Fråga till er som är adopterade!

Jag är övertygad om att blod är tjockare än vatten.
Hamnade i en svensk familj där min mamma definitivt inte var redo för att adoptera alls och min "mormor" helt klart ogillade idén om adoption av någon öht.
Hennes inställning har jag nu i vuxen ålder insett påverkade min o. mammas relation något enormt.
Hade varit intressant om jag  kunnat diskutera detta med mamma, men det är svårt att diskutera med någon som varit död sedan man själv fortfarande var tonåring..
Adoptionen som sådan fick inte nämnas i mammas närvaro, så jag visste inte mycket om min egen bakgrund den dagen jag bad min pappa om mina adoptionspapper för att kunna skicka kopior av dem till programmet som då hette Spårlöst Försvunnen.
De gjorde ett utmärkt jobb och hittade mina biologiska syskon som vi numera har kontakt med sedan drygt 10år tillbaka.
Det gjorde mig enbart g o t t även om jag får leva med sorgen att min biomamma redan var död o. min biopappa omkom i en trafikolycka några månader innan vi åkte tillbaka dit andra gången.
Jag har fått fler släktingar i två länder och hittat mig själv tack vare detta.

Undrar du ngt mer Ts så fråga .