Vi som försökt ett tag utan plus

Pastell: Usch så lågt att bara bjuda halva klassen och försöka hålla tyst om det. Så fånigt. Och läraren t.o.m!

Hej alla!

De ringde från Sahlgrenska förut och sa att de har en återbesökstid vi kan komma på imorn!! Så det där första mötet om hur vi går vidare med antingen insemination eller IVF blir imorn istället för typ i september! Wohoo!

En annan sak som är mycket tråkigt är att jag igår fick veta att min kusin lagts in på intensivvårdsavdelning förra veckan, för en sjukdom han haft på sina lungor. Igår sattes han upp på akut-listan för transplantation och den gjordes inatt med lyckat resultat. Men tyvärr hade hjärtat blivit försvagat under hans sjukdom och det orkade inte med sviterna efter operationen, så han gick bort imorse. Det känns väldigt overkligt. Vi har inte haft någon direkt kontakt på flera år så därför känns det inte som att det kommer så nära, men hela situationen känns så tragisk. Han och hans sambo skulle tydligen gifta sig till sommaren. Jag tänker på hans sambo och lider med henne. Och jag tänker på hans närmsta familj - föräldrar och lillasyster. Det är andra gången de genomgår detta, för 10 år sedan dog hans lillasyster av samma orsak, bara 13 år gammal. Han själv skulle fylla 28 till hösten.

Hela situationen känns konstig och overklig. Jag känner att jag "borde" vara ledsen, men jag känner mig mest tom. Fast det är ju inte så konstigt eftersom vi knappt haft någon kontakt på flera år. Jag känner mig ledsen över att livet är så orättvist och att hans familj har drabbats så hårt.

Tack alla!

Wonders och Jenso, jävla skit att det inte funkade med IVF:en!

Jag är absolut på en träff i Örebro! Gärna ganska sent i augusti för i juli håller vi fortfarande på med renoveringen. Det vore enklast om nån av er som är från Örebro-trakten kunde hålla i det, någon som känner sig manad? Förra träffen gick väldigt smidigt.

Försöker: Det är så häftigt och spännande att ni ska adoptera. Jag hann bara kommentera det kort först men jag har tänkt mycket på er och ert beslut efteråt. Tack för beskrivande info om hur det funkar. Hur gjorde ni för att komma fram till de länder ni valde? Jag tycker just den biten verkar svår.

Jag har tänkt en del kring adoption på sista tiden men när ni skrev att ni bestämt er kände jag att jag är långt ifrån redo för det ännu. Jag är fortfarande väldigt öppen för tanken men inte beredd att ta steget än på ett tag. Och min sambo har det inte ens i tankarna ännu.

Du skrev att ni ligger på plussidan när det gäller kristenhet (eller nåt sånt) och jag har fått för mig att många länder har det som krav eller önskemål... Vi är väldigt oreligösa av oss så där skulle vi ligga på minussidan i så fall.. Och så är vi inte gifta än heller och det är nog en nödvändighet för att få adoptera (hos de flesta länder antar jag iallafall).

Hur som helst. Det är en lång resa ni har framför er, men det är fantastiskt att den har startat och jag hoppas jag får följa dig (er) hela vägen!

Lyssna på Klara Zimmergrens sommarprat föresten! Vet att jag tipsat om det tidigare men det är verkligen så himla bra så det tål att tipsas om många gånger. (Jag har lyssnat på det TRE gånger och kommer garanterat lyssna igen!)

Kram allihopa

Ps. Välkomna alla nya, har glömt säga det tror jag. Jag tror ni kommer trivas bra i detta gänget. Ds.

Lillnosen: Jag känner ungefär samma som dig. Det känns inte som att jag (eller min sambo) är redo för adoption, men jag har iallafall börjat tänka mer i de banorna och på något sätt börjat vänja mig vid tanken. Egentligen är jag inte alls främmande för det och jag har börjat fantisera om hur det skulle vara, det är snarare det att jag inte är redo att släppa tanken på att själv bära ett barn, och så länge som jag fortfarande hoppas och jobbar för det är jag helt enkelt inte redo för adoption. Som Försöker skrev tror jag det är väldigt viktigt att man är "klar" med tankarna på biologiska barn innan man ger sig in i adoptionsprocessen.

72 dagar: Kul att se dig här inne, klart du inte ska hålla dig borta härifrån. Hur går det? Vilken vecka är du i?

Maramina: Äntligen ett genombrott, grattis!! Så länge du känner dig någorlunda frisk tror jag att hälsoundersökningen kommer gå toppen imorn. Hoppas ni kommer bra överens om lön och andra villkor. Förhoppningsvis har det gått lika bra med de andra intervjuerna du varit på under veckan så kan du välja och vraka sen.

Hej alla godingar, så fina ni är som frågar efter mig och undrar hur det gått med läkarbesöket. Det gör mig väldigt glad.

