Smärtan från rasism
Som mamma till ett mörkt barn kan jag säga att jag spenderat många timmar om nätterna med att oroas över vilka slags människor mitt barn kommer att behöve möte i sitt liv.
Inlägg från: Queenie70
|
-
-
Jag vill inte att mitt barn ens ska behöva tänka i de banorna att han ska försvara sig för att han råkar ha en annan hudfärg, det är ju befängt och det gör ont att tänka på. Jag tänker även på alla galningar som kan tänkas hoppa på honom enbart utifrån att han är mörk. Jag vill bara skydda honom ens från vetskapen om att det faktiskt finns människor därute som tycker han är mindre värld bara pga. hans ursprung. Hur förklarar man en sån sak liksom....huvva...jyothibombastic skrev 2011-12-14 21:52:01 följande:Hej "Drottningen1970".
Jag förstår hur du tänker då mina föräldrar också sagt att dom har oroat sig på nätterna. Man kan aldrig på förhand veta vilka människor man möter i livet. Men man kan som omgivning tror jag ställa upp för andra. I skolan sa lärarna ifrån. Mamma och pappa ställde upp med att prata med barnets föräldrar. Även fast skadan är skedd och det gör ont så kändes ändåt bra att veta om tryggheten, att någon tog det på allvar.
Jag har mött i rasism i äldre år också. Det gör lika ont. Fortfarande. Skillnaden är att idag kan jag stå upp för mig själv och säga ifrån. Lär ditt barn att göra det också. Och stå bakom det. Det var det mina föräldrar gjorde och fortfarande gör. Och prata mycket.