Storhandlingen avklarad till resan...

Napphållare så inte napp ramlar lite överallt.
Engångsunderlägg till skötbord ute och på flygplan.
Salva till rumpa, inytyol är superbra (stavning??).
Babysnacks, typ majskrokar.

Vad spännande med adoption!!

Från vilket land skall ni adoptera? Vad som behövs mest skiljer sig från land till land!

Ordenligt husapotek till er själva! Värktabletter, skavsårsplåster, nässpray, pincett etc. Både jag och maken drog på oss ordentliga förkylningar och allt vi hade var medicin till barnet, oss själva hade vi glömt bort... Det blev ett oförglömligt besök på ett apotek som hade torkade ormar i fönstret (i Kina) men det är ju inte det man längtar efter när man hostar, snörvlar och har sprängande huvudvärk.

Vad spännande:) Är det så att det är mer en regel än ett undantag att man tar med "gåvor" till stora och små?? Verkligen bra saker ni väljer att ta med, kanske ska börja bunkra

Jag tror att det är lite så att de räknar med att man har med sig saker när man hämtar barnet, jag förstår varför när jag kollar hur stor del av adoptionssumman som kommer barnhemmet till godo - minimalt!!!
Jag har mailat BFA ang hur många vuxna som brukar finnas nära barnet, det kanske är några av dem som ska få mer minnesgåvor än bra och ha saker för att minnas just vår prinsessa.... Väntar på svar därifrån.

Jag förstår att det är ett svårt beslut om ni ska ta med storebror eller inte. Rent allmänt kan man väl säga att det är klokt att lyssna på hans läkare. Finns det några han kan bo hos som han skulle känna sig trygg med under tiden ni är borta? Han kanske kan "provbo" hemma hos dem en helg?

Nu vet jag inte hur hans ätstörningar yttrar sig. I din presentation framgår att han är prematurfödd. Är detta något som märks i vardagen idag, typ att han är mer infektionskänslig än andra barn eller är klenare på något annat sätt? I så fall skulle jag ha tänkt mig noga för innan jag tog med honom, i synnerhet till just Indien. Känner många som har besökt Indien av olika anledningar och så gott som alla har blivit sjuka. Tyvärr. Trots att de har bott på bra hotell, ätit på bra restauranger och iakttagit rigorös handhygien. Flera av dem har sjukvårdsutbildning. Det hjälpte inte. De allra flesta har drabbats av magsjuka.

Indras dotter, du har uppfattat det helt rätt.
Storebror behöver sondmatas, äter allt han vill via munnen men lyckas inte få i sig tillräckligt. Vi har alltid sagt att han inte ska följa med pga de problem som kan tillkomma med magen osv. Det är liksom inte värt åtta års kamp, som kan kraschlanda bums på en resa till Indien.
Vi är väldigt kluvna i att lämna honom så länge utan någon förälder, visst man kan tycka att 10 dagar inte är så länge. Men det är det, om något krånglar med hans knapp han har på magen så att den tex åker ur har man 20 min på sig att sätta i en ny för slemhinnorna kan läka så fort. Läker det så skulle det innebära en ny operation för att få i en ny och han är oerhört sjukhusrädd!  I ett sånt läge känns det som att en av oss måste vara med honom, därför har vi aldrig varit ifrån honom båda två mer än en helg...
Dessutom har vi känt som så att det kan vara jobbigt för honom att vi är borta båda två, lär känna lillasyster utan att han är med (visst så kan det vara när en biologisk bebis kommer också och syskonet inte får vara på BB). Därför har vi beslutat att pappa och storebror stannar hemma medan jag och mormor åker till Indien och hämtar lillasyster.

Visst det känns kanske inte helt 100% rätt, klart att jag hade velat ha min man med. Men samtidigt så känns det skönt att det är min mamma som följer med! Hon har precis blivit friskförklarad från sin bröstcancer och det känns fantastiskt att hon ska få vara med på denna resan. Hon har varit ett sådant stöd för mig både under vår svåra tid innan vi fick storebror, under min riskgraviditet med honom i magen och under hans tidiga barnår. Att tro att allt är bra bara för att en 600 g bebis överlevt och kommit hem är bara att förkasta. Det är när man kommer hem och många år därefter som kampen pågår! Visst, nu har han inga direkta men (mer än sondmatningen) men det är ingen livssituation jag vill utsätta någon annan för.

Jaha, säger kanske ni - och varför skaffar ni fler barn? Varför - för vi vill ha mer än ett barn och nu har vår son blivit åtta år och ska det bli fler barn får det bli nu! Vi har stått i kö sedan han var två år och trodde aldrig att det skulle ta så här lång tid! Vi var faktiskt på väg att ge upp precis när vi fick BB, vi orkade inte den ovisshet som det innebär att vänta! Åren går liksom...

Ett biobarn är inte att tänka på, det finns ingen möjlighet att vara på sjukhuset 6-12 månader med ett barn hemma eller att vara sängliggande från graviditetsdag 1. Det finns inga chanser för mig att behålla ett barn längre än sonens 24 veckor och därför anser vi att det är alldeles för riskfyllt för alla inblandade (även det ofödda barnet). Läkarna säger att sonen var kvar oväntat länge med tanke på hur min kropp reagerar på en graviditet och inget kan de göra åt det!

