Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning

Hej!

Jag läser i tråden och tårarna rinner. Jag orkar inte skriva nåt om min historia just nu,

men yodi, det du skriver stämmer in så mkt på min relation. Allt utom otroheten. Där har vi inte varit, men så många andra kränkningar genom sex år o nu med ett litet barn att dela vårdnaden om. Mitt i en långdragen separation, som aldrig tycks falla på plats. Trots varsin lägenhet klamrar han sig fast i min och jag har just ett hittills fyra dygn långt ilska/martyr/hat-krig Pga att jag ville han skulle städa upp efter sig när han är hos mig. Suck och frustration.

Allt funkar fint så länge jag inte tycker, känner eller ber om nåt obekvämt. Men det är ju att leva i stress och oro att inte kunna uttrycka sina behov

Önskar ingen detta lidande men det är skönt att veta att det finns människor som förstår och vet hur tillplattad en kan bli. Tack alla för att ni delar era berättelser.