Vi som försökt ett tag utan plus
Tjejer, det är en sak som jag har tänkt på och funderat kring flera gånger i denna tråden, och jag som gärna skulle vilja att vi ändrar.
Vi ber ofta om ursäkt för oss själva. Vi ber om ursäkt för att vi skrivit ett långt inlägg eller att vi gnäller. Vi ber om ursäkt för att vi beskriver hur våra flytningar ser ut. Vi ber om ursäkt för att vi inte hinner läsa allt eller svara på allt. Jag blir lite ledsen när jag läser våra ursäkter. För vi är helt vanliga människor med helt vanliga kroppar och helt vanliga behov.
Vi har olika slags flytningar. Ibland är de slemmiga, bruna, blodblandade, krämiga. Det är inget äckligt, det är så våra kroppar fungerar. Vi har massa känslor inom oss, ibland är de glada och ibland är de ledsna. Ibland vill vi bara gräva ner oss och gnälla och klaga på hela världen, och det är helt okej. Ibland vill vi skriva ett kort inlägg, ibland ett långt och ibland inget alls, och allt är lika okej. Ibland orkar vi läsa allt, ibland hoppar vi över en del, svarar på vissa inlägg, svarar inte på andra, och det är också helt okej. Ibland vill vi skriva om andra saker än bebislängtan och symptom, och det är också helt okej.
Vi är ett gäng fina kvinnor här inne som stöttar och peppar varandra, och jag tycker inte att vi behöver be om ursäkt inför varandra. Vi finns ju här för varandra.