Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

Hygien för alla och du räknar med att 140 kr/månad ska räcka? Hur länge ska mamma och barn gå utan klippning? Får mamman använda tandtråd och tamponger eller ska hon vara utan det i flera år?

Du glömde helt förbrukningsvaror som inte är gratis. Sen, om mamman anses ha för nära till praktiken så får hon inget busskort. Hon får då gå med sina två barn till förskola och skola, gå till praktiken, hämta sina två barn och gå och handla. De får gå överallt de ska om de anses bo nära nog. Och även om mamma kanske får busskort så är det inte säkert att barnen får det och ev. handlingar, besök på bibliotek osv. blir dyrare för att barnen ska åka med och behöver biljetter.

I det du kallar "nöjen och kläder" ska även barnens leksaker och ev. aktiviteter ingå. Barn i 4-7 års åldern behöver lite spel, ritpapper, kritor, saxar, pärlor, trådar, vinterleksaker... Kanske cyklar som går att hitta begagnat tilll hyfsat pris i närområdet för transportmöjligheter att hämta cyklar och annat på andra sidan stan, har inte den mamma du skriver om.

Livsmedel (mat):
Riksnormen är uträknad för hur mycket  
vanlig, nyttig mat kostar i en månad.  
Då ingår frukost, lunch, middag och mellanmål.  
Maten kan vara råvaror, alltså sådant som du lagar helt själv
till exempel köttfärs till köttbullar
eller sådant som du bara behöver värma
som färdiglagade köttbullar.  
Pengarna ska inte räcka till godis, chips eller vin.  
Den som bor ensam har lite dyrare mat än en familj.

Kläder och skor :
Vanliga kläder och skor  för alla årstider,
och för olika tillfällen till exempel fritid eller fest.   
Pengarna ska också räcka till kemtvätt av kläder  
och till exempel väskor och klocka.
 
Fritid och lek:
Pengarna ska räcka till vanlig a saker du gör på fritiden,
inomhus och utomhus, till exempel motion och kultur.  
Det kan vara pengar för att vara medlem i en förening,
gå på bio, hyra film, lyssna på musik, läsa böcker,  
gå och simma och åka skidor eller skridskor.  
För små barn ska pengarna räcka till leksaker och spel.  
Pengarna ska inte räcka t ill dyra saker för fritiden
som semester, husdjur, eller  datorspel och tv-spel.  
 
Hälsa och hygien:
Varor för din personliga hygien som tvål, tandkräm,
tandborste och hudkräm.  
Pengarna ska också räcka till rakapparat,  
att klippa sig och till mensskydd.   
För barn upp till 3 år ska pengarna räcka till blöjor.  
Pengarna ska inte räcka till  
besök hos läkare och tandläkare eller medicin.  
Läs mer om läkare, tandläkare och medicin under frågan  
Kan jag få pengar till annat än mat och hyra?
 
Försäkring för barn och unga :
Pengarna ska räcka till en gruppförsäkring  
för sjukdom och olycksfall.  
 
Förbrukningsvaror (varor  som går åt i hushållet) :
Varor som behövs för att sköta hemmet och kläder och skor  
som till exempel diskmedel, tvättmedel, dammsugarpåsar,  
rengöringsmedel och skokräm.  
Pengarna ska också räcka till annat som kan behövas
till exempel glödlampor, toal ettpapper och hushållspapper,
servetter, plastfolie, fryspåsar, tejp och liknande saker.  
 
Dagstidning, tv-avgift, telefon:
Pengarna ska räcka till en prenumeration på en dagstidning,  
avgift för tv-licens, kostnader för telefon  
och en del kostnader för mobiltelefon.  
Pengarna ska också räcka till brevpapper, kuvert,
vykort och frimärken.
Pengarna ska inte räcka till internet, kabel-tv och dator.

Hur ska man då lösa problemet (som till stor del består av barn till lågavlönade ensamstående vuxna) med att barn växer upp under dåliga ekonomiska förutsättningar?

Långsiktiga lösningar som att få fler i arbeten (som måste vara bättre avlönade i och med att ensamstående i låglöneyrken ska få mer pengar över att försörja sina barn), lägre skatter för arbetande osv kommer inte att hjälpa de mest utsatta inom en snar framtid. Vilka förslag har du?

Att man borde satsa på att föräldrar i första hand ska försörja sina barn efter förmåga (och barnets behov) tycker jag bör vara en prioritering. hur svårt kan det vara att införa ett system där ensamstående föräldrar med barn får hjälp att räkna ut vilken summa den andra föräldern faktiskt kan och ska betala? Som det är idag så måste en förälder (eller barnet) stämma den förälder barnet inte bor med, om barnet kostar mer än de 1273 plus barnbidrag, och ev. en lågavlönadeförälderns tillskott av försörjningsstöd från soc (som är en lägstanivå, som är vad den ensamstående kan få i stöd från samhället. Många drar sig för det pga risken att inte få högre underhåll samt för att ombudet kostar mycket pengar.