Självklart våndas man till och från hur detta ska gå, men det gör nog alla föräldrar som väntar tillökning oavsett på vilket sätt....
Kram på er allihop!

mamma7412: Jag trodde Indien hade som krav att båda föräldrarna åkte?

Jobbigt med sonen, svåra val...

Hej Mamma 7412!
Oj vilka svåra val ni utsatts för. Tuvärr är livet inte alltid rättvist. Men jag tycker att ni resonerar så klokt ang eran son. Det är verkligen inte lätt. Du skriver att du gärna vill ha tips. Det kanske är mest praktiska tips inför resan men jag vill även ge några andra tips till dej och andra som ska adoptera.
Jag är nämligen själv adopterad och försöker nu hitta mina rötter vilket är jätte svårt pga att jag 1. kommer från Iran och dom är veldigt "hemliga" . 2. Det finns inget namn på min biologiska mamma eller någon släckting. mm

Så mitt råd till Dej/er som ska eller funderar på att adoptera: Ta reda på så mycket fakta som ni bara kan om barnet. Gatunamn om det blivit hittat på gatan. All information som går att få. Tel nr, det bästa: Namn på biologiska föräldrar eller släcktingar. Kort är oxå viktigt om det finns, även namn på dom som jobbar på barnhemmet. Ja, istort sätt allt som man kan behöva för att söka sina rötter om än så är om 20år.
Ville bara tipsa om det så att möjligheten finns om barnet skulle vilja söka någon gång. Jag tror att ni kommer bli en kanon bra familj till era barn. Så jag hoppas att jag inte sårat med mitt råd utan att du tar det som ett bra tips.
Tycker oxå att du och din son köpt jättebra saker att ta med sig.  Lycka till på resan! Mvh Hellan1 

Kanske gosedjur till barnen på barnhemmet? Tandborstar och tandkräm till de vuxna?

Kläder till barnet? Alvedon om ni skulle bli sjuka? 

Jag vill gärna ha tips jag med. Jag hade tänkt en resväska fylld med kläder & leksaker? Svårt känner jag vad behovet är störst. Vi ska åka till prinsen i Taiwan.

Svårt med sonen men jag tror det är ett klokt beslut så får vi hoppas de tio dagarna går fort så ni kommer hem och kan vara tillsammans allihopa hemma!

Lycka till med alltihopa!

Kram
E

Tack för era tips, ni kan vara lugna - jag tar inte illa upp oavsett vad ni skriver (så länge det inte är elakt vill säga)...

Hanya, jag letade på BFA igen om huruvida man måste vara båda föräldrarna. Men där står inget, däremot har vi pratat med BFA om detta under hela resans gång och det har inte varit några problem från deras håll. Det känns som om de har kontroll, så jag känner mig ganska lugn. Skulle det vara ett krav att vara båda på resan så är det ju bara att lösa!
Alla utmaningar man ställs för stärker, tycker jag... Förmodligen klarar sonen av att vara ifrån oss, bara han får bo hemma och ha den vanliga ruljansen. Mormor klarar sjukhusbesöken också så det är lugnt. Det är väl så att jag är van vid att ha kontrollen.

Bra tips om vad som är viktigt för framtidens frågor. Sådant jag har funderat på är vem som gett henne namnet, har mamman bestämt det eller är det personalen och varför valde man just det namnet?

Jag tycker ni resonerar väldigt klokt när det gäller sonen. Om det hade varit jag skulle jag aldrig ha vågat ta med honom till Indien. Det är för stora risker.

Vilken tur att ni väntar barn från ett land där det finns en viss flexibilitet när det gäller att resa och hämta barnen. Ni har ju tungt vägande skäl för att bara en av er åker. Det kommer säkert att gå jättebra med det upplägg som ni har. Ni har antagligen hittat den bästa lösningen utifrån er situation. Lycka till med allt!

Hej mamma 7412!
Ang namnet på eran dotter kolla upp det. fråga på barnhemmet och läs alla pappren noga! Jag fick mitt namn tilldelat av myndigheterna sägs det. Och myndigheterna är våran motsvarighet till socialtjänsten. Detta va ju Iran så jag vet ju inte riktigt hur det är i Indien.  Men det kan du nog få reda på om du lyckas få reda på hur hon kom till barnhemmet. Jag önskar er all lycka iallafall! Kram 

Personalen kommer tillbaka i morgon efter långledigheten på BFA, jag hoppas på att snart få ett litet samtal... Det hade ju klart varit härligt. BB fick vi min fjärde arbetsdag efter sommarledigheten så denna veckan hade passat bra, ett besked fram emot torsdag skulle sitta fint!
Såg att BFA hade en tjänst ute, fasen att man är så dålig på engelska och att det är lite långt till Kungsbacka. Annars hade det varit spännande och utmanande.
Gick och kollade på reakläderna i veckan, men nej se kläder till prinsessan får vänta tills vi vet storlek osv. Måste ha något att sukta efter känner jag. Nu har jag klarat av en del av handlandet och planerandet.