• Anonym

    Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

    Donum skrev 2012-03-18 14:53:26 följande:
    Ja, jag håller mig till ämnet och jag ifrågasätter just begreppet fattigdom i Sverige. Det gjorde jag redan i mitt första inlägg i den här tråden och har hållit mig till det. Jag vidhåller att begreppet "fattigdom" inte är applicerbart när man har mer än så att man klarar sig. Du hävdar att det är fattigdom även om man har mer än så att man klarar sig. 
    Men din personliga åsikt om ordet fattigdom är rätt ointressant här.

    I Sverige när vi pratar om fattigdom officiellt så menar vi det som riksdagen och Röda Korset definierar som fattigdom.
    Sen får ju du ha din egen definition om du vill, men det lär ju öka risken att du blir missförstådd om du envisas med att använda egna begrepp.

    Fattigdom är relativt i det här sammanhanget är det i relation till hur gemene barn i Sverige har det.
    Inget annat.       
  • Anonym
    Anonym (Me) skrev 2012-03-18 15:01:38 följande:

    Du får gärna formulera dig ur ett offerperspektiv igen, biter ej på mig. Om det nu är så synd om ett "litet barn" att ha det så "fattigt" så är det mer empatiskt att placera barnet hos någon som kan fylla dess behov än att lämna det hos föräldrar som är så pass egoistiska att de inte ens inser vad ett barn behöver.

    Ja, samhället ska separera barnet, för hur tryggt är det att inte ha mat på bordet, inte veta om man har ett hem, bittra föräldrar som gnäller över pengabrist, barnet får inte följa med på utflykt för föräldrarna har inte råd med en macka, bara för att nämna några saker? Det är ju ni som säger att barnen har det förfärligt dåligt i Sverige, då måste det ju till en förändring. Jag vet att enligt er innebär den förändringen att vi andra ska bara betala mer så att ni kan få mer men det där, ser du, är inte ett alternativ. Så mycket skatt som många av oss betalar räcker mer än väl. Någonstans får det vara nog och det är nu.

    Sedan vill jag veta varför jag har mer ansvar för ett barn än vad föräldrarna har? Var ligger logiken i det? Och varför skulle jag tycka mer synd om barnet än vad föräldrarna gör?  Om föräldrarna vill det ovanstående då får de också finna sig i att "jag" (demokratiska samhället) är med och bestämmer över deras barn. Annars får de fixa sina problem själva.

    Dessutom tycker jag att de som i dagsläget får socialbidrag och har barn, ska dels sköta sina kostnader via en ekonomiskt sinnad person utsedd av kommunen och dels ska de få matpengarna i matkuponger istället för pengar. Eftersom folk (vissa) klagar på att pengarna inte räcker medan andra menar att de räcker gott så är det någon som gör fel någonstans. Barnbidrag och underhållsstöd ska in i samma pott så att de inte heller har möjlighet att kladda upp det innan hushållsbudgeten har gåtts igenom.   
    Då tycker  vi olika.
    Jag sätter barnet först.
    Och väljer istället att hjälpa föräldrarna så att inte barnets trygghet splittras sönder.

    För mig handlar det om solidaritet och som sagt empati med andra människor.   
       
  • Anonym
    Donum skrev 2012-03-18 15:04:34 följande:
    Och jag hävdar fortfarande att det inte handlar om fattigdom utan om bristande föräldraförmåga som inte har med kronor och ören att göra. Det finns gott om föräldrar som lever på mindre än fattigdomsgränsen anger som likväl tillgodoser sina barns behov. 

    Det är väl du som ger dem epitetet fattig?
    Jag anser, som bekant, att det inte är fattigdom det handlar om. 

    "Inte avvikande i klassrummet" - hur ska du göra med alla som retas för att de har glasögon? För att de är korta? Långa? Tjocka? Smala? Stammar? Är alldeles för tidig i utvecklingen? Eller alldeles för sen?
    Det handlar inte heller där om pengar. 

    Men det vet inte du något om.
    Du kan inte uttala dig om andras val, du lever inte deras liv.
    Det är ganska förmätet av dig att sätta dig till doms över andra på det viset.

        
  • Anonym

    När är man fattig i Sverige? Var går gränsen s.a.s?

  • Anonym
    Anonym (3) skrev 2012-03-18 15:04:47 följande:
    Anonym skrev 2012-03-18 14:35:28 följande:
     Svar till överstående:
    Det spelar ju inte någon roll om vissa föräldrar då får 10 000 eller 30 000 om dom sviker barnet med 10 lär dom svika med 30 VARFÖR ska man då ge mer bidrag?
         

    Ingen har väl sagt att man ska ösa pengar över föräldrar som inte kan hålla i dom.
    Men en basal mininivå ska man kunna få i försörjningsstöd, med motkrav förstås, tycker jag.
    Att gå in och tvångsförflytta barn från sina föräldrar bara för att dom behöver försörjningsstöd en period tycker jag är inhumant och inte värdigt ett civiliserat samhälle. 
    Och det var den åsikten jag protesterade mot.    
  • Anonym
    Anonym (Me) skrev 2012-03-18 15:08:43 följande:
    Vadå för bristande förmåga? Vadå inte förmår? Visst, kanske några väldigt få personer är fysiskt eller psykiskt sjuka men hos de flesta handlar det nog mycket om flum, bortskämdhet, daltande, curlande eller fel familj. Det senare löser man genom att börja acceptera fakta: det är inte en mänsklig rättighet att förstöra ett barns liv. De förra löser man genom att lära folk ta ansvar för sina liv och sina ungar och de ska inte vaggas in i tryggheten att pappa staten alltid fångar dem när de faller.
    Japp, bristande förmåga, INTE bristande vilja.

