• Argo

    Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

    Anonym (!!!!!) skrev 2012-04-09 23:00:26 följande:
    Precis! Men faktum är ändå att barnfattigdom existerar i Sverige.. Vare sig föräldrarna missbrukar eller ej.
    Alla barn är i princip fattiga. Det är det normala när man är barn.

    Det som av vissa kallas "barnfattigdom" är istället fattiga vuxna, barnets förmyndare/föräldrar.

    Och det är inte bara en lek med ord eftersom "barnfattigdom", så knepigt ordet är konstruerat, riskerar att leda tankegångarna åt fel håll, mot mer bidrag till barnfamiljen istället för mot lösningar som snarare involverar den vuxne som individ.
  • Argo
    Anonym (vakna!) skrev 2012-04-10 08:36:28 följande:
    Hur ska man då lösa problemet (som till stor del består av barn till lågavlönade ensamstående vuxna) med att barn växer upp under dåliga ekonomiska förutsättningar?
    Det har vi tagit i en annan tråd för flera år sedan men jag står fast vid att det är okvalificerade tjänster, med  lön mellan dagens lägstalön och socialbidrag, inom offentlig service och direkt ut i arbetslivet när de anländer till Sverige som gäller. Det fungerade 1945 så det bör fungera nu med.

    Varje fall är individuellt men merparten av de fattiga föräldrarna skulle "avhjälpas" på det sättet.

    En viss mängd personer kommer alltid, pga sjukdom, arbetslöshet mm att vara fattiga. Det intressanta är att se till att det inte är samma människor som fastnar i det stadiet.
  • Argo
    Anonym skrev 2012-04-10 10:51:41 följande:
    Det är förmodligen en ganska stor del av de fattiga som saknar eftergymnasial utbildning, sitter i nån håla med hög arbetslöshet och skaffade barn för tidigt, med någon som var helfel.
    Offerkoftan på.
    Det är ju bara att gå till källan för påståendet och läsa:
    http://www.rb.se/SiteCollectionDocuments/Rapporter/Barns_ekonomiska_utsatthet_2012.pdf

    Flest fattiga barnfamiljer, räknat på kommun, finns i (sid 41): Malmö, Landskrona, Södertälje, Eda och Årjäng.

    En viss del svenska bruksorter i kris men framförallt är denna typ av fattiga familjer hopkopplande med utländsk härkomst. RB skriver bla (sid 5):

    Den ekonomiska utsattheten är i synnerhet påfallande bland barn med båda föräldrarna utrikesfödda eller där barnen och deras familjer kommit till Sverige under senare år. Av samtliga barn med vistelsetid högst två år i Sverige har barnfattigdomen fortsatt öka och uppgår till drygt 70 procent 2009. Under senare år har det skett en ökning av utrikes födda barn med högst två års vistelsetid i Sverige, från 32 000 barn 2005 till 53 000 barn 2009.

    Fenomenet du talar om existerar visst, men är inte den huvdsakliga anledningen till denna "barnfattigdom".

  • Argo
    Anonym (vakna!) skrev 2012-04-13 09:07:16 följande:
    "när de anländer till Sverige"? Har du missat alla "svenska" kvinnor som är sjukskrivna/har sjukersättning och är ensamstående med barn? De kan inte arbeta, hur gärna de än vill.

    Så vi ska tillåta att en stor del ensamstående föräldrar är fattiga för "det har alltid varit så"? Lustigt argument.
    Jag skrev: "merparten".

    Jag är så cynisk att jag tror att vi aldrig kommer att kunna utrota fattigdom eftersom den, till viss del, beror på individuella faktorer såsom exempelvis alkoholism, sjukdomar och ekonomisk okunskap. En viss andel av befolknignen kommer alltid att falla in under de kategorierna. Tror jag.

    Ensamstående föräldrar har jag inte nämnt som grupp.
  • Argo
    Anonym (vakna!) skrev 2012-04-13 09:35:02 följande:
    Rekommenderar denna länk: www.scb.se/Grupp/valfard/2008-4/LE0001_2008K0...
    Jaha?

    Är det något fel nu på RB:s rapport?

    Det står ju i stort sett samma i din länk som i RB:s rapport. lite andra siffror bara eftersom den refererar till 2006 istället för 2009.
  • Argo

    På tal om ämnet så skrev regeringen igår/idag på SVD om saken:
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/integration-nyckel-i-kamp-mot-barnfattigdom_6991465.svd


    Artikeln förklarar bland annat det här med definitioner. Vi har alltså minst tre olika definitioner och mätmetoder som berör ämnet i Sverige och som kan användas i debatten. EU/OECD:s, regeringens och RB:s.


