aussie

Äldre 7 Jan 13:43

72 svar

Grundskolelärare, måste alla era elever kunna lika lite?

Vi har ett problem.

Inte bara min son och jag. Förutom att jag stött på många föräldrar till barn i skolåldern som har samma problem, borde det även vara ett samhällsproblem i slutänden.

Det är det här med att lära ut barnen kunskap.

Vi tar ett exempel med matematiken. I artikel efter artikel läser jag om hur svenska barns matematik-kunskaper sjunker kraftigt i internationella mätningar. Mmmm.
Vi tar hur det ser ut rent praktiskt:
Barn som redan kan räkna de fyra räknesätten får sitta och fylla i rader med nollor och ettor, rita cirklar och trianglar.
Barn som är ivriga att få utmana sin hjärna med intressanta problemlösningar lämnas ensamma med att bara fortsätta i en bok på egen hand, och boken är tredje gången gillt den bok de redan gjort.
Lärare och skolledning vägrar ge mer kunskap om barnet vill ha det. Alla måste väntas in, ingen får komma efter. Med det sagt får ingen heller ligga före. Min ettaklassare här hemma som i somras räknade gångertabellen med stor frenesi är nu så uttråkad av matten att han inte längre vill gå till skolan. Vi har beställt extra matteböcker på internet till honom, då skolan inte ville ge honom några extra uppgifter, men de får han inte "skryta med" i klassrummet.

Vad är det för jävla skola egentligen? Jag har själv varit lärare, men för 18+, vet inte mycket om hur man motiverar att de yngre måste stöpas i samma form, exakt simultant. Jag kan förstå att det underlättar för läraren, men är skolan bara till för att underlätta för läraren?

Slutligen: Skolan verkar kunna sätta in extra resurser vid barns särskilda behov, om de ligger efter, men inte vid särskilda behov om de behöver extra stimulans. Kan man anmäla skolan? Hur väcker man frågan så att det blir ändring? Säg inte BYT SKOLA, jag är trött på att man tar lättvindigt på att byta miljö så fort det inte passar. Hade det varit fara för liv skulle jag byta direkt, precis som jag skulle byta äldreboende för den (hypotetiske) släkting som missvårdats av (typ) Carema. Ingen tvekan. Men innan vi sätter igång med skolbyte - jag har dessutom hört liknande problem från så många andra mammor att jag inte tror att det går att kringgå problemet bara igenom att byta skola - skulle jag vilja veta hur man kan förändra saker inifrån.

Tipis, feedback, vad som helst, kritik också givetvis - det finns säkert många som tycker att det är obefogat att vilja ge individuella lösningar för barnen. I sånt fall får ni gärna motivera era svar.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-01-15 22:11
Jag bara måste få säga att de har konstiga läseböcker.
I hemläxan tragglar min son igenom partier om "Johansson" som sitter ensam och super på julafton.

Lämpligt i en klass med 95% muslimska barn? Lämpligt öht?

aussie

Äldre 7 Jan 14:03

#2

Det är inget bra alternativ i just vårt fall.
Sonen är född sist på året, han är fysiskt minst i klassen redan, och det finns aspekter av social mognad som inte alls hänger ihop med ett visst intresse för ett viss ämne. Skulle han gå med tvåorna skulle han bli ännu mycket mindre än de andra. Dessutom skulle han behöva hoppa tre klasser för att matcha sin matte-nivå.

aussie

Äldre 7 Jan 14:05

#3

...kanske blev otydligt. menar att om det skulle bli tal om att hoppa klasser på grund av matten, borde han placeras bland treorna eller fyrorna. Det går inte.
Sen är jag rädd att det blir samma med engelskan...fy...han kan redan flytande engelska, gud vad han kommer bli uttråkad....helvetiskt.

aussie

Äldre 7 Jan 14:49

#6

PropJoe:
Hur skulle ditt förslag gå till praktiskt?