    Det är dom jag pratar om, inte dom andra du nämner.
    Dom som inte ha sådär jäkla gott om jävlar anamma.
    Du vet, alla är inte stöpta i samma form, alla är inte som du, du kan inte utgå ifrån dig själv som mall för andra människor.    

    Så vad ska du göra med dom som inte förmår?  
  • Anonym
    Anonym (3) skrev 2012-03-18 15:11:42 följande:
    Men om dom vill ha bidrag som jag genom skatter betalar så måste jag väl åtminståne få ha en åsikt. Om föräldrar prioriterar cigg o handla på ordinarie priser så deras barn inte kan åka på skolutflykt så är det ju deras val. JAG avstår hällre allt och låter mina barn gå först. Det6ta har jag gjort sedan dom föddes och det innefattar även att ALDRIG köpa något jag inte betalar för med kontanter direkt så om vi mot förmodan skulle få det knapert så har vi inga fasta utgifter.
    Jodå, visst får du ha en åsikt om vart dina skattepengar ska gå och det har du ju.
    Du har ju möjlighet att rösta på det parti som du tycker för den politik som du vill se i landet, vart fjärde år har du möjlighet till det.

    Och vi har ju gemensamt kommit överens om att i Sverige ska alla ha rätt till ett existensminimum.

    Men att sedan påstå saker om andra man inte har grund för som att människor väljer att lägga sina pengar på onödigheter som man faktiskt inte vet om dom gör, det är det jag tycker är förmätet.
    Att sitta och döma andra människor som man inte vet något om.

    Att tro sig vara bättre och kunna tala om för andra hur dom lever, vilka val dom gör och varför och hur dom borde göra istället......... bara för att man själv har sitt på det torra och kanske aldrig har behövt leva som deras liv.
    Det tycker jag är oförskämt och vittnar om bristande förståelse för att man kanske inte själv har alla svaren.
    Lite ödmjukhet är inte fel.    
             
  • Anonym
    Anonym (Me) skrev 2012-03-18 15:08:43 följande:
    Vadå för bristande förmåga? Vadå inte förmår? Visst, kanske några väldigt få personer är fysiskt eller psykiskt sjuka men hos de flesta handlar det nog mycket om flum, bortskämdhet, daltande, curlande eller fel familj. Det senare löser man genom att börja acceptera fakta: det är inte en mänsklig rättighet att förstöra ett barns liv. De förra löser man genom att lära folk ta ansvar för sina liv och sina ungar och de ska inte vaggas in i tryggheten att pappa staten alltid fångar dem när de faller.
    Fel familj, barnen har alltså valt att födas in i fel familj?
    Kanske de även valt fel mor- och farföräldrar?
    Någon form av fädernas synder intill tredje och fjärde led?

    Du tror att det skulle bli billigare om de föräldrar lever under fattigdomsgränsen fråntogs sina barn än om föräldrarna fick ökad ekonomi? 

    Tydligen ska A.kassan förändras och bli billigare igen eftersom det var många som gått ur. Det var visst så att det var väldigt många som hamnade på försörjningsstöd istället när de blev arbetslösa, främst var det ungdomar. 

    Har varit ett jävla dribblande de senaste åren med diverse förändringar i arbetsmarknadspolitiken, sjukförsäkringen, A-kassan, skattesubventioner osv.
    Det backas och backas eftersom regeringen inte brytt sig om vad remissinstanserna sagt, plötsligt en dag besannades farhågorna.

    Här pytsas det in enorma summor i FAS3, enorma summor har använts till att försöka få sjuka friskförklarade genom "omförsäkringen", det enda som skett är att sjuka blivit fattigare och att FAS3-företag berikat sig.

     
  • Anonym
    Paksenarrion skrev 2012-03-18 15:20:54 följande:
    Det börjar bli lite tröttsamt att allt skylls på alliansen. Fuskdebatten debuterade under sossarna, det var de som började arbetet med åtstramningar (kanske för att de insåg att det inte gick att fortsätta med att sjukpensionera folk för all tid o evighet innan de ens var 30 fyllda)

    Båda blocken är lika goda kålsupare
    Men alliansen valde ändå att utöka den fruktlösa jakten på fuskare. Och att lägga ner den enhet på skatteverket som kollade storföretagen. En enhet som drog in miljarder i ren vinst. För det var oetiskt att misstänkliggöra företag. Vad? Varenda gång de kollade Volvo så fick vi miljarder i skatt.  Kom ihåg det nästa gång Volvo måste få nåt investeringsstöd. Är det vettiga pengar?
  • Anonym

    Jag levde på studiemedel i 6 år. Fick sammanlagt 8000 spänn varav 3500 gick till hyra. Övriga räkningar var ca 1200 kr i månaden, SL-kort för att ta sig till skolan 600-700 kr, kurslitteratur, o.s.v.

    Och jag klarade mig! Om jag sparade kunde jag köpa lite kläder nån gång i halvåret. Gick till tandläkaren och gjorde koll varje år. Unnade mig hälsosam mat och motion.

    Visst var det tajt, men jag har verkligen noll förståelse för varför vissa tycker att det är så jävla omöjligt att t.o.m. leva på mer pengar.

Svar på tråden Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?