Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning

Jag håller på att gå under. Är totalt nedbruten, tömd på energi. Jag orkar inte mer. Jag når inte fram till honom, vad jag än säger eller vad jag än gör så upphör det att existera när han vill. Känns som att han vill att jag ska må dåligt. Han tar allt personligt, även om jag inte håller med honom om en världslig händelse, så tar han det som ett personangrepp fast jag försöker vara tydlig att man inte behöver tycka likadant om precis allt, att det är fullt normalt. Men han blir galen. Han börjar till och med klaga på att det är mitt fel att han inte klarar av att hålla på speciellt länge när vi har sex. Jag ska ständigt be honom om ursäkt, för att jag glömt fråga honom något eller glömt erbjuda honom min hjälp när jag inte ens vet om att han behöver min hjälp. Det är orimliga krav han ställer på mig. Jag har frågat var hans beteende kommer från, vad det beror på, vad hans anklagelser och ständiga misstänksamhet kommer från, men varje gång blir han irriterad, vresig, snäsig och arg. Han fortsätter anklaga mig för saker, ställer ultimatum han inte själv kan leva upp till och blir arg när jag påpekar det. Allt är bra så länge jag håller med honom om precis allt, så länge jag byter ut mina åsikter mot hans åsikter, så länge jag lyckas förekomma honom med att erbjuda min hjälp, så länge jag ger upp min rätt till respekt och integritet. Jag förstår inte denna maktkamp och denna ständiga misstänksamhet från hans sida.

Även fast jag inte fått någon desto större respons i tråden, men då har den också startats för flera år sedan, så inser jag efter att ha läst igenom alla inlägg i denna tråd att jag måste göra något. Jag kan fortsätta spela offer för mig själv, att jag gör fel, måste bättra på mig, fokusera på honom, honom och honom igen och har jag tur så leder självuppoffringen till att han tappar andan med hänförelse när han ser mig, får honom att sätta mig på en piedestal, dyrka mig. Eller så så slutar jag leva mitt liv för hans skull, sätta mig själv åt sidan för hans välbefinnande och slutar bekräfta honom som mannen som personifierar människan. Jag ska lämna honom! Samtidigt ska jag upplysa honom om att, nej du är inte muskulös, du är fet, inte tjock, feeeet! Han har en sådan snedvriden bild av sig själv att han inte ser det spegeln visar eller fotografier..