När UL inte är helt ok...
Hej, ny här! Är superglad att jag hittat denna tråd. Precis som ni andra skrivit redan så blir man irreterad på folk som gnäller på att de gått upp ngt kilo för mycket eller snackar om det väsentliga i att ha ett eget rum vid förlossningen! SUCK!
Jag var iaf på RUL i måndags och var som så många andra förväntansfull då jag gjort ett väldigt bra Kubb i v. 12 med sannolikheten 1:20 000 på samtliga prov. Hade då ingen tanke på att RULet kunde visa ngt annat. Är då i v.18+2.
Väl under testet får vi reda på av BM att det verkar vara ett vidgat njurbäcken. De fick inga bra bilder då jag är lite rund om magen innan. De trodde att de mätt upp detta till 10 mm. Allt över 5 mm är då förstorat. Jag fick en ny tid nu i torsdags och då skulle det vara en bättre maskin sa de.
Var där med min kära sambo i torsdags och då var det överläkaren och en annan läkare som också var grym på UL som undersökte fostret mkt noga. De konstaterade att den vänstra njuren hade då en vidgning
på 14 mm. De verkade båda förbryllade över detta och båda rekommenderade FVP. Kändes skitjobbigt att ta ställning till detta då på plats för att vi skulle hinna ta ett beslut innan det var försent för abort ifall det skulle vara ngt.
Omtumlade som vi var kom vi iaf fram till att vi skulle göra fvp då på plats. Sen har jag haft 3 jättejobbiga dagar med inbillning om att fostervattnet kommer gå närsomhelst som om det vore en ballong som skulle spricka närsom. Jag har även haft en öm känsla i magen. Inga blödningar eller läckage dock. Det som varit till stor hjälp för min oro har varit min doppler, angelsounds så jag har kunnat bekräfta att hjärtljudet finns där och att fostret lever. Jag var hemma i fredags från jobbet och kommer vara hemma imorgon också. Sen tar jag mig nog sakta till jobbet på tisdag.
Läkaren skulle ringa imorgon eller tisdag så snart svaret kommit på snabbtestet. Sen har vi UL igen på onsdag. Det mer djupgående testet får vi inom 2 veckor sa de.
Känns lite bättre nu då jag ingenstans sett att ngn med detta problemet har haft kromosomavvikelser eller att det inte gått att ordna upp. Tyvärr är väl sjukvården ibland ngt för medicinsk i sina uttalanden så man hinner nojja upp sig för saker och ting.
Kan också tillägga att allting annat har sett bra ut. Fostervattennivån, armar, ben, hjärta, hjärna. Så det är förhoppningsvis ngt som kan rätta till sig med eller utan medicin & kirurgi!
De ni andra med samma symptom inte delgett är vilken grad av vidgning ni haft?
Tackar för en bra tråd!