    "Förekomsten av barnfamiljer i ekonomisk utsatthet kan mätas på olika sätt, i absoluta tal eller i relativa tal. Inom EU och OECD används ett relativt mått där inkomst sätts i relation till 60 procent av medianinkomsten. Det innebär att det egentligen är en del av inkomstspridningen som mäts. I ett land där alla har samma inkomst får man alltså ett bra värde enligt detta sätt att mäta. Sverige har i internationell jämförelse låg inkomstspridning, även om den i likhet med många andra länder har ökat något de senaste åren.  

    Rädda Barnen har i sina årliga rapporter valt ett eget sätt att mäta. Det består av summan av två delar, dels kvoten mellan hushållets disponibla inkomst och en bedömd norm för levnadsomkostnader, dels hushåll som mottagit ekonomiskt bistånd. Måttet skiljer sig från vedertagna sätt att mäta och följa upp ekonomisk utsatthet. De två delarna kan utvecklas olika och överlappningen varierar över tid.

    I regeringskansliet mäter vi fattigdom i absoluta tal. Vi gör det eftersom det viktigaste är att bekämpa den ofrihet som små ekonomiska marginaler medför. När Rädda Barnen menar att barnfattigdomen ökar 2009, visar mätningar i absoluta tal att det är en minskning. Dessutom kan vi konstatera att antalet barn i ekonomisk utsatthet halverats sedan mitten av 1990-talet."

  • Argo
    Anonym (vakna!) skrev 2012-04-13 09:50:00 följande:
    22% av alla barn med sammanboende föräldrar under 30 år lever under fattigdomsgränsen.... Vart tredje barn med sammanboende föräldrar utan gymnasial utbildning, lever under fattigdomsgränsen. I sammanboendehushåll där ingen av föräldrarna arbetar lever 68% av barnen i fattigdom....

    58% av alla barn till ensamstående föräldrar som inte arbetar, lever under fattigdomsgränsen. Bland barnen till ensamstående som arbetar är det 12%.

    Ensamstående är en stor, viktig grupp när man diskuterar fattigdom.
    Har någon sagt annorlunda?
  • Argo
    Anonym skrev 2012-04-10 16:11:13 följande:
    Borde vi hjälpa de ohjälpligt fattiga så mycket att de blir gruppen som ynglar av sig mest (så är det ju idag)? Behöver vi deras avkomma? Är barn en mänsklig rättighet?

    De 11 000 arbetslösa ingenjörerna kan väl komplettera sina obsoleta utbildningar?
    Varför valde de värdelösa utbildningar och lärosäten till att börja med?
    Anonym skrev 2012-04-10 16:14:36 följande:
    De flesta är civilingenjörer vilket vad jag förstår är en bred ingenjörsutbildning, det som efterfrågas är specialiserade höskoleingenjörer, inom olika områden.
    Så det var nog inte att de valde fel utan valde för breda utbildningar. 
    Anonym pratar med Anonym så det  omöjligt at veta vem som är vem, men vad gäller arbetslösa högskole- och civilingenjörer så är det ca 1000 st som uppbär a-kassa.
    http://www.ingenjoren.se/2011/01/farre-ingenjorer-ar-arbetslosa/

    Siffran 11.000 låter oerhört fel ur det perspektivet. Den måste avse även gymnasieingenjörer - alltså äldre som bara gått tekniskt gymnasium och sedan tappat i konkurenskraft när kraven har ökat. Jag ser ingen annan rimlig förklaring och jag hittar heller ingen på nätet.
  • Argo
    Anonym (Fattig, men rik) skrev 2012-04-10 16:33:02 följande:
    Varför accepterar du inte att man definierar en som lever på eller under Riksnormen som fattig? Är det så himla svårt för dig att anta gemensamma kriterier för vad vi pratar om?

    Du har inte visat något mer än att du inte vill rätta in dig i ledet och föra en diskussion utifrån det allmänt vedertagna uttrycket och benämningen "fattig",  vilket difinierar en person som lever på eller under Riksnormen.
    DET har du visat. Inget annat.
    Tjurskallig brukar man kalla det.

