Insiminering på ensamstående. Vad tycker ni?

Jag tycker verkligen inte att detta är en enkel fråga. Den stora problematiken tycker jag är att man ser på spermier som ett läkemedel ungefär, lite som att lämna blod. Men att få lite sperma inseminerad är inte detsamma som att äta ett piller och bli gravid. Barnet du får är till hälften en annan människa som kommer att påverka vem ditt barn är. Jag tycker inte att man kan säga att det är en rättighet på samma vis som man har rätt till ett läkemedel om man har en sjukdom, det är en skillnad. En ensamstående man är ju också handikappad på det vis att han själv inte kan få barn men för honom är det bara att gilla läget. Nja jag har lite svårt för resonemangen att man som kvinna ska kunna skjuta på allt tills det passar och råkar man då inte ha hittat nån karl ja då måste man kunna få ett piller (sperma). Sen att detta blir statens barn eftersom de saknar far och skattebetalare ska stå för notan underhållsstöd osv nja känns lite märkligt, dessutom blir de ju arvslösa åt ett håll för att inte tala om att de saknar tryggheten med två föräldrar. Kommer bli intressant i framtiden då alla dessa storkbarn kommer att tycka om sitt tillkommande.