• Thi 08

    Smärtan från rasism

    De "hatiska blickar" du skriver om i ett inlägg kan jag känna igen, kanske inte som adoptivmamma, utan snarare som partner till en invandrare. Kanske är jag väldigt bra på att tyda blickar som är av det slaget eftersom jag har den erfarenhet jag har. Jag har kommit (ibland) att förakta mina landsmän och landskvinnor (svenskarna alltså) för att de ibland framstår i mina ögon som extremt lågmälda, men fördömande och mycket rasistiska. Detta gäller inte bara människor som röstar SD, utan jag har lärt mig utskilja många många många som har en inställning jag inte kan förlika mig med. En mentalitet som jag aldrig skulle vilja medverka till. "du är ok, men du vet alla svartskallar som kommer hit och lever på bidrag, ska ha sjukvård och allt möjligt som staten ska betala" är något jag fårtt höra så mng gånger då jag med min man kommit lite närmare vad vi i detta land "egentligen" tycker. Jag kan på ngt sätt känna av ganska omedelbart vilken slags människa jag har att göra med. De som "faktiskt inte är rasister bara för att de tycker vi har för många invandrare i detta land". Svårt att förklara typen av människa jag talar om. Helt vanliga svenssons som har rasistiska åsiktet utan att de inte förstår det själva, som tycker att de har rätt till sina åsikter.

    Det bästa (tror jag) är att helt enkelt se dessa människor som sårat dig som mindre begåvade, som inte kan tänka själva.   

Svar på tråden Smärtan från rasism