Tips om dhea

Jag har precis börjat med DHEA 50 mg inför en IVF-behandling som ska starta i höst. Kommer då att ha tagit DHEA i 3 månader. Vi har ett barn efter en tidigare IVF-behandling som jag fick när jag var 41 år och 4 månader. Jag hade då tagit 50 mg DHEA i 3 månader.

Vidare hade jag en massa andra preparat som extra Progesteron, Trombyl, Fragmin, Predisnolon m.m.

Nu till frågan - jag minns faktiskt inte hur jag gjorde exakt men jag tror jag tog DHEA ända till att graviditetstestet visade positivt och det gjorde det redan på dag 7 efter äggåterföring. Jag brydde mig inte om att sluta med DHEA för att sedan börja igen efter misslyckad IVF behandling. Dvs. hoppa fram och tillbaka då det var på tredje försöket jag lyckades. Vidare tog jag Trombyl redan från sprutstart då det är blodförtunnande och då var min tanke att äggblåsorna får bättre fart.

När jag närmade mig 41 år och lyckades fick jag 12 ägg. Är övertygad om att det var en effekt av testoronet.

Hur har ni gjort med DHEA när ni varit under behandling? Hur länge ska man ta DHEA? Jag har läst 3 månader sedan vänta 3 månader och köra 3 månader igen. Andra har skrivit 6 månader i stöten.

Jag tog inga DHEA prover. Däremot en massa andra saker varav många hade jag fått tips om här. Gjorde AHA vid tredje IVF - behandlingen. Svårt att säga vad det var som gjorde att jag lyckades, troligen en kombination av omständigheter.

Minns inte riktigt hur jag doserade Prednisolonet men jag har fått allt utom DHEA utskrivet av läkare på riktigt. Akupunktur körde jag sista gången bara inför ÄP och dagen efter ÄP. Tror inte att det var det som gjorde att jag lyckades. Var även hos Ludmilla i Sundsvall. Inget vin och kaffe under behandlingen. Jag tror mest på AHA, DHEA och tilläggsmedicinerna. Inte så mycket på kaffet, vinet eller akupunkturen.

Assisted hatching med laser. De gör ett litet håll i skalet/tunnar ut på äggen för att hjälpa dem på traven. Bad att få prova vid tredje försöket och det gick kliniken men på. Kan ha varit pricken över i. Kan tillägga att jag de två senaste försöken fått 2 fina 4-celliga ägg att sätta tillbaka. De har varit sådan kvalité att det skulle gått att frysa. Nu är det dock ett tag sedan så nu vet jag inte om det går alls. Jag blev ju gravid i december 2012 så det är ju ett tag sedan. Ska bli spännande att se hur kroppen reagerar. Tar det med ro. Blir det inget så får vi vara glada över det barn vi fått. Sist hängde det mycket mer på liv eller död då hade vi ju inget barn. Det är en sak att misslyckas när man fått ett barn nyligen, en helt annan om man inte har något barn.

Min dotter är 10,5 månader och idag har jag lärt känna många personer som också är föräldralediga och har barn i samma ålder. Faktum är att jag glömt mycket av alla saker jag provade när vi höll på med IVF. Delvis för att det är ett tag sedan, men framför allt av andra orsaker. När jag väl blev gravid så sökte jag mig till några gravidtrådar, som övergick till grupper på Face Book, som övergick till föräldragrupper etc. Att jag glömt så mycket är för när jag väl lyckades bli gravid/fick barn släppte jag gradvis FL och de trådar jag tidigare varit aktiv (både mentalt och känslomässigt) i till att istället träffa nya vänner och föräldralediga mammor med barn i samma ålder som mitt eget. FL i all ära då jag fått många tips som varit till hjälp och som kanske var orsaken till att jag lyckades och också anledningen till att jag är här idag för att friska upp minnet då vi ska försöka med IVF igen i höst, men söker man nya vänner att träffa och umgås med - inte nätbekanta eller andra ytliga människor utan riktiga vänner - då är det här inte rätt forum. Det upptäckte jag tidigt dessvärre.

Jag har haft stor nytta av en massa saker jag läst om här, som säkerligen spelade in att vi lyckades med IVF och nu har en dotter på 11 månader. Det är mycket jag aldrig kommit på om jag inte läst i trådarna här. Det är dock väldigt ytligt (om något) att sitta på ett anonymt forum och skriva till en massa människor som aldrig har för avsikt att träffas utan vill fortsätta att vara anonyma och ha sitt "vanliga liv" och vänner utanför.