Samkörda scheman i klasserna 1-3, där barnen får gå i olika grupper utefter vad de kan, inte efter ålder?
Vad skulle hända med treorna som kan lika mycket som säg, sexorna?
Spånar gärna fram en lösning, men då måste den ju kunna funka i praktiken.

Just nu tänker jag bara att jag skiter i politikerna, måste komma fram till ett förslag.

aussie

Äldre 7 Jan 15:03

#11

Läraren först såklart. Skulle aldrig vilja gå vägen om henne. Pratade tre gånger med henne (och hon verkade förstående), sen hörde jag bara genom sonen att hon bannat den extra mattebok som jag lagt med i ryggsäcken som han kunde ha att räkna i då han hatar ettans matte (den är för årskurs 3). Jag såg också på läxorna hur det var ren nonsens - färglägga efter nummer, rita runda ringar efter antal apelsiner eller bananer. Vi har bott utomlands och sonen har gått i skola sen han var tre år. Han kan redan hela gångertabellen, har fattat hur decimalsystemet funkar (kan skriva om 0,85 ton i kilo eller 2,5 km i meter och räkna (plus, minus, gånger med större tal.) Division börjar han också ha ett hum om.

Nytt samtal med läraren. Då klagar hon på att sonen inte kan fokusera alls längre. Att det vore bra för honom att rita ettor och nollor precis som alla andra.
DÅ tog jag steget till rektorn, och förklarade det från "vår synvinkel". Att han nu riskerar bli så uttråkad att han stör de andra. Att hans lust att lära faktiskt gått från hundra till noll på mindre än fyra månader.
Hon ska återkomma, men vid första anblick fanns där ingen lösning.

aussie

Äldre 7 Jan 15:12

#13

PropJoe skrev 2012-01-07 14:59:17 följande:

Egentligen är det inte svårare än att man tar provtest 2-3 gånger om året som tillsammans med samråd mellan lärare/föräldrar utgör grunden för hur man delar in klasser. Alla skulle bli bättre i matematik på det här, de sämre skulle få mer hjälp och kanske tom få lite motivation eftersom de inte alltid presterar sämst på matteproven. Men det här konceptet är det den relativa skillnaden som blir större.

På det här sättet skulle de bästa treorna få en undervisning på en mer avancerad nivå. Om de sen kan lika mycket som sexorna eller fyrorna är ganska irrelevant. Det viktigaste i den åldern är att man motiverar barnen.

Nåt sånt där hade jag kunnat tänka mig. Har säkert sina brister, men i stora drag.

Jag tror att olika klasser skulle kunna funka om man inte gjorde en stor grej av det. Att kalla det allmän eller särskild som det var när jag gick i skola, var inget lyckat koncept. Kanske bara Matte A, Matte B, Matte C.
Man skulle, som du säger, kunna göra ett test i början av ettan, och sedan göra tre olika grupper.
Saken är ju att det skulle behövas tre olika lärare. Antagligen skulle det lösas igenom blandade klasser.

Engelskan blir ett senare problem, men har ni av en slump en susning om hur man gör med fyrans engelska om ett barn redan talar engelska?

aussie

Äldre 7 Jan 15:21

#15

EmmisLj skrev 2012-01-07 15:16:27 följande:

Vad ledsen jag blir när jag läser sånt här. Att skolan inte kan vara lite mer flexibel. Jag har väl haft tur med min skolgång då lärarna alltid tog hänsyn till elevernas egna lärande och försökte ge extrauppgifter till de som ville gå fortare fram.
Under lågstadiet fick vi som låg lite för extrauppgifter regelbundet och ca en gång i veckan kom en extralärare och hade först halva lektionen med de som hade lite svårt för matte och sedan andra halva med de som låg före.
I mellanstadiet fick vi bara extrauppgifter, men det funkade det också.
På högstadiet gjordes ett placeringstest en gång per termin och vi delades in i grupper. Alla parallellklasser hade matte samtidigt och vi kunde därför delas in i flera grupper efter nivå och intresse. Om det behövdes kunde man byta grupp under terminens gång, allt för att det skulle bli så bra för eleverna som möjligt.
Vad det gäller engelskan så hade vi inte uppdelat förrän i högstadiet, men jag vet att vi hade en i mellanstadiet som fick gå iväg och ha egna engelskalektioner en gång i veckan då han hade en förälder som var engelskspråkig och därför kunde mer än oss andra.
Det går alltid att lösa, men jag tror tyvärr att det alltid har att göra med hur villiga lärarna är på att ställa upp.

