Ärliga nätdejtingstråden!
Sen är killen 36 år och har aldrig haft en lång förhållande.. jag vet inte, men jag blir lite skpetiskt till sånt.
Sen en annan grej så pluggar han, eller han är precis klar...alltså är man inte färdigutbildad när man är 36? Eller jag lever iallafall efter den tanken att jag vill ha kille som jobbar, och helst ska ha jobbat i flera år.
Alltså alla dessa tankarna kanske är ytliga eller fel men dom finns där och ligger och stör. En annan liten grej med är att han 36 år och har inte körkort. Jag vet, kanske en petitess i mångas ögon men det stör mig lite...
Vad tänker ni kring mina tankar ovan? Är jag helt galet ytlig? Eller tänker jag fel?
Värst av allt var nog att killen kom i en Canadian Goose jacka (!!!) Usch, då tappade jag lusten helt... haha, usch va ytlig jag låter nu men en sån jacka går ju fetbort.
Ok till hur dejten fortlöpte:
Vi träffades upp i hans område. Vi tog en promenix. Mitt första intryck var helt ok, eller mer än ok. Vi pratade mycket och skämtade och skrattade. Sen tog vi en fika. Och väl där kom han på att han glömt sitt kort för att betala men han hade kontanter och det kanske skulle fattas några kronor så då kanske jag kunde bidra... då erbjöd jag mig att betala men hans pengar räckte. Alltså jag är inte den som måste bli bjuden, handlar inte om det - visst jag kan betala men genom att killen betalar fikan så får jag genltemanna-tendenser och det gillar jag Och när vi fikade så åkte ju jackan av och då såg jag hur smal han va! Alltså jag gillar inte slanka killar. Jag föredar hellre killar med några extra kilon och lite mage än en smal kille. Går bara inte.
Väl på fikan var det trevligt, vi pratade och skrattade osv. Och eftersom han bodde alldeles i närheten så föreslog han om jag ville förlja med´upp och se hur han bodde... herregud min skapare, fy fan!! Här tappade jag lusten helt! Det var en vidrig lukt/stankt jag möttes av när jag kikade in i hans lägenhet Ville bara dra därifrån!! Ville hem. Men jag mitt miffo har så svårt att bara dra. Och värst av allt är nu hur han föreslår att vi ska se en film ihop (?!?!?) WTF!! Tror ni jag vågar säga nej?? Suck, trött jag blir på mig själv.
Jag har aldrig fattat varför man ska se film ihop på den första dejten... då lär man ju inte känna varandra utan man stirrar rätt in i tv:n ( iofs var jag inte ens intresserad av att lära känna honom mer )- ok ett sät är att kommentera allt som händer så har man ett samtalsämne att prata om. Men hur som helst, jag mitt miffo har svårt för att säga nej och gå därifrån utan känner mig tvungen att tacka ja. Pinar mig igenom heeela filmen... och äntligen är filmen slut och jag får gå hem! Vi säger hej-då och han säger; vi hörs imon....ehhh don´t think so!!
Spontant får jag känslan av att du är en ytlig person, med många förutfattade meningar och hang ups. Det känns i alla fall så när jag läser hur du tänker.