Inlägg från: Grabben i bloggen bredvid |Visa alla inlägg
  • Grabben i bloggen bredvid

    Hur 17 ska jag lyckas väcka en ung tonåring?

    Morgonrutinen hemma är oftast så här:
    1. Vaknar och gör mig iordning
    2. Väcker 3 barn. Två stiger upp och gör sig i ordning
    3. Väcker den stora igen (grymtningar till svar)
    4. Börjar fixa frukost
    5. Ropar på den stora (svarar att han är vaken)
    6. Börjar äta frukost (
    7. Ropar på den stora (svarar att han är uppe, fast det är inte sant :))
    8. Börjar plockar ihop frukosten 
    9. Skriker med "arga rösten" att nu får det för f-n vara nog!
    10. Den stora kliver upp 

    Det som är så jobbigt är att han är medveten om problemet, men klarar helt enkelt inte att komma ur sängen utan hot och skrik. Det som gör mig ledsen är att jag varje morgon hamnar i sitsen att jag skriker och är arg, vilket ger mig en dålig start på dagen.

    Så hur gör man?

    Lite basfakta:


    Han går och lägger sig sent, men även om han går och lägger sig tidigt somnar han inte förrän 23:00-23:30 (så är det bara...) Väl uppe, är det inga problem. Även om man står bredvid och tjatar snällt kommer han inte upp även om man säger till 1000 gånger.  Han åker buss till skolan, och även om han börjar senare så vågar jag inte lämna honom i sängen för då kommer han inte iväg förrän till lunch.  På helgerna brukar vi väcka honom senast 10:00. Ibland lite senare...
    Mer av mig på: andrahalvleken.se
  • Svar på tråden Hur 17 ska jag lyckas väcka en ung tonåring?
  • Grabben i bloggen bredvid

    Kulorna lät spännande! Själv har jag många diaboliska idéer som borde vara effektiva, men eftersom vi båda är överens om att det är ett problem, känns det inte som om det är den första åtgärden.

    Ansvar är många inne på. Även jag. Fast just i detta fallet är jag tveksam om det är rätt mot honom, även om det skulle vara effektivt. Som jag skrev är han medveten om läget, och han skäms när han kommer ner. Om jag skulle göra ett statement genom att inte väcka skulle nog resultatet bli att han skulle få svårt att somna eftersom han skulle vara livrädd för att försova sig.

    Om man sätter sig själv i situationen att man vill bli väckt efter 90 minuters sömn en tung vecka. Hur vill man då bli väckt? Stenkulor, saxofonsolo, grytlock, eller?

  • Grabben i bloggen bredvid

    Många åsikter handlar om varför han är trött. Den delen har jag full förståelse för. Det jag hade hoppats på var lite bra, konkreta och humana metoder. Kanske erfarenhet av hur man kan använda ljus, musik, snooze, öppna fönstret etc. i en lämplig kombination.

  • Grabben i bloggen bredvid
    syskonen skrev 2011-12-06 06:41:35 följande:
    Inget DU gör kommer att spela någon som helst roll!

    <---- Klipp ---->

    Rent krasst begär du det omöjliga, att han ska komma upp fastän hans kropp inte fungerar så. Det är egentligen lika orimligt som att man skulle begära att du ska börja kliva upp vid 2.30 och sedan förväntas hålla de tiderna bara genom några enkla knep. Det säger sig självt hur knasigt det skulle vara...
    Så få med honom i båten, experimentera med vad som fungerar för honom men framförallt fundera över hur viktigt det är att komma upp "i tid". (Jag menar inte rent praktiskt som skolan utan inställningen)

    Enda trösten jag har egentligen är att det just nu pågår ett forkningsprojekt i Uppsala om tonåringar med förskjuten sömnfas, ljusterapi och KBT och så sent som för en månad sedan sökte hon deltagare. Bor ni i närheten kanske det skulle vara intressant?
    www.fou.nu/is/ckfuu/ansokan/193871
    Tackar för detta. Ja, jag provade den enkla och oftast förbisedda åtgärden: Jag pratade med honom och lät honom komma med förslag...
    Peppar, peppar men två morgnar i rad har det nu funkat.
    Mer av mig på: andrahalvleken.se
  • Grabben i bloggen bredvid

    Kapa på!

  • Grabben i bloggen bredvid

    Det går inte att redigera...

Svar på tråden Hur 17 ska jag lyckas väcka en ung tonåring?