blir arg och sen så får jag kolla om han verkligen menade det. Börjar bli dags för honom att lära sig att ta konsekvenserna av sitt eget handlande.
  • Anonym (Less)
    Anonym (Ja) skrev 2012-04-11 20:41:08 följande:
    Varför hämtar han inte själv så slipper ni ha kontakt ang, om han ska ha barnen eller inte?
    Han har ju ingen anledning att höra av sig mellan gångerna? 

    Ja säg det, han anser att jag ska lämna på fredagar och han på söndagar eller tvärtom, då slipper han ju hämta på dagis och skola. Det är lite svårt med väskorna också på skolan, det är ont om plats.
  • Anonym (Less)
    Anonym (Ja) skrev 2012-04-11 21:19:30 följande:
    Borde det inte vara enklare att byta då så du hämtar på söndagar istället för tvärt om? Så behöver du inte höra av dig om han ska ha barnen.

    Har man en dålig relation får man försöka underlätta så mycket det går. Jag pratar inget med pappan mellan umgängena. Finns ingen anledning!   

    Jag lär ju iaf vara helt säker på att han hämtar dom i så fall och så är det ju där med packningen, det finns för dåligt med plats på skolan. Jag vi helst inte ha någon kontakt alls med honom och det är inte så väldigt mycket kontakt men den här gången var det semesterpratet som spårade ur.
  • Anonym (Less)
    Anonym (tråk) skrev 2012-04-11 21:20:13 följande:
    För barnens skull får man bita ihop många gånger och för många knäppa saker. Försök se till att barnen får ett så bra och regelbundet umgänge med pappan som möjligt. Det är grumdregeln även om det är han som j-s.

    Jag har bitit ihop sååå många gånger, jag har blivit kallad för hora, fitta och allt fult man kan tänka sig, jag har gått med på att han betalade mindre underhåll ett tag, han pratar illa om mig inför barnen, han säger till barnen att jag tar hans pengar, att det är mitt fel att han fick flytta ifrån huset osv...så fort det inte passar honom så hotar han med att inte ha barnen. Jag har tagit allt för barnens skull, dom älskar sin pappa trots att jag hatar honom och jag vill absolut inte ta honom ifrån dom nåt vis. Jag vänder ut och in på mig själv för att att vara alla till lags och barnen ska ALDRIG någonsin få höra mig säga ett enda ont ord om deras pappa MEN det betyder inte att han ska kunna bete sig hur som helst mot mig längre. Det är inte bara jag som ska behöva bita ihop.
  • Anonym (Less)
    Anonym (tråk) skrev 2012-04-11 21:45:31 följande:

    Och jag har varit med om precis samma sak plus tre soc- och två polisanmälningar från hans sida.
    Jag vet att det inte är lätt, men barnen kommer först. Alltid. 

    Polisanmälan har vi gått igenom för att han slog ett av barnen på rumpan, vi har även gått igenom en utredning hos soc i samband med detta, samarbetssamtal har vi provat på också. Samarbetssamtalen struntande han dock i eftersom dom stod på min sida enligt honom, alltså han insåg att han hade fel och inte kom någon vart och då skiter man i allt. Jag själv har stått ut med misshandel från hans sida (när barnen var barnen såg på), både före och efter att det tog slut och allt för barnens skull. Det går till en gräns men sen är det stopp, jag vill inte stryka honom medhårs mer. 
    Man kan ju dessutom fundera på vad som är bäst för barnen, att vara hos en pappa som egentligen inte vill ha dom eller vara hos mig som gör allt för sina barn ?  
  • Anonym (Less)
    Essien skrev 2012-04-11 21:48:38 följande:
    så här skrev hon:

    han anser att jag ska lämna på fredagar och han på söndagar eller tvärtom, då slipper han ju hämta på dagis och skola.

    det tolkade jag som att han inte vill hämta på fredagar utan tycker att ts ska lämna? det där med väskorna i skolan var ju ett "också", ett tillägg. det var inte huvudanledningen som jag fattade det.  
    Rätt tokat av dig, han vill inte hämta där, han hittar knappt dit och jag antar att hans skäms eftersom han aldrig varit på utvecklingssamtal, föräldramöte eler skolavslutning.
  • Anonym (Less)
    Anonym (tråk) skrev 2012-04-11 21:52:27 följande:

    Då sätter man sig hos familjerätten och reder ut vilka regeler som ska gälla och så håller man sig till dom. Det bästa är att bestämma en sak på papper. Då kan han inte backa på det sen. Man går den vägen innan man börjar krångla med saker. Då kan det lätt bli ett hämndkrig som faktiskt drabbar barnen. För vad är det som säger att det här bara gäller en helg?

