Medgivandeutredning Vintern/våren 2012! :D

Hej!!
Skulle gärna hoppa in här..Vi har oxå en lång historia med ivf,donator insm. vi har kämpat sedan 2006 men vill nu gå vidare..
 Har gjort föräldrakursen sept.-okt.Hemutredningen nästan klar väntar på att få läsa igenom den nästa vecka..
Har stått i kö sedan i höstas hos BFA..
Vi har oxå tittat på länder som Slovakien..Tjeckien..
När jag gick igenom tråden kändes det som det var mycket genensamt..känns bra att få läsa och dela andras funderingar ,tankar..

JRS: tänkte precis samma tanke som du.. Jag har ju varit inne på din blogg och läst.. kände då att det hade kunnat vara jag som berättade vår historia..Måste säga att den är jätte bra det är så kul att få läsa hur andra tycker och tänker..TACK..

JRS Vi har nog funderat mest ditåt för att det känns nära och helt enkelt att det känns bra..Tror inte att det hade spelat så stor roll vilket land vi hade valt men jag tycker att det känns bra ..och det verkar som om väntetiden inte är så lång..Bra för er del att ni är så unga vilket vi inte kan gå på det var par födda efter 75 till Slovakien.. Jag är 76 och min make 74 så jag tror inte att vi har så mycket att hämta när det gäller åldern, har inte pratat med BFA än (tänkte jag skulle vänta på medgivandet först) så jag vet inte vad de har att säga..

Idag har det varit en enormt känslomässigt jobbig dag för oss... Vi har varit på ett sista möte med utredarna (jag trodde att vi skulle få läsa våra papper idag men hade fel)de har gått igenom allt vi sagt och hur det har tolkat oss och det tyckte vi var mycket bra.. Det är nästan skrämmande bra hur de kan göra en så bild av oss genom några möten.Men de är ju proffs på sin sak.
.
Nu till det jobbiga.. har tidigare berättat om vår önskan att få adoptera syskon vilket vi fick avslag på vi kommer att få ett medgivande på ett barn vilket är positivt men det kändes tungt att de tog ifrån oss vår längtan att kunna få två barn och syskon.Vi fick oxå reda på att vi kan välja att överklaga men att det kommer stå i vår utredning att de har gett oss medgivande för ett barn vilket kommer ligga oss i fatet.Känner att vi är låsta att acceptera det som de har beslutat och vi kan inte rikrigt förstå varför vi inte skulle kunna ta hand om ett syskonpar..Men men som man har fått lära sig genom den här processen.. det är bara att acceptera och gå vidare livet blir inte alltid som man vill..

 Nog om min galla.. kändes skönt att få säga min mening och veta att det finns folk som förstår vad vi går igenom nu..

Känns tråkigt att det blir missuppfattningar här i tråden vi skall ju vara här för varandra och stötta genom allt..

Glömde att säga GRATTIS till hemutredningen klar JRS, roligt att ni tyckte att den lät bra och att ni fått ett datum som kommer att firas..
Om vi har tur kommer vi upp i nämden i slutet på februari hon trodde att det skulle gå..Hoppas hoppas..

Greengal: Jag fick liksom inget riktigt svar.. de tyckte att det inte var rätt för varken barnen eller oss att utsättas för det.. Skall säga att jag blev så ledsen att jag stängde av mig själv för en liten stund så jag var inte riktigt med.Men min make hade inte heller riktigt uppfattat varför..Kan undra varför vi inte riktigt duger till det? Som jag ser oss är vi fullt normala människor,jobb båda två som skulle ge oss ledigt en längre tid för att vara hemma..vi har arbeten båda två där vi arbetar med människor bra anhöriga och vänner som skulle kunna hjälpa till o.s.v.

Men,men det är som jag har sagt innan bara att kämpa vidare....skall idag se om jag får tag på BFA och se vad de har att säga...har inte pratat med de än...

Sönt att ni rett ut missförståndet....så att alla kan vara med...

Blåval: kan säga att vi har varit lika osäkra vi oxå fram tills nu det är ett svårt beslut att ta det är ju ens framtid det handlar om..hoppas att ni  kommer fram till ett beslut som känns rätt för er.... 

Kan verkligen säga att det är bergodalbana i livet just nu.. ena dagen helt förtvivlad nästa dag jättelycklig..Efter att jag igår hade pratat med BFA kändes allt bara super det räcker med att man får bara lite positivt så vänder allt..Hon sa att de skulle kolla upp ang. Sovakien de hade ju inte fyllt kvoten så hon skulle maila kolla om det var ok med par som oss -76  -74..så det är ingen kö förtillfället.,Hon skulle även kolla upp med tjeckien trodde inte att det var kö dit heller men inte lika säker.. Om det blir att vi väljer dessa länder trodde hon att det skulle ta c:a 1 år.
 Det känns ju fantastiskt att det kan gå så fort.. så när jag senare på dagen åkte till jobbet grät jag nog hela vägen full med hopp och allt kändes jättebra... Tänk er 1 år kvar sedan kanske jag oxå är mamma kan det bli bättre..( känner mig nästan som om jag var lite gravid)
 Visst är man lite konstig men det känns bara helt underbart.. 

Kan inte säga att min make är speciellt drivande det är nog jag som sköter den mesta kontakten..men det har oxå vart han som har varit mest tveksam till adoption och har tyckt det har varit svårt att ta ett beslut..

JRS om vi har fått vårt medgivande kan man säga båda ja och nej... utredningen är klar och de har gett oss ett medgivande men det skall ju fortfarande upp i nämden..men beslutet blir aldrig negativt när de rekomenderar ett medgivande..nämnden har ju inget annat att gå på än vad socialkontotet har sagt i sin utredning.. de har aldrig träffat oss.. Hmm hoppas att du förstår vad jag skriver är lite virrig i min förklaring.. De förklarade att om vi rekomenderar ett medgivande så har de aldrig varit med om att beslutet i nämnden blir något anna..t så vi anser att vi fått ett medgivande...

Det måste kännas härligt att ni kan dela detta båda två att kunna vara lika delaktiga..
Min make börjar mer och mer att känna att detta skall bli bra..sa igår att han börjar längta mer och mer känns väldigt bra för mig..han säger att det känns så svårt att ta tillsig allt han vill ha lite mer konkret att ta på vilket jag kan förstå.. allt som man har gått igenom med hopp och förtvivlan..den såkallade bergodalbanan..Jag skulle också vilja ha ett datum aeller en bild att kunna titta på men inom sinom tid kommer vi alla att hamna där...

Läste bloggen JRS vill bara säga GRATTIS!! Någon dag i efterhand men har inte haft tid innan..

Har nu fått svar av BFA ang. adoption från slovakien trots vår ålder och det är helt ok för vår del..Vet inte varför det känns så svårt att bestämma sig om vi skall välja Slovakien eller Tjeckien. BFA sa att det troligtvis kommer att gå snabbare med en adoption från Slovakien..Känns fortfarande väldigt konstigt att inom ett år kanske vi är föräldrar..
Väntar som tokig på vårt medgivande vill ju bara ha det i handen så vi kan skicka det vidare och få börja samla papper..Tror aldrig tiden har stått still som nu..
Ibland kanske man är tokigt naiv om tiden men ibland måste man just få vara detta..

Kram alla där ute som kämpar och kämpar...

Kan du säga vad det var som gjorde att ni valde Slovakien och lite hur ni tänkte innan ni bestämde er..
Vore tacksam om du ville dela med dig av dina tankar och funderingar..

Tack Tack..