Bra poäng. Det ska inte bara handla om barnets nivå, utan dess intresse också. Den som är intresserad bör kunna fördjupa sig mer ön vad som sker nu. Intresse och nivå brukar hänga ihop. Jag fattar inte varför man dödar intresset igenom att sänka en elevs nivå.

Angående engelskan, sonens pappa är australiensare, och föddes i Aus. (varav mitt nick) så det är därför han är tvåspråkig. Han får dock ingen engelsk-undervisning förrän fyran, och då börjar det med I am, You are, etc.
Det kommer naturligtvis göra honom extremt uttråkad.

aussie

Äldre 7 Jan 21:04

#38

läser ikapp. vänta lite, Indras dotter, vad menar du med att min TS är både insinuant och felaktig? Tror du mig inte?

aussie

Äldre 7 Jan 21:07

#39

cosinus skrev 2012-01-07 17:51:00 följande:

Jo det är nästan så illa. Matten är otroligt basic i ettan. Min dotter har under hösten hållit på med att rita cirklar och andra geometriska figurer samt träna på talkamraterna upp till siffran 8. Inte sällan på nivän 3 bollar + 2 bollar och så fylla i hur många bollar det blir totalt. Typ.

Känns helt sjukt faktiskt när jag samtidigt har en 5-åring här hemma som på 2 sekunder räknar ut att om han har 27 kr i sin spargris och får 5 kr för att hjälpa till att sortera tvätt så har han 32 kr efter det. Han är ändå sämre i matte än syrran men före relativt sin ålder och han tror jag riskerar att bli sjukt uttråkad i skolan. Dottern har liksom inget driv och gör gärna det hon blir tillsagd så hon lider inte av att göra saker under sin nivå men det tror jag lillebror kommer göra.

Jag räknade själv i femmans mattebok i trean och hade inga problem med att ligga 2 matteböcker före alla andra så länge jag fick sköta mig själv men när jag bytte skola och var tvungen lyssna på genomgångarna för de som var 2 böcker efter så tröttnade jag rejält och bara satt av tiden. I den första skolan hade jag fått räkna medans fröken pratade om sånt jag ändå kunde och då var det kul men när jag skulle sitta och lyssna på sånt jag redan kunde 20-30 minuter av lektionen så var jag så uttråkad när det var klart att jag bara ritade figurer resten av tiden. Gjorde inget alls halva femma och sexan sen jag bytt klass så sen var jag i fas till högstadiet på gott och ont.

Trist att behöva sitta och rita cirklar för att aktivt hindra att man lär sig mer saker, bara för att alla ska kunna exakt lika mycket exakt samtidigt. Fy. Känner igen.

aussie

Äldre 7 Jan 21:13

#40

Snöankan skrev 2012-01-07 18:13:13 följande:

Precis som många andra så kommer jag ihåg skolan med en stor gäspning. Tycker inte att man kan skylla på resurser utan mycket skulle kunna lösas med omorganisation. Som föreslagits tidigare att tex alla ettor har matte samtidigt med gruppindelning efter nivå. Och att inte förvägra elever att räkna i svårare böcker. Kommer fortfarande ihåg hur min lekislärare tog ifrån mig en bok utan bilder för att hon sa att jag kunde ju inte läsa. Men jag hade ju läst böcker utan bilder i flera år då... Tyvärr så är det inte accepterat att vara duktig över snittet i Sverige. Det är ju bara att se på trådar så fort någon undrar över ett duktigt barn så kommer det massa att "det var väl inte så duktigt av din tvååring att kunna läsa, hon är säkert dålig på något annat". Och de lärare som kommenterat i sådana trådar (inte denna så känn er inte utpekade) kan ha långa utlägg om saker som dessa begåvade elever som de har i sina klassrum minsann inte kan.

