Rädd för att föda igen..

Jag kände som dig och valde att bli igångsatt i förtid med andra(och sen tredje) :) toppen! Första förlossning var snabb och läskig.

Men hur kan man bli igångsatt då? Måste man inte ha speciella skäl till det??
Usch, nej jag vill bara veta att, den dagen kommer h*n och då ska vi göra si och så, jag är rädd för att inte veta.. 

Mitt skäl var att den första gick fort. Jag var rädd att inte hinna in. Läskigt att dom inte kan ha koll på mig eller barnet etc.

BM skickade en remiss till läkaren på förlossningen och det var inga problem när vi hade möte, blev beviljad utan att ens behöva förklara mig ytterligare. Fick en planerad förlossning 9 dagar innan BF. 

Va skönt :) Jag förstår dig precis, hur fort gick din 1a förlossning??
Är också rädd att inte hinna o såna saker.. 

Det tog 2½ timme från vattenavgång, var inne på förlossningen i 8 minuter...

oj jäklar, hehe, ja det var fort, jag tyckte min på 6 timmar gick fort haha :p
då förstår jag verkligen din oro för att föda andra gången, oj, ja men jag hoppas det kommer gå lika bra denna gång för mig, man har ju hört att andra ska gå snabbare, men om 1an gick "snabbt" så undrar jag mest hur nästa kommer gå, det är jobbigt bara.. :( 

Hej!
Jag känner igen mig när jag läser den här tråden. Jag är också lite orolig över hur det ska bli när trean ska ut som är beräknad i maj.

Min första förlossning gick relativt snabbt. Den började med värkar och jag var öppen 10 cm när jag kom in till förlossningen och fick då lustgas som enda smärtlindring.

Andra gången började det med att vattnet började sippra kl 21.30. Jag hade haft mycket sammandragningar säkert halva graviditeten och tyckte inte det var så mycket värre än det. Vi åkte i alla fall in för kontroll och då hade jag svaga värkar ungefär var 10:e min och vi blev hemskickade. (De gjorde däremot ingen vaginal undersökning) Vi kom hem vid midnatt och försökte sova, men jag gick upp efter en timme eftersom det började göra ont. Värkarna var fortfarande inte regelbundna, men jag kände på mig att det skulle gå fort. Jag ringde till förlossningen medan min man sov och då sa BM att det var fullt och att hon inte tyckte jag lät tillräckligt påverkad. Hon var kvar i luren när jag fick en värk. Jag fick alltså snällt vänta, men jag hann inte mer än lägga på förrän det kom en monstervärk. Jag väckte mannen som tyckte jag skulle ta det lugnt. Nästa värk gjorde så ont att jag bad honom ringa tillbaka och säga att vi måste få komma in. Sen eskalerade det och vattnet forsade ut och krystvärkarna började. Då var det bara att ringa efter ambulans och till grannen som skulle passa vår son. Ambulansen var på plats bara några minuter senare och de kunde först inte bestämma om förlossningen skulle få ske hemma. De ville ju helst inte behöva förlösa i ambulansen. Jag hade inget emot att åka. Ville inte att 3-åriga sonen skulle vakna och se min smärta. Resan till sjukhuset tog max 5 min och huvudet var ute när vi stannade vid entrén kl 2.10. Både lillkillen och jag mådde hur bra som helst. Jag måste säga att jag hellre väljer en snabb förlossning som denna än en riktigt långdragen.

Här finns det många som haft liknande rädslor som de du har. Och många som haft andra rädslor och inga rädslor alls. Men framför allt är den en kanonfin stämning i tråden och många som verkligen gör att för att stötta och tipsa om hur man kan göra för att känna sig redo för sin förlossning. Välkommen in och kika!

www.familjeliv.se/Forum-2-13/m52647483.html

Min första tog ca 2 timmar, öppnade mig 8 cm utan att känna något mer än sammandragningar o lite molvärk. Men när vattnet gick sen så tog det 2 timmar tills hon va ute.

Är i vecka 30 nu, prematura sammandragningar denna gång med, men mycket värre än första. Så jag är SÅ nervös...kanske ska kolla upp det här med igångsättning, för mina hinnor var dom som "räddade" mig sist för att inte föda ännu tidigare än vad det blev. De var/är sega....

Men blir det för tidigt så hinner man ju inte med en igångsättning....o vill verkligen inte stå på ica eller va ensam hemma då...min man jobbar ca 45 min från hemmet....