Ngn mamma som lämnat sina barn till pappan? Hur klarar man det?

Varför förväntas det vara enklare för en pappa?

Jag har själv utbildningar som gör det i princip omöjligt för mig att få jobb i närheten av mina barn.
Närmast är 2 timmar med bil.
Hur ska jag göra? Ska jag försöka ta ett jobb som inte motsvarar min utbildning för att kunna vara nära barnen även om jag inte kommer kunna köpa ett hus på många många år och inte kan ge mina barn mer än det nödvändiga.

Eller ska jag flytta för att kunna få bra jobb med bra lön där jag kan köpa hus och ge mina barn det de vill ha men inte kunna träffa de mer än varannan helg?

Som pappa tycker jag det är skitsvårt och har ännu inte bestämt mig.
Vad gäller barnen så kan det nog vara hugget som stucket vilken förälder det är som i princip försvinner ur deras liv och hur de upplever det.

Jag känner inte till vad trådskaparen har för situation men det kan mycket väl vara allt från att bo på en ort där lokalbefolkningen fryser en ute. Skvallrar om utbölingen m.m.
Alternativt haft en relation med en dålig man som trakasserar henne.
Du vet inte personens motiv. Du vågar inte ens skriva ut ditt namn.

Lätt att döma andra när man själv är anonym framför ett tangentbord med ett glas rött bredvid sig antar jag.