Vi som snart är gravida efter utredning i Aten!

Hej!

Har "smygföljt" denna tråd i snart 1,5 år men har nu äntligen skaffat mig ett konto så jag kan kommentera och skriva själv... Tänkte fråga er kloka kvinnor (och eventuella män) härinne om råd. Vi har, möjligen pga makens dåliga spermier och höga ålder samt eventuellt dåliga ägg pga min ålder (bra AMH dock), efter år av försök halkat in i IVF-svängen. Tre fulla IVF-er (ICSI) har ej gett tillstymmelse till plus. Men ett litet embryo klarade sig till frysning och har återförts till mig. Efter att ha läst på härinne och andra ställen har vi "fuskat lite" och självmedicinerat med Fragmin och Prednisolon då jag har en historik med ledvärk av oförklarlig sort, lite Reynauds fenomen och allmänt känslig för min makes "produkter" (fick i början nässelutslag av hans sats). IL-dropp blev oss övermäktigt så det hanns inte med. Fragminet har jag tagit från sisådär dag 7 och först som 2500 IE och sedan efter några dagar ökade jag till 5000 IE. (Inget som min klinik vet något om). Prednisolonet tog jag från dag 7 någonting och ökade upp rätt snabbt från 5-10 mg till 20 mg. Efter ET har jag tagit 25 mg.

I veckan plussade jag!! Jag är överväldigad men samtidigt så tvehågsen med tanke på de mediciner jag tar. När jag läser bör man fortsätta med prednisolon till v 12 åtminstone och detsamma verkar gälla för Fragmin (som minimum). Samtidigt är jag rädd för ev missbildningsrisk av prednisolonet. Vad tror ni? Är det det som gett effekt? Har ju aldrig gjort FET tidigare och är extremt hormonkänslig. Klarar bara superlåg stimulering för att ej få för snabb tillväxt. Kanske hade de lyckats ändå. Ska jag fortsätt med Prednisolonet och i så fall med samma styrka eller kan jag dra ner till 10 mg som de ju verkar köra på en del kliniker i Sverige?? Jag vet att jag borde tänkt efter innan, men det är inte så lätt...

Hoppas någon har tid att svara och hoppas ni inte dömer ut mig för att ha "micklat på egen hand".

Tack snälla för det varma välkomnandet! :D Och tack för er öppna inställning!!

Cathy: Du resonerar som jag själv. Inte borde de väl rekommendera prednisolon i höga doser utomlands på välrenommerade IVF-kliniker om det var "jättefarligt". Fast allt har ju såklart sitt pris. Har man inga problem är du säkert dumt att proppa i sig men det har ju blivit mindre och mindre restriktioner på olika läkemedel under graviditet över tid upplever jag (tex antidepressiva etc). Har du någon bra artikel på det där med läpp-käk-gomspalt?? Får annars ge mig ut på nätet och leta lite. Har också sett denna missbildningsrisk av prednisolon samt även hjärt-kärlmissbildningar så det är ju främst det jag är rädd för men det slutar säkert i att jag fortsätter med prednisolonet fram till v 12. Måste bara ta en genomgång i skallen för och emot. Dessutom har ju många kroniker prednisolonet under graviditet och det har ju gått bra för flera vänner till mig.

Hur hög dos Fragmin kör ni andra härinne förresten?? Och hur länge om ni inte har någon koagulationsdefekt?

Jag har också kört AC i droppform. Tycker faktiskt numera att de är helt okej i relativt mycket varmt vatten. Blir mer som te då. Jag vande mig. Tyckte de var hemska i början. Har bara tagit morgon och kväll. Funkar inte på jobbet. Och mina leverprover ökade ändå på den dos jag tog ;)

Om jag inte är helt ute och cyklar är en IVF-graviditet i sig en risk för lite mindre barn (rätta mig gärna ni andra om jag har fel). Varför vet man nog inte riktigt. Sedan kan kortison orsaka minskad fostertillväxt. Fast den dos du tar är inte speciellt hög så jag betvivlar någon av ovan nämnda orsaker. Tror mer på variationen mellan individer.

Härligt Che. Snart v 30!!

Precis som Cathy skriver. Du får hinka extremt MYCKET blutsaft för att komma i närheten av de nivåer man får med järntabletter/kapslar. Om du är känslig mot Duroferon kan du kanske försöka få Niferex (funkar bättre för mig i alla fall). Sedan finns ju iv järn. Underbar medicin. Man blir pigg "direkt" men vet inte om det ges till gravida...

Lite ny och kass på att skriva vem jag skriver till tydligen. Skrev till dig x 2 snart lycklig! :)

Har läst tillbaka lite. Någon skrev om högt ferritin. Ferritin ökar vid ökad inflammation och är således ett tecken på att immunförsvaret är aktivt, vilket ju ur vår synvinkel inte är bra. Ferritin är dock även ett "förstadium" till järn men jag tror inte det är därför det nämns i detta sammanhang.

Åh, jag vill inte göra någon orolig men lagom är nog bäst. FÖR lågt ferritin ("protein som binder järn") är inte bra för då har man järnbrist. Men ofta ökar ju järnbehovet under graviditet så man har lite lågt pga det. Ferritin är sk "akutfasprotein" som ökar vid inflammation. Googla gärna på det om ni vill läsa mer. Eller låt bli om det bara stressar!!

Leah2012. Det viktigaste är nog att försöka vara luuugn så man inte stressar kroppen. Du kan ju vara en av med med bra järndepåer och därmed högt ferritin. Finns massor med prover (transferrin, järnmättnad mm) man kan ta för att utreda mer angående järndepåer och inflammation. Inte mitt bord dock. Känner mig okunnig i ämnet. Sorry. Någon annan som vet mer?

Är det någon här som tar annan Framindos än 5000?? (eller motsvarande dos Klexane eller något likvärdigt). Funderar på min dos... Har bestämt mig för att sakteliga trappa mitt prednisolon och se vad som händer. Troligen stanna vid 15 eller 10 mg/dag. Tycker ni jag borde försöka få ett IL-dropp istället? Har ju inte tagit det tidigare och lyckades ändå. Tur??

Grattis till fint resultat Curly!!

Hej! Jag har "självmedicinerat" pga flera års försök utan resultat och dessutom flera symptom som för mig för tankarna till den immunoproblematik som många här i tråden verkar ha. Har alltså inte kollat några prover utan kört en sorts test-dosering - och det funkade direkt då vi körde det! Har haft maximalt 25 mg Prednisolon och Fragmin 5000 ie. Började dock med 2500 som jag rätt snabbt dubblerade. Vill dock gärna bli av med Prednisolonet om möjligt, eller i varje fall sänka dosen. Fragminet känner jag mig inte lika "rädd" för så jag funderar på om ett IL-dropp skulle kunna hjälpa om jag minskar/fasar ut Prednisolonet. Enligt vad jag läst är det IL-dropp som har största effekten och då har jag ju tursamt lyckats utan det. Då kanske min immunoproblematik inte är den värsta. Som sagt. Ingen vet ju i och med att det har känts för kostsamt ur flera aspekter att åka iväg mm så inga prover är tagna. (Har haft funderingar men vi började så här) Vet dock att jag haft förhöjda autoimmuna markörer tidigare i livet vid flera tillfällen. Det är min magkänsla som styr "behandlingen", men intressant bolla idéer med andra som inte ser en som helt knäpp för att man söker efter idéer/kunskap som svensk IVF-vård inte ställer sig bakom.

Jag tillhör lågviktarna...