Vi har renoverat som tusan så det är därför jag inte hunnit vara här och uppdatera. Dessutom är det typ "inbördeskrig" i vårt koloniområde sedan några månader tillbaka och det har också tagit en del fokus. (Vårt koloniområde är uppsagt, överklagat till olika instanser, styrelsen har inte fungerat, det har bildats olika "läger" som börjat strida mot varandra, hus vandaliseras...det är verkligen en soppa!)

Läkarbesöket gick jättebra! Vi fick ju remiss till IVF för redan ett år sedan men var inte redo då, så detta möte blev som en liten uppdatering om hur vi vill gå vidare. Så vi bestämde att det skulle skickas en ny remiss för IVF, men att vi vid första besöket ska diskutera om insemination är något vi ska testa först. Så mötet igår var som ett första möte innan det riktiga första mötet, typ. Men vi har sparat ca 4 månaders kötid och det känns riktigt gött! Så troligtvis i september får vi det första riktiga besöket där behandlingen gås igenom och planeras och sedan kommer behandlingen starta någon månad efter det. Så runt oktober är vi troligtvis igång, wihoo!

Något väldigt positivt som vi inte visste om innan är att alla eventuellt frysta embryon ingår i varje försök utan extra kostnad, så om det blir några embryon extra som är av bra kvalitet och funkar att frysa så får vi i praktiken fler än 3 försök.

Jag och sambon pratade flera timmar kvällen innan om besöket, barnlösheten och alla tankar kring det. THE talk kändes det som, saker vi inte pratat om tidigare. Känslor och tankar kring vad som händer om försöken inte lyckas. Hur det känns nu. Om behandlingen. Det kändes verkligen fint att prata ordentligt om allt. Det är stundvis tungt och jobbigt med detta kämpande, men det gör iallafall kärleken och förhållandet starkare! (För oss iallafall, för vissa kan det såklart gå åt andra hållet..)

Kram allihopa

Ps. Maramina: Vad konstigt att företaget blev sura för att du inte tackade ja på studs. LITE betänketid vill man ju alltid ha ändå, oavsett situation, och jag trodde faktiskt att det var praxis att man får det. Men men..Ds.

Jz: Vad bra att du länkade inlägget, starkt och modigt! Jag håller verkligen med dig om att det inte är något att skämmas för och inget att hymla med. Jag och min sambo pratade om det där med öppenheten vid vårt "stora samtal" och han är fortfarande av åsikten att det är väldigt privat. Jag är öppen mot mina vänner men inte "officiellt". Fast jag skulle gärna vara mer öppen när någon frågar istället för att hitta på ursäkter. Vi får se hur det blir, än så länge har vi knappt fått några frågor eller kommentarer men jag misstänker att det kan komma nu när båda pluggat färdigt och vi flyttar till större lägenhet..

Hej tjejer!

Kikar in och lämnar ett livstecken..! Fullt upp med jobbet på dagarna och renovering på kvällarna. Vi håller fortfarande på med grovgörat och det börjar kännas sååå segt. Men innan söndagen är slut hoppas jag verkligen att vi ska vara klara såpass så att vi kan börja måla. Är inte där o grejar precis varenda kväll så ni behöver inte vara oroliga, lite vila blir det iallafall.

Här kommer lite grattishälsningar till mig för de händelser jag kommer ihåg..

Grattis Maramina till jobbet!

Grattis till Jz på födelsedagen, i efterskott!

Grattis Solrosen till lyckat RUL!

Och Nellin. Puss på dig för att du är så gullig!

Kul att du är tillbaka oxå Söndermarken! Hur har det gått med er renovering? Har för mig att du skrev om det innan din långa paus. (Eller så har jag läst om det i nån annan tråd).

Försöker: Jag vill gärna ha adressen till hemsidan jag med!

Kram allihopa

Ps. Hur har det gått med Örebro-träffen, är det någon som kan hålla i den? Ds.

*till mig = från mig (såklart)

Hej Vårlängtan, roligt att höra från dig.

Jag tycker inte att det ska finnas några "borden", man känner som man känner helt enkelt. Jag förstår att du har svårt att ta det till dig och våga vara glad, man blir minst sagt ödmjuk när man försökt så länge. Och ett tidigare missfall gör det inte mindre jobbigt precis. Men ta det lugnt. Troligen är allt precis som det ska vara! Och låt glädjen komma naturligt när den infinner sig helt enkelt. För det tror jag definitivt att den kommer att göra och jag tror verkligen att detta är er tur, det ska gå bra!

kramkram

Imorse fick jag mens, tror jag. Det blödde iallafall som vid en vanlig mensstart. Men när jag kollade i appen blev jag fundersam för den är väldigt tidig, dag 10 efter ÄL och det brukar vara ungefär dag 16-17 efter ÄL. Den tiden ska ju aldrig variera. Cykeln blev bara 23 dagar och så kort har jag aldrig haft, även om det brukar variera lite. Jag är säker på att jag hade ÄL för det kändes tydligt i magen och bro-flytningar. Jag har haft spotting ända sedan ÄL dessutom så det känns verkligen skumt denna cykeln. :-/