Sedan definierar man vänskap på olika sätt. För mig innebär det inte att hålla kontakten och uppmuntra/peppa varandra här i timmar eller om man bor i olika städer och höras en gång i halvåret. För mig innebär vänskap att ha nära vänner eller riktiga vänner, som man ringer ofta och träffar regelbundet. Vi i föräldragruppen har träffats flera gånger i veckan och umgåtts väldigt mycket. Då är man vänner. De som finns där när livet blir jobbigt och inte försvinner när det blir någon förändring. I stort sett alla som fått barn eller är färdiga för gott med IVF lämnar trådarna och försvinner. I början blev jag besviken innan jag förstod att man inte kan förvänta sig på ett anonymt forum att människorna ska "finnas där" i verkliga livet. Vänner i verkliga livet försvinner inte på samma sätt.

Jag har startat en Face Book grupp (där ingen vet om våra svårigheter att få barn). Gruppen är endast för de som bor i Stockholm, eftersom gruppen är till för att träffas. Vi är ett gäng som träffas regelbundet och hittar på saker. Alla har barn i samma ålder. Detta är ingen "chatt" grupp utan en grupp där de som är med söker nya vänner, som är i samma situation, och vill träffas (inte bara snacka på internet). Gruppen har svält ut, i början lade jag till alla vänner med barn i samma ålder som jag lärt känna, fråga mig inte hur men många som jag aldrig känt har hittat till gruppen. Inboxa mig om någon är intresserad så skickar jag en inbjudan, vi är rätt många men blir gärna fler som bor i Stockholm. Samtalsämnet är dock inte att prata om ålder eller alla som har haft svårt att få barn, utan fokus är att skaffa nya vänner att umgås med med barn i samma ålder.

Jag är här för att friska upp minnet och försöker hitta en höst-grupp för personer som ska göra IVF och bor i Stockholm, men dessvärre utan framgång. Jag kommer att börja IVF troligen i september och om det är någon i Stockholm i samma situation så hör gärna av er.

Fråga - vi ska om allt går enligt planerna påbörja IVF i mitten av september 2014, samma klinik som tidigare. Jag har tagit 50 mg DHEA sedan början av juni 2014 (på samma sätt som sist). Då vi lyckades hade jag tagit DHEA i 3 månader.

Nu var det så länge sedan jag läste här, december 2012 blev jag gravid och då låg inte fokus på denna tråd längre. Jag har läst att man skulle ta DHEA 3 månader och sedan hålla upp 3 månader för att få maximal effekt. Det syntes råda delade meningar om detta (eller inte finnas något enhetligt svar). En del verkar ha tagit det mer än 6 månader i sträck.

Orkar inte läsa igenom hela tråden bakåt, tar för långt tid så därför undrar jag vad ni som fått Prasteron utskrivet på riktigt sätt genom läkare i Sverige, vad ni fått för ordination? Alltså 3 månader och sedan uppehåll 3 månader eller 6 månader på raken. Vidare undrar jag om ni kan tipsa om någon läkare som skriver ut Prasteron på recept i Stockholm, så att det går på högkostnadsskyddet? Min gynekolog ville inte göra det då jag i december 2012 fick 12 ägg, gången innan 6 ägg (på exakt samma dos). Det är ju dock ett tag sedan.

Har skapat en tråd för oss som bor i Stockholm och ska göra IVF i höst, det borde finnas många.

Var det Falukliniken? Om det är någon läkare i Stockholm som skrivit ut, så Inboxa gärna mig. Någon annan som vet hur länge/på vilket sätt det är bäst att ta dhea?

Supertack!

Längtar tills vi kan påbörja behandlingen. Är lite spänd hur kroppen kommer att reagera, det var ju senast december 2012. Det visar sig snart om det efter detta försök är värt att försöka fler gånger. Sist lyckades vi på tredje försöket. Jag har inte så stora förhoppningar, jag är varken orealistisk eller korkad. Sophiahemmet tyckte det var värt att försöka. Saker och ting är också annorlunda när vi så nyligen fått barn. Lyckas vi inte får vi vara glada för det barn vi fått. Det hänger inte på liv och död på samma sätt som när vi inte hade något barn. Men visst hoppas jag få uppleva lyckan att få ett barn till.

Germany, det är väldigt stor skillnad att köra IVF när man redan har ett litet barn på 1 år som jag själv. Visst vore det fantastiskt att få uppleva ännu en graviditet, ett spädbarn etc. Jag vill väldigt gärna ha ett barn till, men det hänger inte på liv och död på samma sätt som när vi inte hade något barn. Inte heller är jag besatt på samma sätt, eller tillbringar avsevärd del av min tid med att skriva massa inlägg här. Jag är halvt intresserad och här sporadiskt. Dessutom har jag börjat jobba och har mycket mindre tid över. Jag har fullt upp med min dotter, springa på 1 - års kalas, träffa andra mammor med barn i samma ålder som man har mycket mer gemensamt med än här? Inget illa alls, undrar bara, men har du inte varit med i en mammagrupp, gravidgrupp, babyrytmik och dylikt och umgås med andra par/mammor som också är småbarnsföräldrar?