Respekterar sjukhus om man vill bli sövd vid KS?
Jag är visserligen inte paniskt rädd för nålar och sprutor, men jag har gått igenom både ett vaket och ett sövt snitt (ett akut och ett urakut). För mig kändes det mycket bättre att vara vaken eftersom jag kunde ta hand om barnet direkt efter födseln. Min dotter fick ligga med mig på mitt bröst medan de sydde ihop mig. Det gjorde att jag ändå kände mig delaktig och jag fick höra hennes första skrik. Visst känner man när de drar ut bebisen ur magen, men man har ju ett skynke för som gör att man inte ser någonting, och man känner definitivt inte av när de syr. Det var ett alldeles utmärkt tillfälle att gosa med bebisen för mig.
Min andra förlossning var helt annorlunda. Jag sövdes och vaknade helt groggy någon timme senare (är osäker på tiden) på uppvaket. Min andra dotter var med sin far och jag fick inte träffa dem förrän ca fem timmar senare. Jag blev alltså berövad dotterns första sex timmar i livet och hörde inte hennes första skrik. För mig har det, så här i efterhand, känts jättejobbigt.
Det är kanske annorlunda för dig eftersom du skriver att ditt barn kommer att behöva eftervård när han eller hon kommer ut. Det kan ju göra saker jobbigare kan jag tänka mig, om det inte är så att du hinner ligga och mysa med bebisen en stund.
För att svara på din fråga om sövt snitt kan jag berätta att jag hade en kanyl i varje hand och sedan fick jag dricka antiillamåendemedicin. Sedan fick jag en mask för ansiktet och sövdes med gas. Jag tyckte att det var obehagligt att andas in gasen. Det kändes verkligen giftigt, men det gick fort att somna. Det behövdes bara två rejäla andetag.