Vad tänka på när göra innekatt till utekatt?

Jag håller på att uteträna mina missar. Vi flyttade till villa i november. Har 3 katter:

Stella, 9 år
Nina och Lilla My, 7 mån

Än så länge utetränar vi bara Stella. Vi går i koppel ibland runt huset och när hon vill får hon komma ut på altanen i ett koppel som vi fäster i altandörren. Funkar kanon och hon har lärt sig hur hon signallerar att hon vill in - genom att skrapa på rätt dörr.

Vi bor väldigt kattvänligt, i princip ingen trafik (vi bor längst ut i ett villaområde längst upp på ett berg, längst ner på gatan. Det innebär att vi ser ca 2-3 bilar per dygn komma upp till vändplanen här och vända i hastigheter runt 10-20 km/h. Man får gå ett antal hundra meter för att komma ner till en 50-väg och till och med där tar folk det lugnt pga branta backar och barn på gatorna. Vår tomt gränsar till skogen på två sidor, det finns ingen genomfart alls och norr om oss finns bara mil på mil av skog med en del motionsspår.

Jag har noll rädsla för trafik, det jag är mest orolig över är väl i så fall om det finns rävar eller om katterna springer upp i tallar och inte kan komma ner igen.

Att stängsla in har jag aldrig sett som ett alternativ, jag vill kunna vädra åt alla håll och jag ser inte riktigt poängen om man bor på ett så kattvänligt ställe utan trafik.

Vår plan ser ut ungefär såhär:
Stella fortsätter att vara ute i koppel någon månad till, sedan får hon börja gå ut själv när det har tinat lite.
Nina och Lilla My inleder koppelträning framåt februari-mars och får sedan gå ut själva framåt april när det börjar bli skönt att kunna öppna fönster och dörrar.

Alla tre kommer då att vara chippade, kastrerade och föresedda med ett reflexhalsband med auto-release så att de inte fastnar i träd eller annat.

Angående innekatter så har alla katter jag har känt som dött i förtid varit innekatter. De har dött av att ramla ur fönster eller av att springa bort och komma ut i stadstrafik. Det värsta man kan göra mot sin katt tror jag är att försöka ha den som innekatt i ett hus där rymningsrisken är hög, eller ha den som utekatt i ett trafikfarligt område. Det är liksom lika illa. Vi kommer att ha noll möjligheter att hålla våra inne här - de har redan rymt ett par gånger - så det bästa och tryggaste vi kan göra för dem är att uteträna dem så fort som möjligt. Det är överlägset säkrast för dem.

Jag tycker att kattgård är det sämsta av två världar. ;)

Du får alla nackdelarna med att ha en innekatt, men ingen av fördelarna med att ha en utekatt. Du kan inte vädra ordentligt, du måste fortfarande ha kattlådor och det finns rymningsrisk. En kattgård är ju liksom bara en stor balkong... kattgårdskatter är innekatter och ingenting annat.

Det känns lite onödigt att fördöma samtliga utekattsägare genom att kalla dem ovettiga. Det finns fler sätt att hålla koll på katternas hälsa än genom att analysera deras avföring. Man märker på katten om något är fel.

Och, nej, har man kattgård så kan man inte vädra ordentligt annat än genom just fönstren som vetter mot kattgården. Man måste hela tiden hålla koll på var katterna är innan man öppnar dörrar och fönster.

Kattgård ser jag som användbart om man har katter i avel eller bor på olämplig plats för utekatt. Det är ingenting annat än en stor balkong och man får inga av utekattsfördelarna med kattgård såvida den inte är eländigt stor.

En katt som en gång varit ute blir oerhört lätt rastlös, bjäfsig, skrikig och en allmän pina i röven om den inte får fortsätta gå ut. Om katten vet vad som finns där ute så vill den gå ut och känner sig instängd och rastlös inomhus. Det ligger i kattens natur (som en jägare) att ha ett revir och ströva runt och spana upp och jaga villebråd. Det är inte naturligt för katten att vara instängd på ett visst antal kvadratmeter i en steril miljö utan byten, utan gräs, utan frisk luft och utan träd att vässa klorna på. Många katter fixar inte alls att vara innekatter - de skriker, de rymmer, de kissar överallt och beter sig allmänt olyckligt. Vissa saker kan man emulera inomhus (katträd, t.ex.) men en katt som en gång har varit ute är extremt svårt att få att trivas som innekatt.

Katter som aldrig har känt till någon utsida vet ju inte vad de går miste om och kan leva helt okej liv ändå. Men att innekatt kan bli utekatt, samtidigt som utekatt sällan klarar av att bli innekatt, det säger mig någonting om vilket liv katterna egentligen föredrar.

Så länge omgivningen är tillräckligt säker så är utekatt det som är mest hälsosamt för katten. Den får tillräcklig motion, den blir sällan fet och den får följa sina jaktinstinkter. En katt är varken en prydnad eller en hund. En katt är en jägare med revir.

Det är inte naturligt för katten att gå på toa på varje ställe varje gång. Den trivs bättre av att poopa och kissa på olika ställen - det är dess naturliga beteende. Lådor inomhus är en nödlösning som katten egentligen inte finner särskilt naturlig. Att gå på låda i sina gamla bajsar är ytterst onaturligt beteende för katten.

Djur mår i allmänhet bäst om de får leva så nära sitt naturliga beteende som möjligt.

Jag kan ställa samma ohövliga fråga tillbaka: Hur FAN vet du att katterna njuter? Har de berättat det för dig?

Sedan får du också tänka på att jourkatter är en speciell situation. Det tar ett tag för katten att vänja sig vid ett nytt hem - antagligen är de för upptagna med att vänja sig vid en ny miljö för att sakna utsidan. Det är en helt annan situation än att permanent göra om en utekatt till innekatt.

Dessutom tycker jag att du beter dig dubbelt ohövligt i och med att du förutsätter att du har mer kattvana än andra bara för att du har haft många jourkatter. Det är berömvärt att ta hand om jourkatter - men det gör inte dig till en allvetande guru.

Att det kan vara mycket svårt eller till och med omöjligt att vänja många utekatter till att bli innekatter är välkänt.