Aurorasamtal i morgon - vad tänka på?

BM som håller i samtalet kommer nog ställa frågor - så det kommer nog rulla på! Se kommer du komma på mera inför nästa gång - man går oftast inte bara en gång utan flera gånger!

Ta upp det du funderar på, det du skriver ovan!

jaha, såg nu att du skulle dit i torsdags! Hoppas det gick bra

Hej!

Jag hoppas att samtalet på Auroramottagningen gick bra!

Min första förlossning påminner mycket om din. Avslutades med sugklocka och väldigt medtagen bebis. Jag mådde också dåligt psykiskt av förlossningen (inga självmordstankar dock) och det tog sju år innan det blev ett syskon. Inför den förlossningen gick jag också på Aurorasamtal. Jag fick en jättefin chans att bearbeta alla mina tankar som jag hade gått runt med i dessa sju år. Jag önskar bara att jag hade fått den chansen direkt efter första förlossningen istället -  så hade jag kanske sluppit så mycket ångest över just detta.
Det jag skulle vilja berätta för dig var att Aurorasamtalen hjälpte mig jättemycket. Jag fick en jättefin och bra andra förlossningsupplevelse, och den blev som ett "plåster" över den första hemska upplevelsen.
Jag hoppas och önskar att du får uppleva samma sak.
Ville bara ge dig ett uns hopp ;)    

tack så mycket! Har varit på ett samtal än så länge, och kontentan av det är att vi får välja helt själva om vi vill ha ett snitt eller ska våga en gång till :/ Jättesvårt beslut!
Jag slits mellan det rationella beslutet - snitt - som ju ÄR säkrare än en vaginal förlossning, under förutsättning att det är planerat, och det känslomässiga, som är att jag VILL föda vaginalt. Men, det lutar ändå åt snitt, just av säkerhetsskäl: jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag valde att försöka föda vaginalt en gång till och något hände barnet. Då skulle det vara ett ansvar jag fick bära resten av livet, att jag av ren egoism skadat min bebis, och det skulle jag inte kunna leva med...

Grattis till ett lyckat samtal! Jag önska att mitt första samtal slutat lika "bra", jag kämpar fortfarande i motvind i min önskan om snitt.

Önskar dig lycka till med ditt/ert beslut. Försöker bestämma mig för vad jag mår bäst av. Förra blev jag igångsatt med och slutade i akutsnitt. Inte haft särskilt mycket tankar över det eller jo i början var det tungt och lusläste mina journaler för att förstå. När det väl hade flyttat in en bebis i magen kom paniken. Vill eller vågar inte ens tänka på förlossningen. Men bara att jag accepterat att jag tycker detta e jobbigt har på något sätt lättar ångesten. Så än en gång lycka till.

Tack! Ska på möte med överläkaren den 8 februari, så vi får se vad hon säger. Tycker att det är svårt, framför allt att hitta tillförlitlig statistik, och vårdpersonalen är så extremt angelägna om att framhålla nackdelarna med snitt. Det gör för min del att jag får ÄNNU mindre förtroende för dem: det är ju en ekonomisk fråga, det fattar jag också, men då borde de faktiskt säga det i stället för att lyfta fram att "risken är 0,001 % större för barnet att få astma om det föds med snitt".
No offence, men i valet mellan att bebisen ska dö eller få hjärnskador under förlossningen och risken för astma är jag beredd att chansa på astman! Suck, som det känns nu vården indirekt lyckats övertala mig till det jag egentligen inte alls vill, dvs snitt :( men vad sjutton ska man tro när det inte finns ett enda rationellt argument som talar FÖR vaginal förlossning?!

Jag har idag pratat med överläkaren på mitt sjukhus och är nu garanterad snitt om jag vill. Ville dock att jag i lugn och ro överväga vaginal/spontan förlossning med förlossningskontrakt, dvs att jag kan avbryta och få snitt om jag känner att jag vill det under förlossningen. Vi ska höras om 3 veckor och då ska jag ha bestämt mig. Känns bra!

Är väl ett väldigt bra resultat?! Hade jag tyckt iaf. Inte heller säker på vad jag vill. Lycka till med ditt beslut nu bara.

Ja, nu börjar det likna nått. Lycka till du med!

Ja nu e remissen skickad till Danderyd's Auroramottagning. BM tyckte det var en bra ide oavsett hur jag egentligen mår eller tänker just nu med tanke på förra förlossningen. Känns bra att få hjälp att få rätsida på tankarna och frågorna som bubblar upp.

Tack, långt kvar 26 Maj. Men lika bra ta tag i problematiken nu. Tar ju ett tag innan man blir kallad också.

Börjat bli kraftigare rörelser i magen som bl.à. håller vaken nattetid. Blivit lite startskottet på ångest, tidigare starkare oro. Fler som blivit mer påverkade när barnet väl ger sig till känna? Och hur har ni fått hjälp att hantera det?

Blev förlöst med akut snitt dec 08 - blev på ett efterbesök hos spec mvc lovad att jag fick välja själv hur nästa skulle förlösas.. 
men nu när vi långt om länge blivit gravida igen började jag fundera på vaginal förlossning, men som du säger vallentuna12 så har jag sedan jag började känna honom fått mer o mer ångest o oro för ngt ska hända mig (igen) el barnet denna gången. Så har fått min bm att skicka remiss till iris-teamet som det heter i Lund och nu blivit kallad till överläkaren där.. börjar nu bli nervös för det - för risk för övertalning av vaginalförlossning...
Min bm pratade också om "livlinor" till att få snitt när man vill om man ändå pröva vaginalt.. känns verkligen som de vill jag ska försöka - bara för jag var öppen helt..
klart jag visste att ut e barnet tvunget att komma när vi blev gravida men trodde inte det skulle påverka mig så här mkt psykiskt..
 

Var i förrgår på mitt samtal. Fick mer eller mindre välja hur vi ska gå vidare. Någonstans var det för mig en liten sorg när det slutade med akut snitt. Så efter mycket tankar, diskussioner och vakna nätter kom jag fram till att det som passade mig var att försöka mig på en vaginalförlossning. Men hade aldrig varit där utan BM jag träffade i måndags. Har även med i journalen att om det blir för jobbigt psykiskt så finns snitt med. Om progressen är bra, la hon till säkert fem ggr, då jag har snittet.

Vallentuna12

Ska också gå på Aurora på DS, hur har du upplevt det hela? Är dom bra där?
Går på MVC på DS och tycker att dom är väldigt bra där

Jag tycker att den BM jag träffade var urgullig och duktig. Ställde bra och relevanta frågor. Gick igenom förra journalen grundligt och kunde lämna det lite bakom oss. Gjorde ett studiebesök på FL och kändes jobbigt men bättre än jag vågat tro. Var ju Där vi kämpade förra gången. Det enda jag kan rekommendera dig att göra är att fundera på vad du behöver hjälp med. Sedan hjälper dem dig bena och hitta en lösning som passar dig. Lycka till! Det kommer gå jättebra!