Varför ska ett barn leva fattigt då det kanske finns en förälder som kan bidra med mer än minimibeloppet? Varför ska samhället skjuta till pengar för barn som har en förälder som har råd att försörja barnet, men som idag kommer undan med minsta möjligt?

Om fler föräldrar, som har möjlighet, försörjde sina barn efter förmåga (och barnets verkliga behov) skulle mer pengar frisättas, från fk och soc, att hjälpa de som har det sämst.

Alla har inte arbetsförmåga. Alla klarar inte ökade kostnader vid sjukdom på bidragen. Alla orkar inte stångas mot Fk eller soc för att få rätt ersättning.

Bara för att du valde att få cancer så betyder inte det att alla andra klarar av det. Bara för att du aldrig saknade arbetsförmåga så betyder inte det att alla andra också har arbetsförmåga.

Jag önskar verkligen att politikerna skulle vilja ta tag i det för jag är övertygad om att det finns stora pengar att spara, för samhället! Det finns ingen anledning att samhället ska försörja barn som har en, eller två, föräldrar som har ekonomisk förmåga att försörja dem. Även om föräldrarna inte bor ihop så har barnet, enligt lag, rätt till en skälig försörjning av sina föräldrar, efter förmåga. Men det verkar politikerna ha glömt bort.

Man kan inte lägga ansvaret att kräva en högre försörjning från den andra föräldern, på en förälder som redan har en svag ekonomi. Riskerna är för många och kostnaden blir för hög.

Man vet att hushållets storlek, föräldrars utbildningsnivå, arbetsinkomst och de sociala transfereringarna är de viktigaste orsakerna att barnfattigdom uppstår.

Ålder är ingen speciellt betydelsefull faktor, precis som du skriver.

Nu är vi två och jag ska banne mig kontakta lokalpolitikerna om detta och kanske till och med gå så långt som till de som sitter i riksdagen.

Jag ska nog finna något sätt.... Det är idiotiskt att vissa tvingas leva fattigt när det finns föräldrar som kan försörja sina barn. Samtidigt som om de som har råd, verkligen gjorde sitt, så skulle det finnas statspengar över att använda till de som har minst! Gud vad smarta vi är!!!

Kan du medge att du har haft tur som har fått vara frisk? Som fått barn med en ansvarstagande respektive? Som inte behövt vara arbetslös i många år?

Du måste ha varit lyckligt lottad ekonomiskt och kanske även med socialt stöd då du klarat dig utan bostadsbidrag och inte saknat pengar då du varit sjuk!

Vilken tur för dig, men tyvärr har inte alla samma tur.

Har du jobbat hela tiden så har du rätt till semester som alla andra, om du väljer att inte ta ut den så är det ditt val.

Så du tycker att endast de utan tak över huvudet, de som lever utan el och vatten är fattiga? Okej.... Då vet vi!

Den som arbetar och har en bra inkomst betalar mer skatt, i kronor räknat, än den som är sjuk och har en lägre inkomst. Men, den som är sjuk och har en låg inkomst betalar mer i skatt än sin f.d kollega (med samma lön) som är frisk och klarar av att arbeta, pga jobbskatteavdraget. Hur kan det bli rättvist? Blir man friskare för att man får mindre pengar?

Visst, men som sjuk låginkomsttagare blir du dubbelt bestraffad av att inte kunna arbeta. Sjukpenning är en försäkring, inte bidrag!

Sant!

SCB mäter inte fattigdom.

SCB beräknar däremot:
en indikator – ett tecken på att man kan leva fattigt.
en risk att ha inkomster som kan leda till utanförskap eller fattigdom.

I EU-sammanhang pratar man om:
Social exclusion.
At-risk-of-poverty.

10 000 per år i en privat försäkring? Tycker du att dina 300 000 per år var en låg lön eller var vill du komma när du jämför din verklighet med de som varit lågavlönade och är sjuka?

Har man  en årsinkomst på 168000 kr/år, före skatt naturligtvis, och ett par barn i tonåren så har man, i normalfallet, inga 22 000 kronor/år att stoppa in i privata försäkringar. Har man pengar kan man spara pengar/göra bra val. Har man inga pengar blir livet tufft om något händer. Det är en sanning

"när de anländer till Sverige"? Har du missat alla "svenska" kvinnor som är sjukskrivna/har sjukersättning och är ensamstående med barn? De kan inte arbeta, hur gärna de än vill.

Så vi ska tillåta att en stor del ensamstående föräldrar är fattiga för "det har alltid varit så"? Lustigt argument.

Rekommenderar denna länk: www.scb.se/Grupp/valfard/2008-4/LE0001_2008K04_TI_04_A05TI0804.pdf

22% av alla barn med sammanboende föräldrar under 30 år lever under fattigdomsgränsen.... Vart tredje barn med sammanboende föräldrar utan gymnasial utbildning, lever under fattigdomsgränsen. I sammanboendehushåll där ingen av föräldrarna arbetar lever 68% av barnen i fattigdom....

58% av alla barn till ensamstående föräldrar som inte arbetar, lever under fattigdomsgränsen. Bland barnen till ensamstående som arbetar är det 12%.

Ensamstående är en stor, viktig grupp när man diskuterar fattigdom.