Respekterar sjukhus om man vill bli sövd vid KS?

Har du varit o pratat med aurora? Annars råder jag dig att genast boka möte med dem, så att du, oavsett sövning eller vaket tillstånd är så mentalt förberedd som möjligt. Du låter ju livrädd. Jag tycker det är lite galet att redan nu bestämma dig för att du kommer få panik o vilja springa därifrån. Försök jobba med din inställning och tänk att du INTE ska få panik osv. Du kan veta att det är läskigt o att du kommer vara rädd, men du kan mentalt bestämma dig för att du kommer klara av det (ja du måste ju). 30 min går rätt fort, du har annat att tänka på.

Jag har gjort ett akutsnitt (dock inte värst akut, hade några timmars förberedelse) och upplevde det inte alls så hemskt. Du ligger där på britsen, den upplevs inte som kall. Du är omgärdad av trevlig personal som vill göra detta till ett tryggt o trevligt ingrepp. Du har alltid en sköterska (tror jag det är) vid ditt huvud som du kan prata ned, ställa frågor till o som övervakar ditt tillstånd. Du kan ha din musik spelandes i rummet om det ger dig något!? Jag minns inget om att armarna spretade. Man har skynket framför sig o ser huvudena på läkarna, sköterskorna o de jobbar på i lugn takt. Du känner INGET utan anar mer vad de gör, men det är inte otäckt, mer absurt.. Att få ut barnet går fort och därefter har du definitivt fokus på annat. Så de 15-20 min de syr kommer du inte tycka känns långa, de gick jättefort. Du kan prata med din man, förhoppningsvis umgås med barnet, och sköterskan vid ditt huvud håller dig uppdaterad om barnet i annat fall.

Gällande stickandet i ryggen tror jag detta är betydligt mindre läskigt än det du gjorde i magen. Du känner knappt något ser ju inte något. Det går fort, in och ut. Bedövningen börjar verka direkt och du domnar bort under bröstet. Du kommer känna när någon rör vid dig, men du känner inte kyla eller smärta. Det är inte alls så läskigt som man kan tro. Jag lovar dig, det är få tillfällen i livet som man känner sig så omhändertagen, alla är verkligen där för din o barnets skull.

Så, istället för att tänka på de hemska bilderna o hur mycket panik du kommer få, bestäm dig vad du ska tänka på. Se en målbild (precis som vid vanlig fl), fokusera på målet att få se ditt barn. Skräm inte upp dig själv i onödan o titta inte på hemska "riskförlossningar" på tv.

Lycka till. Jag förstår att det är hemskt att vara rädd. Men var beredd på att sjukhuset handlar för vad som är bäst för dig, och tyvärr är set nog ett vaket snitt. Och kontakta Aurora redan på måndag!!!

När är snittet? Lycka till för både dig o barnet!

Ts - du sa att du skulle snittas på akademiska. Jag var bara i förrigår på på akademiska o pratade med narkosläkaren. Hon förklarade allt om spinal, eda, o övriga bedövningar samt hur det funkar vid ett planerat snitt (jag har ju bara gjort ett akutsnitt). Detta samtal var verkligen jättebra o lugnande. Tycker definitivt att du ska be om ett sådant samtal. Jag träffade Birgitta Birgittsdotter, narkosläkare. Hon var mycket trevlig, lugnande, pedagogisk o förklarade grundligt. Be att få träffa henne! Jag fick remiss till henne via auroraavdelningen (du kan ringa växeln o bli kopplad dit). Som ovan säger, be även att få besöka ett operationsrum. :) ta med maken!

Loncelot - narkosläkarn jag träffade sa att katetern typ alltid sätts efter man gett bedövningen. :) som sagt, den behöver man verkligen inte oroa sig för. Den var dessutom "skön " att ha efter snuttet innan du kommit upp ur sängen. Jag ville knappt att de skulle ta ut den, hehe...

Ts, som jag sa ovan. Du kan ringa aurora och narkosläkarn redan på måndag o "böna o be" att få träffa dem redan nu, dvs innan beslutet är taget. Oavsett vilket beslut de tar har du "issues" att arbeta på o du kan prata om de olika scenarierna med dem. Vänta inte tills snittdagen utan förbered dig snarast på rätt sätt så att du inte fortsätter att noja på detta sätt. Sedan säger du att du är rädd att du ska få psykiska men efteråt om du är vaken. Men jag tror tyvärr att du kommer få dem oavsett, eller redan har dem. Du behöver bearbeta redan nu och antagligen även efter, oavsett vad det blir för sövning. Man kan inte tro att nedsövning kommer lösa allt. :(

Jag tycker du ska ge läkarna, narkosläkarna o aurora en chans att förklara för dig försök att inte bestämma dig innan hur mycket panik du kommer få.

Jag har svårt att tro att själva sovandet är lösningen. Har man sådana issues som ts får man nog problem oavsett att bearbeta, både innan o efter. Har man då ingen lust att bearbeta dem innan, så blir de ännu värre efter. Det tror i alla fall jag. Snitt, oavsett variant, är ett stort ingrepp vilket påverkar både kropp o psyke på många kvinnor, alltför många!

Nämen usch vad hemskt. Beklagar verkligen din dotter. Sånt ska man inte behöva uppleva!