    Vi har som sagt varit på samtal där men det passade into honom så han ville inte gå dit fer gånger.
  • Anonym (Less)
    Anonym (Ja) skrev 2012-04-11 21:55:45 följande:
    Vi är många som är i den situationen. Efter 3 års vårdnadstvist 5 år med samarbetssamtal som inte lett någonvart, alla möjliga anklagelser, svartmålningar, hot o.s.v. Har jag lärt mig en sak, gör det så enkelt som möjligt!

    Prata så lite som möjligt, då slipper man bli kallad en massa.
    Ha en överenskommelse som man inte ger vika på (gärna från soc eller liknande)
    Dra inte in barnen i bråken och ignorera vad han säger.

    Du kan inte göra något åt vad han säger till barnen, kallar dig o.s.v. Du kan inte förändra hans beteende. Det är mycket man får stå ut med när man fått barn med fel man. Sista gången jag hade kontakt med soc (en handläggare som följt med sen starten) Sa hon "Du har fått barn med fel man, vi kan inget göra och inte du heller mer än stå ut" 

    Det är en hopplös situation många gånger men det hjälper inte att lägga ved på elden. Det mår man inte själv bättre av. Ibland känns det som man ska gå under men barnen är det viktigaste. 

    Jag undviker att prata med honom nu för tiden, vi sköter det mesta via sms och det är mitt val. Det skriva ordet är inte lika jobbogt att ta som om man får höra det, dessutom är det ingen risk att barnen råkar höra honom skrika. Den äldsta av barnen märker direkt om jag har en sms-diskussion med honom, hon brukar säga att nu är pappa arg på mamma igen och ge mig en kram.
    Jag har funderingar på att gå till tingsrätten och få umgänget bestämt genom en dom. 
  • Anonym (Less)
    Anonym (Ja) skrev 2012-04-11 22:01:18 följande:
    Jag lämnar tråden.
    Lycka till TS men du kan inte ändra hans beteende. Möjligt du lär dig det med åren!
    Att lägga ved på elden hjälper inte dig och skadar inte honom. 

    Jag vet att jag inte kan förändra honom. Jag har gått hos psykolog i två år för att bli människa igen efter att ha bott ihop med honom och är det nåt jag lärt mig där är det att jag inte kan ändra på honom. Även om jag inte kan ändra hans beteende så ska jag vä inte behöva krypa för hans skull ? Jag VET att barnen skulle ha det bra utan att dom träffar sin pappa. Skulle det bli så att dom inte kommer ha någit umgänge med sin pappa så är det absolut inte mitt val utan hans. Så länge han vill ha umgänge med sina barn så kommer han få ha det OM han inte slår dom igen.
    Att lägga ved på elden förstår jag inte riktigt, på vilket vis gör jag det ? 
  • Anonym (Less)
    nuharjagbytt skrev 2012-04-11 22:42:37 följande:
    Brukar det hända att han inte tar barnen de helger som är tänkt? Jag tycker att det känns lite konstigt att du frågar om han ska ha dem och han svarar att det är självklart. Är det inte bättre att ställa frågan, ska jag komma med barnen kl XX på fredag?Jag och mitt ex stämmer av på bytesdagen vilken tid och vem som ska köra.

    Jag har förstått att problemet är mycket större en denna fråga och det har redan diskuterats flitigt i tråden. Jag reagerade på detta direkt när jag såg trådstarten och tycker att även det är en aspekt på problemet. Hur TS ska göra på fredag har jag ingen bra lösning på.

