Foglossning som ej gått över på två år - när vågar man planera för ny graviditet?

Haft foglossning alla tre gånger ( har Bf nu i januari med tredje barnet) Och min fogl. försvann aldrig efter andra graviditeten.. högg i höfter, ljumskar och att sitta på huk var omöjligt.. Har denna graviditet haft Såå himla ont, o blev sjukskriven nästan 2 månader innan graviditetspenningen började.. Då hade jag pinat mig varje dag på jobbet sen vecka 10! Sen bebis sjönk ner nu denna ggn har smärtan avtagit avsevärt, visst känns det men nu kan jag ta en kortare promenad, innan kunde jag inte ens gå 5 meter till postlådan. Hade haft min foglossning ca 3 år innan jag blev gravid denna ggn.

Tack för svar! Aj, det lät inget vidare... Vart har din foglossning varit värst? Ländrygg eller över symfysen? 

Hur lång tid gick det mellan din andra och tredje graviditet? 

En vän till mig fick höra efter sin första att hon måste få ett till barn om det ska försvinna. 14 år senare fick hon nästa barn och läkaren hade helt rätt, hon slapp foglossningen när den andra kom! Ungefär som att det rättade till sig igen då. Jag tycker det låter jättemärkligt att din sjukgymnast uttryckt sig på det sättet... varför skulle man inte kunna bli gravid?!

Jag vet också de som blivit hjälpta av kiropraktor, att bäckenet hamnat i fel läge och en kiropraktor återställer bäckenet i rätt läge så att säga.

Jag har själv foglossning nu 16 månader efter andra barnet, jag är under utredning för det just nu och går hos sjukgymnast etc. Vi har reumatisk sjukdom inom familjen och kanske är det pga sjukdomen jag har problem, men de har inte kunnat bedöma det än. Först ville de prova träning vilket inte verkar fungera för mig heller så... jag följer gärna tråden!

Intressant! Hur har du gått tillväga för att få göra en utredning? Vad gör man vid den? Hur många barn har du fött? Förlåt att jag är frågvis

Har funderat på det här med kiropraktor också, tycker att det är lite läskigt dock... :-/ Tycker det är dåligt också att man själv får betala hela kalaset om det nu är det som fungerar. Vet att sådant där kan springa iväg med några behandlingar... Hade detta varit en manlig åkomma tror jag nog landstinget bjussat på rätt behandling Nu låter jag som en bitter kärring...

Som jag läst på flera andra trådar här så har ju barnmorskor, gynekologer, läkare ofta väldigt dålig kunskap. Har själv fått höra att det inte kan vara foglossning för det kan man inte ha längre än tre veckor efter förlossningen och att foglossning inte kan ha samband med ÄL/mens...

Håller tummarna för dig! Att det inte beror på något reumatiskt och att det är något man kan behandla bort!
 

Jag har fött 2 barn. Jag berättade bara att jag har ont (berättade först på bvc när vi var där och pratade sedan med min gamla barnmorska om det) och utifrån min situation så har vi försökt rama in vad som orsakar det. Har varit på röntgen, pratat med olika läkare och träffat 2 olika sjukgymnaster och fått en rad olika övningar som jag testat. Inom traditionell sjukvård är nästa steg antagligen blodprov för att utesluta reumatismen (har just pratat med släkt och familj nu över jul som anser att jag borde kunna kräva det redan nu, min lillasyster har fått diagnos redan trots att hon bara är 26 år och får behandling för den sortens reumatism hon har) men överväger också starkt att gå till en kiropraktor, även om jag känner igen rädslan du skriver om. Har dock fått ett namn på en bra kiropraktor som har stor erfarenhet just av bäckenet och generellt kan jag säga att de har mycket större koll på kroppens anatomi än vad vanliga läkare har så man borde kanske inte vara rädd egentligen.

Angående kopplingen till ÄL/mens så är det absolut möjligt, jag får mer smärta då och min sjukgymnast bekräftade att det kan vara så. Det kan ju vara hormonellt betingat och då är detta ännu tydligare som jag förstått, min ena faster hade jättestarka problem särskilt vid mens och det visade sig främst vara hormonellt enligt läkarens bedömning, hon blev erbjuden hormonbehandling men hon tackade nej (var kanske inte så säkert på den tiden?). Hon fick höra att det kommer avta i och med klimakteriet och det stämde, hon har inga problem alls kvar längre. Men så har hon gått med smärtor ända sedan sista barnet och fram tills dess...