Jag har också noterat det. Slentrianmässigt var jag på väg att skriva i TS att mitt barn inte alls är något geni eller speciellt utvecklad vad gäller det mesta, han råkar bara vara vansinnigt intresserad av siffror och räkning. Inte något han fått av mig, jag hatade matte. Därför vill jag på något vis extra mycket uppmuntra hans intresse innan det falnar och blir till vad jag upplevde som matte-motstånd.
Jag tror matte blir bra för barn när de ser den praktiska betydelsen av matematiken. Man kan räkna på allt. Som någon sade finns det ju gyllene tillfällen att smyga in matten inom andra ämnen. När min sn fyllde 7 nyligen kom alla på kalas och de spelade monopol. Bara att klara att ge rätt växel på en 10 000-kronorssedel i monopol är ju flera årskurser mer komplicerat än vad deras lärare ger dem. De har alltså inte kommit längre än att de fyller i raka linjer för ettorna, ovaler för nollorna, och räknar frukter eller ekorrar på bilder.

aussie

Äldre 8 Jan 03:10

#45

Lillsnufflan: Jag hoppas att du har rätt!

Men jag kan säga att det verkligen händer. Jag vill inte skriva ut vad jag gör, för det blir för googlingsbart, men jag har yrkesmässig kontakt med mammor vars barn förnekas att läsa matte utöver den matte som delas ut av läraren i mycket rudimentära övningar, långt under barnens nivå. Jag har nu pratat ingående med ca 10 mammor om saken. Barnen går på helt olika skolor och är i olika åldrar, men alla går i grundskolan.

En mamma lyfte problemet innan jag ens hade min egen son i svensk skola. Det är för hennes skull jag vill gå vidare. Hon är ensamstående, jagar timmar för att försörja sig och son elvaåring, och han har sedan skolstarten alltid legat före i matten, men varje år är det samma tjat. Han får aldrig något utöver grundplanen. Jag tyckte det lät för jävla trist och har stöttat henne igenom det hela, det blir liksom en konstig situation. Barnen som vill lära sig men som inte får. Jag tror inte hon är på FL, men man vet aldrig. I alla fall: som ensamstående, låginkomsttagare, dubbelarbetande morsa, ska man dessutom behöva stånga sig blodig för att barnen ska få lära sig matematik på en nivå som passar dem? Är det rimligt att hon till exempel varje dag sitter och räknar med sin son, då han inte har något som stimulerar honom i skolan? Är det rimligt att ett barn först får höra att han är extremt duktig på matte, för att sedan säga att han nu bara är uttråkad av matten (och däremellan inte ge barnet något att göra på mattelektionerna annat än att lyssna på musik eller rita). Jag höll på att gå i taket när jag hörde om min bekants skolkille.

Vi har inte kommit dit än, då min son bara är 7 år. Men jag ser att det kan gå samma väg. Därför tänkte jag göra allt vad som står i min makt att förekomma hans tristess och skolvägran innan han blivit alltför stor.

aussie

Äldre 8 Jan 19:22

#59

Glimma76 skrev 2012-01-08 15:48:58 följande:

Egentligen borde det vara ganska lätt. När jag nu letat böcker p nätet, så hittade jag tex en sorts bok som var i olika steg. Dvs hela klassen sysslade med ex bråk. Men på olika nivå. Då blir det lätt för läraren att gå igenom hur bråk fungerar och sedan jobbar barnen med olikaböcker så några räknar jättelätta bråktal och andra svåra.

Enkelt och smidigt för läraren.

Sedan har jag hittat andra bövker, Maximatik hette de, från 4an, men min kille vill ha hemma ändå. Det är andra matematikproblem än de man går igenom i skolan, och gjorda för självstudier. Dvs barnet blir inte uttråkat och måste lyssna på samma genomgång igen när de andra kommer ifatt, utan detta var saker som alltså inte gås igenom alls i grundskolan, men ändå på enkel nivå.