    Han brukar alltid ha dom när det är hans helger men han var sur på mig förra veckan och då sade han att jag inte behöver komma med dom nåt mer. Det har alltså hänt flera gånger att han kommit med sådana hot och då brukar jag alltid fråga någon dag innan om han tänker ha dom eller inte. Nu har jag tröttnat på att han vräker ur sig sådana saker så denna gång tänker jag ta honom på orden om han inte hör av sig och säger att han inte menade det.
    Det skule aldrig gå att bestämma något med honom samma dag som ni gör, han ska veta allt i förväg och man måste komma på exakt utsatt tid, kommer man 15 min för tidigt så får man vänta, kommer man 1 min sent så blir han sur. Fast egentligen så vill han att man kommer 5 min före utsatt tid, han ringde en gång 1 min innan den utsatta tiden och frågade om jag inte tänkte komma med dom, då menade han på att om man säger en tid så ska man vara där 5 min innan. Jag blir bara så trött på allt detta !!   
  • Anonym (Less)

    Det börjar närma sig em nu och jag har verkligen ont i magen av nervositet, jag svettas och fryser om vartannat och skakar som ett asplöv. Jag är livrädd för att han ska ringa och bråka med mig, är rädd för att jag gör fel.

  • Anonym (Less)
    Anonym (O) skrev 2012-04-13 13:10:38 följande:

    Ta några djupa andetag!

    När han ringer så säger du bara lugnt att barnen finns klara att hämta för honom. Börjar han tjafsa om att du ska köra så informera honom om att du kan komma och hämta dem hos honom på söndag.

    Han kommer förmodligen att försöka dra in dig i en diskussion, eller få dig att försvara dig själv. Gå inte på den finten! Har man väl börjat försvara sig eller förklara sig så har man förlorat diskussionen (jämför med ett barn som ber om en glass, man svarar att det inte går för att man ska äta middag snart, barnet säger att han i alla fall kommer att orka maten, man svarar att det gjorde du inte förra gången, barnet säger att den här gången kommer han att orka, osv tills man ger upp och barnet får sin glass).

    Vad han än säger/skriker så svara bara "Barnen finns klara att hämta här, jag kommer och hämtar dem hos dig på söndag". Om han försöker säga att det är ditt fel att barnen inte får träffa honom, eller om han säger att han kommer att gå till domstolen så svarar du bara "Det är ditt val".

    Och som sagt, ta några djupa andetag. Det ordnar sig.        
    Det var precis det svaret han fick när han sade att jag inte behövde komma dit med barnen i fortsättningen, ok...det är ditt val sade jag så bollen ligger ju hos honom. Till barnen har jag sagt att jag inte vet helt säkert om dom ska dit i helgen eller inte. Det äldsta av barnen vill gärna ringa till honom och fråga om dom ska dit eller inte.
  • Anonym (Less)

    Inte ett ljud ifrån honom, har nyss tröstat en ledsen dotter som inte kan förstå varför hon inte får åka till pappa. Jag har försökt förklara för henne men det är inte så lätt. Hon ville ringa honom, som hon självkart fick, men han svarade inte...hon sade då att han säkert såg att det var mitt nummer och då ville han inte svara. Det gör så ont i mig att se barnen ledsna.

  • Anonym (Less)

    Pappan vill nu ha barnen igen, han vill dock hämta dom på skolan helt plötsligt (vilket är ok för mig) och lämna dom på parkeringen så dom får gå in själv, allt för att slippa träffa mig. Det är helt ok om han vill göra så även om jag tycker att han är löjlig, vuxna karln. Han säger också att om vi ska ha kontakt med varandra så ska vi ha kontakt genom hans mamma, hon får medla vilket jag INTE tycker är ok, ska någon medla så ska det vara någon som är opartisk.
    Han vägrar upprätta ett avtal om helger och semester mm, han säger att sist han skrev på ett papper så förstörde det så mycket för barnen. Han vägrar dessutom att ändra helger så barnen är där varannan helg istället för två helger i rad som nu. Barnen själva tycker det blir för långt uppehåll när man gör så och jag har fått chansen att jobba varannan helg vilket skulle göra mycket för vår ekonomi.
    Det känns som vi sitter fast, kommer inte en jäkla millimeter längre, vad göra ? Familjerätten kan väl inte hjälpa om inte båda är med på det antar jag ? 

Svar på tråden Pappan vil inte ha barnen mm