Jojjanna skrev 2012-01-05 01:48:47 följande:
Jag jobbar på en avdelning för äldre multisjuka och stod ut med foglossningarna några veckor med hjälp av foglossningsbälte men sen var det en patient som gjorde en häftig rörelse och jag fick jätteont. Jag blev sjukskriven den 18 november och har bf den 4 mars. Det är ingen idé att slita för mycket på kroppen, den ska ju orka hela graviditeten ut så försök du bli sjukskriven! Jag går dessutom på sjukgymnastik för att stärka den övriga kroppen under tiden jag är sjukskriven...
Har du fått beviljad gravidpenning? Det hade jag fått beviljat innan och det gjorde att det blev enklare att bli sjukskriven...
Alla syrror på min avdelning (strokeenhet + allmänmedicin) får graviditetspenning beviljad. Jag har lämnat in ansökan men väntar mig inte svar än på några veckor. Jag är i v. 26 nu och har BF 16 april.
I kväll har jag sprungit med en patient (i säng) till IVA och på vägen tillbaka kånkandes på syrgastuben var det bara min enormt vältränade självbehärskning som hindrade mig från att störtgrina. Mina kollegor på natten är jättesnälla och låter mig slippa vändningarna och blöjbytena när det går, men det är så mycket annat än det som är tungt och när det verkligen är akut så funkar det inte att långsamt vagga dit man ska och tänka på sig själv. Det tog förut lång tid för mig att bli "slut i ryggen" när jag var på jobbet, men nu kommer det på en gång. Ryggslutet värker bara efter nån timme.
Jag försöker vara snäll mot mig själv när jag är hemma men trots kuddar i sängen, korta steg, kliva i och ur bilen som en gammal tant, inte plocka upp saker från golvet "i onödan" och liknande så värker det bara mer och mer. Jag har mest ont från fogen till vänster bak och när jag råkar felbelasta där så hugger det till och benet viker sig. Nu efter att jag har börjat sova uppallad på kuddar så värker det även i höfterna, men jag snarkar iaf mindre och får mer syre för jag har varit lite piggare på sistone.
I början (bäckensmärtorna började i v. 8 den här graviditeten), kanske fram till v. 18 eller så, så gjorde det mest ont på kvällarna, men sen dess så värker det konstant och det bara blir värre. Men jag kan ju fortfarande gå och springa funkade ju (inte så kul nu efteråt iofs) så det känns som att jag kanske borde kunna hålla ut ett tag till. Nu när jag skriver det så tycker jag att jag är fjantig, men det känns så konstigt att ringa VC i morgon och försöka bli sjukskriven. Har aldrig gjort det förut och jag är väl "rädd" att de ska tycka att jag är lat, eller nåt. Jag är så bra på att släta över och låta som att allt är bra. Suck.