Nu jäklar tänker jag knäcka städkoden!
Här stressas det inte det minsta lilla, tur att den här sjukdomen åtminstone fört nått bra med sig Har aldrig någonsin varit så här lugn och känt att "det gör inget" och "det löser sig i framtiden". Men å andra sidan så har jag haft hur mycket tid som helst till att planera, kunnat be andra om att hjälpa mig med småsaker samt ringa och beställa grejer som jag länge behövt köpa, så det bidrag nog till att jag känner mig lugn.
Det kommer en secondhand butik hit den 29 mars och hämtar saker, så jag vet att jag liksom blir av med grejor då och även om jag inte får packat ihop små krafs så blir jag av med borden och lite annat större och vips har jag mer utrymme att verkligen slå mig ner och rensa kartonger och säckar på OCH det är av godo hur som helst.