Stödgrupp för partner till narcissistisk personlighetsstörning

Oj vilken tråd att hitta.
Har växt upp med en narcissistisk pappa som dessutom har väldigt dåligt självförtroende och ett behov att stå i centrum hela tiden.
Som barn var han min hjälte och han är också rätt bra med barn och unga, men med vuxna blir det tydligt hur mindervärdig han känner sig.
Min mamma är raka motsatsen, snarare den skizotypa personligheten som är innesluten och vänlig. Jag och mina syskon är också mer sådana och högutbildade allihopa, vilket gör det ännu svårare att kommunicera med farsan, som inte pluggat så mycket.
Jag slutade försöka involvera honom i mina göromål 11 år sedan då jag påbörjade mina universitetsstudier, eftersom han inte kunde koncentrera sig om vad jag ville säga mer än några minuter varefter han bytte ämne till att omhandla honom själv. Oavsett vad jag berättar om studier, jobb, resor, så har han själv gjort nästan detsamma eller mer. Han frågar inte om mitt eller mina syskons liv.
Det är alltid synd om honom. Alla är så elaka mot honom och om man ställer krav så förstår vi inte hur illa han har det.
Jobbigt att ha en förälder som man faktiskt skäms för i vissa sammanhang. Trodde sånt hörde till tonåren, att skämmas för föräldrarna alltså. Som tur är har han sin otroligt charmiga sida också och det är bara den sidan som mina vänner har sett.

Bor just nu hos honom i ett par veckor  då jag är sjukskriven från jobbet pga övertrötthet/depp. Svårt när han uppfattar det som att jag är här för att underhålla honom.