Insiminering på ensamstående. Vad tycker ni?

Den här lagen kommer att klubbas igenom. Man borde dock debattera:

Skall mamman få underhållsstöd?
Skall inseminationen ske enligt landstingstaxa eller skall mamman själv betala?
Skall det vara möjligt att veta donatorns identitet redan när barnet börjar fråga efter en pappa dvs redan vid 3-4 års ålder i stället för vid 18 år.
Skall även kvinnor med fyskiska och psykiska funktionshinder få möjlighet till insemination? Om inte, var skall i så fall gränsen dras.  
 

Tror det skulle vara bra med en minimiålder på 30 år. Har man inte hittat partner då så är det ok med inseminering. 

Kommer det vara möjligt att välja etnicitet på donatorn? Alltså försäkra sig om att man exempelvis vill ha ett vitt barn. I Sverige betraktas det väl som främlingsfientligt om man kommer med en sådan begäran? 

De barn som kommit till genom insemination och där mamman varit ensamstående kommer ju bara att få ärva en förälder. Samtidigt blir motsvarande mängd män barnlösa. Deras kvarlåtenskap bör därför inte gå till allmänna arvsfonden utan till en fond som delar ut medel till inseminationsbarnen. 

Vill mannen ha biologiska barn får han väl bli spermadonator då. Har f ö fördelen att han inte behöver betala underhållsstöd.