sorgen och avunden

TS: För mig har stressen och rädslan över att aldrig få barn varit det värsta och också orsaken till att jag känt avund och att livet är orättvist. Jag gick till en kurator för att få hjälp att hantera mina känslor. En viktig sak som hon sa var att försöka göra upp en plan. Vad händer om inte Ivf funkar. Jo, vi går vidare till äggdonation. Om inte det funkar adoption. Efter det kände jag inte samma panik längre.

Ni borde inte ha försökt själva i 3 år!!! På tok för länge. Tänk om det är ett fel hos någon av er som är lättfixat? Vilket onödigt lidande! Jag har läst om flera som blev gravida efter sköljning av äggledarna, eller att de fått äta medicinen pergotime för att de inte har ägglossning. Det låter i din trådstart som att du är ung och det troligaste då är att ni kommer att lyckas med lite hjälp. Så känn tillförsikt!

Millan