Förälder över en natt

Min historia har likheter med din. Jag träffade min sambo sommaren -10. Vi blev blixt kära och tillbringade all tid tillsammans. Han har en son sen innan som idag är två år. Alltså ca 10 månader när vi blev ett par. Vi flyttade ihop efter bara ett par månader. Jag blev som du kallar det "förälder över en natt". Vilket är det absolut bästa som har hänt mig. Han är helt otroligt underbar och jag älskar honom otroligt mycket. Trots att det inte har gått så lång tid. Vi har honom varannan vecka och det var riktigt tufft med hans mamma i början. Jag har kämpat hårt för att vara där vi är idag. Vi kan ringa varandra och prata om saker gällande sonen. Ibland andra också för den delen. Vi ska på hans lucia firande på dagis tillsammans nästa vecka och på julafton kommer dom hit båda två och äter frukost med oss innan de ska vidare till hans mormor och morfar. Mina föräldrar och min släkt älskar honom allihopa och ser honom som en i familjen. I januari fick vi reda på att jag var gravid, (väldigt oplanerat) och nu i september kom våran älskade, vackra dotter till oss. Han fick en underbar lillasyster och jag kommer aldrig göra någon skillnad på dom två. De ska få precis lika mycket kärlek av mig båda två. De kommer alltid vara syskon. Kan tillägga att det tog rätt mycket för att komma hit. Det har inte bara varit lätt. Det är svårt att veta vart gränserna går och hur mycket ansvar man har som bonus mamma. Jag tog på mig och axlade mer ansvar än vad som krävdes av mig, vilket gjorde att båda föräldrarna tog mig för given. Jag vet att jag bara är en bonus mamma, och inte hans riktiga. Men det är tufft ibland. Att ta hänsyn till alla och göra det rätta. Jag önskar dig all lycka till!