Det känns bra att jag ändå stött på några inom sjukvården som tar mig på allvar (känns ju inte helt vanligt) jag har dock i första hand inte pratat om och benämnt det som foglossning utan bara som att jag har ont och beskrivit vart, kanske det gör skillnad? Många anser ju att träning (bål och bäckenbotten) kan få foglossningen att försvinna och det har varit främsta fokus inom vården hittills för min del. Det känns ju lite löjligt att tex knipövningar skulle få sådana besvär att försvinna, men det kanske är så enkelt för vissa?

Mitt råd är bara bli inte gravid igen. Risken är att du aldrig någonsin blir bra. 

Min historia.
Första och andra graviditeten gick bra. Kände av fogarna lite i slutet på andra, men inget allvarligt eller konstigt. Vid tredje graviditeten fick jag problem redan i vecka 8 och gick på kryckor från vecka 28. Efter graviditeten blev jag snabbt bättre, ja tills jag började jobba igen, då återkom problemen. Ett par månader senare var jag gravid med fyran. Det var en helvetesgraviditet.  

Problem från början och redan de första veckorna fick jag ta till kryckor vissa dagar. Redan i vecka 12 gick jag heltid på kryckor och från halva graviditeten satt jag i rullstol. Snittades planerat för att inte riskera att slita sönder bäckenet ännu mer. Gick på fulldos Dexofen vilket var som sockerpiller. 

Idag är bebisen två år. Jag har permament nersatt arbetsfömåga, kommer aldrig mer att kunna jobba som undersköterska utan behöver skola om mig. Äter värktabletter och använder kryckor tidvis (är förövrigt inne på mitt tredje par kryckor eftersom jag slitit ut två par redan). Enligt läkaren har jag haft tur, jag hade lika gärna kunnat bli rullstolsburen för livet. Går på sjukgymnastik, men det gör snarare mer skada än nytta så just nu fokuserar vi mycket på att lära sig att leva med smärtan. Ha förutom konstant smärta problem med låsningar, nervsmärta (nerver som hamnar i kläm när bäckenet rör sig) och att benen ibland bara viker sig. Hade jag vetat att jag riskerade bli så här dålig eller till och med sämre så hade jag aldrig skaffat ett fjärde barn. 
Ute använder jag broddar så fort det är halt eftersom jag är livrädd på att gå omkull, en rejäl smäll mot bäckenet kan räcka för att jag ska bli rullstolsburen.  

Tjabba eller nått: Usch vilken historia! Du har verkligen drabbats hårt Helt otroligt att det inte finns något man kan göra åt dessa problem, när det går såhär illa! Förstår att usk:a inte är lämpligaste yrket med de besvären, har själv arbetat som det. Tråkigt att behöva ge upp sitt yrke! Hoppas att du kan hitta något arbete som fungerar bättre för dig. Jag hoppas ändå att det inte hör till vanligheterna att det blir så illa för jag känner att det inte är ett alternativ än att bestämma sig för att inte skaffa fler barn... Det här med kejsarsnitt har jag funderat på. Läser överallt att det inte är indikation för kejsarsnitt (förstår att det var annorlunda i ditt fall när du var rullstolsburen) men jag vet helt säkert att min problem i blygdbenet började direkt efter mitt första barns förlossning. Sedan hade jag milda besvär som jag inte förstod var foglossning fram till andra graviditeten. Då hade jag rejäl foglossning från vecka 8, men jag tror själv att den var väldigt hormonell - lättade något efter lite drygt halva graviditeten. Blev sedan grymt mycket värre vid förlossningen, höll sig OK tills mensen kom tillbaka och nu har jag problemen av och till hela tiden - värst vid ÄL och mens. Jag skulle alltså själv vilja föda med kejsarsnitt nästa gång (har även ett väldigt lindrigt slidväggsframfall som i princip gått tillbaka) men gissar att jag kommer få stånga mig blodig...

Vittra: Man kanske skulle fundera på kiropraktor/naprapat... Kikade nyss runt efter någon lämplig på eniro Jag är nog inte så orolig över deras kompetens utan mer att behandlingen är obehaglig... Har varit en gång hos en som drog och slet i min nacke så det knäppte och var riktigt läskigt... :-O Nej jag håller med dig, knipövningar och bålträning är säkert toppen men det RÄCKER inte. Skulle det vara så enkelt skulle ju ingen behöva ha bestående problem...

Tack för att ni delar med er! 

Nej inom svensk vård anses inte foglossning som en indikation på snitt. I andra länder snittar man just eftersom det inte är bra att föda vaginalt om man har så stora problem.