TS, jättedåligt att din sons lärare ratar det du har med dig istället för att vara glad åat att en förälder är engagerad.

Bra förslag!

Kan man som förälder ha rätt att sitta med lite i skolan? Jag tycker det är svårt att få en bild av hur det egentligen är. Efter skolan går han på fritids, samma lokaler, annan personal. Jag bad om att få sitta i tjugo minuter och se hur min son interagerade med de andra barnen en gång, då jag är rädd att han skulle vara utanför eller bete sig olika. Saken är den att vi har bott utomlands i många år, och han växte upp i bland annat ett arabiskt land utan att vi som föräldrar är araber. Skolan där var mycket hårdare och han kunde skriva arabiska redan som fyraåring, även engelska. Så kommer vi till Sverige. Precis som då han skolades in i "arablandet" ville jag ha lite extra koll på hur han smälte in, och kanske sitta med på fritids första dagen en stund, men här blev jag nekad att sitta med. Nej, det fick man INTE. Jag undrar lite varför det är så svårt att möta föräldrarnas engagemang? Varför tas det som en förolämpning? då måste jag säga att de skolor, lekis etc jag har haft att göra med i andra länder varit mycket bättre på att se barnet OCH förälderns behov. Jag ville som sagt bara sitta med 20 minuter vid hämtningen, men fröken sa att kommer mamma är det hemgång direkt som gäller, annars blir det kaos.

aussie

Äldre 8 Jan 19:24

#60

"Kaos" är relativt sammanhanget. Fyra pojkar satt och spelade spel. Jag närmade mig försiktigt och pratade lite med de andra barnen, ville bara skaffa mig lite koll på vilka min son pratar om här hemma. Jag satte mig på en stol. Kaosartat värre.

aussie

Äldre 8 Jan 20:07

#62

MIC, vad ska jag göra då? Om du är lärare i svensk skola, hur hade du tagit det om jag närmat mig med en önskan om att dels få delta lite för att se hur sonen har det, dels be om en individuell plan för matten?

aussie

Äldre 8 Jan 20:27

#64

Önskar att du fanns i hans skola kan jag bara säga.

Jag skulle vilja göra om nästan allt. Nu har vi pratat om matten. Vi kan ta svenskan.
Det jag har sett hittills är en läsebok som trycktes 1985 som tummats och tejpats sönder och samman. Ca 30 namn har skrivits på första sidan (tidigare elever).

texterna lär oss att:
(bild på räv)
När det är snö är räven päls fin.
Damer vill vara lika fina som rävar.
Därför jagar man räven.

eller:

Här är Nils. (Bild på barn i skamvrån)
Han är här för att han har varit o-lydig.
Min skola var nog bra,
men den var inte som din, sa Nora.

Jag stör mig på att de skriver bindestreck överallt.

Elsa ska till mor-mor och mor-far.
Idag har klassen besök av en för-fattare.
Var-för heter det yrke?

osv.

Går man verkligen in på det-aljer (skoja bara) kan man störa i-hjäl sig på skolundervisningen. Undrar var särskrivningen kommer ifrån förresten?

aussie

Äldre 9 Jan 17:09

#69

Snöankan skrev 2012-01-09 15:02:58 följande:

Angående det att inte uppmuntra duktiga elever. Min granne bodde ett år i USA när hon gick i trean och pratade således väldigt bra engelska när hon kom tillbaka och engelskundervisningen skulle börja i fyran. Men läraren ville att hon skulle gå på specialundervisning i engelska eftersom att hon hade ett amerikanskt och inte brittiskt uttal. Och det var inte specialundervisning anpassad till hennes nivå, utan specialundervisning med de som hade svårt för att ta in ett nytt språk. Men det var ju 20 år sedan och det tror jag nog inte skulle hända idag oavsett skola.

Men åh så typiskt.

Grundskolelärare, måste alla era elever kunna lika lite?

INNEHÅLL