Vi med explosiva barn!

Här har ni en till. Skriver bara en liten liten bråkdel av vårt barns beteende. Jag har ett barn som alltid testat sin omgivning och det blir bara värre och värre. Han kan va världens charmtroll med mycket humor och som bjuder på sig själv. Tidig motoriskt och mycket verbal...har alltid haft en fruktansvärt temperament.  I fel miljö blir han helt ohanterbar som skriker, säger dumma saker och har noll koll på sina armar och ben. Vi har haft timmes långa utbrott som är helt chockerande att se. Han mår så dåligt emellanåt  så det skär i hjärtat. Har jättejobbigt med ljudkänslighet.  Vi har tagit kontakt med bvc och sen väntar på att träffa en familjepsykolog. Jag vill ha en utredning. Allt sånt verkar ta en sådan tid. Vad har ni andra för erfarenhet? Mitt barn är 4 år och klarar inte ens av relation till sina närmsta släktingar emellanåt. Kan han få diagnos i den åldern???
Vi har börjat isolera oss allt mer och just nu känns livet väldigt tufft. Men det hjälper att läsa som på denna tråd...jag är inte ensam.

Känner igen detta ja. Vi kan inte gå på  kalas, badhuset är inte ens att tänka på osv osv. Det är inte så att vi inte har försökt, för det har vi. Men det blir så jobbigt för alla när det inte blir som han tänkt sig och klarar inte när det är dags för "bryt", då är utbrott ett faktum. Att då stå där bland massa folk som stirrar på en och verkar tro man har världens mest bortskämda unge, definitivt inte värt det. Under bästa förutsättningar funkar vårat barn bäst hemma i lugn och ro. Det har varit jätte slitigt för honom på fsk. Det funkar inte och han har slängt och kastat saker runt sig. Vad ska man göra?  VI ska träffa familjepsykolog först  (på bvc- sköterskas begäran) sen kommer denna psykolog bestämma huruvida vi ska vidare till BUP eller inte.
Ja det är väl inte meningen att det ska va lätt att va förälder helt enkelt:)