    Det finns en diskrimineringslag. Läs den. Och försök att förstå att det är diskriminernade för alla Muhammed att i förväg stämplas som "fattig". 
    Som visat i inlägget ovan är detta "allmänt vedertagna" uttryck ett av minst tre olika som mäter samma fenomen. 
  • Argo
    Anonym (Fattig, men rik) skrev 2012-04-10 16:33:02 följande:
    Det finns en diskrimineringslag. Läs den. Och försök att förstå att det är diskriminernade för alla Muhammed att i förväg stämplas som "fattig". 
    Ja just ja, "diskrimineringen" var det.

    Att i en diskussion ta som exempel "Muhammed är fattig" (vilket dessutom är ett väldigt bra exempel när man tittar på verkligheten) är inte detsamma som att säga att alla Muhammed är fattiga.
  • Argo
    Anonym (Fattig, men rik) skrev 2012-04-10 16:38:20 följande:
    Alla barn med föräldrar som har en inkomst som räcker och blir över för alla nödvändiga utgifter är inte fattiga barn. Om sedan föräldern undanhåller barnet att leva med samma levnadsstandard som föräldern själv är ett annat problem. Till det behövs andra åtgärder.

    Att barnfattigdom leder dina tankar till mer bidrag - intressant information om ditt sätt att handskas med faktiska omständigheter.
    Alla tänker inte som du. Långt ifrån.
    Säkert inte, men det är bland annat några av RB:s grundläggande slutsatser av sin egen rapport.
  • Argo
    Anonym skrev 2012-04-13 10:17:29 följande:
    – När man talar om ingenjörsbrist menar man att det saknas högskoleingenjörer, både nu och i den framtida prognosen, säger Per Fagrell som jobbar med högre utbildning och forskningsfrågor på Teknikföretagen.
            Skillnaden mellan högskoleingenjörer och civilingenjörer är kort och gott två års utbildning. Högskoleingenjören håller i pennan och civilingenjören godkänner ritningen, förklarar Per Fagrell.
            I februari i år var över 11 300 ingenjörer arbetslösa, det är en ökning med nära 3 500 stycken jämfört med samma period året innan. Enligt Origos beräkning ligger dagens arbetslöshet bland ingenjörer dessutom på nästan samma nivå som för tio år sedan. Samtidigt har det utexaminerats ungefär lika många högskoleingenjörer varje år sedan 1994. Det tyder inte på någon akut kris.
            Men så enkelt är det inte. Bristen är tydlig bland vissa ingenjörsgrupper, samtidigt som det inte är brist alls inom andra, menar Per Fagrell. Enligt honom finns i dag ett litet överskott av civilingenjörer. Och så länge den rådande lågkonjunkturen håller i sig är risken för brist på civilingenjörer i det närmaste obefintlig. Däremot är underskottet på högskoleingenjörer kraftigt och ökande.
       – Främsta orsaken till det stavas pensionsavgångar. På arbetsmarknaden ska de gamla gymnasieingenjörerna nu ersättas med högskoleingenjörer, säger Per Fagrell.

    www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source...
    Ja, den länken hittade jag med. Det står fortfarande inte vilka som räknas in som "ingenjör".

    AEA, som samlar upp HögIng och CivIng har ca en tiondel så många arbetslösa. Jag länkade det.

    Det är möjligt att det finns 10.000 arbetslösa sådana som INTE är med i AEA, men mer troligt räknas även gymnasieingenjörer in i siffrorna.
  • Argo
    Dorian Ertymexx skrev 2012-04-10 22:12:16 följande:
    Men TS, klart att det inte finns fattiga i Sverige! Då skulle ju regeringen vara nödgad att formulera om vad "fattig" betyder, så att det inte längre fanns några fattiga i Sverige!! Flört
    Regeringen har redan en definition.
  • Argo
    Anonym skrev 2012-04-13 13:07:09 följande:
    Är det inte så att många akademiker aldrig gick med i A-kassan tidigare?
    Jag vet åtminstone att många som tog examen för en 15-20 år sedan inte gick med i A-kassan.
    Det finns säkert felkällor kring AEA:s siffror kontra verkligheten med CivIng och högskoleingenjörer som ÄR arbetslösa men som INTE är med i AEA, men att det skulle vara så många som 10.000 stycken tror jag inte en sekund på.
  • Argo
    Dorian Ertymexx skrev 2012-04-13 17:44:17 följande:
    Heh, gud nej. Jag är med i AEA, och jag betalar många gånger mer än 90 kronor kan jag berätta.
    Du är lurad. Eller betalar i pesetas.

    AEA kostar 90:- i månaden.
Svar på tråden Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?