• Johanna5

    Vågar jag hoppas igen? Hur snabbt kan det gå efter x?

    Har haft en berg och dalbana senaste veckorna. Har tidigare haft ett missfall som var väldigt jobbigt för mig och min man. Fick sedan en son 2008. Började för 6 månader sedan att försöka få ett syskon. Tyckte att det tog lång tid och blev så lycklig när det var  positivt grav test. Men ganska snart började jag få bruna flytningar. Precis som missfallet startade. Åkte in efter en vecka till gynakuten. De tittade med ultralud, men såg ingen graviditet. De tog blodprov med 3 dagars mellanrum och meddelade att mina graviditetshormon ökade jättesnabbt och att de motsvarade en normal graviditet. Vi blev kallade till ultaljud och hoppades igen. Men man såg inget denna gång heller, istället konstaterades det att bebisen växte i min vänsta äggledare. Dagen efter hade de opererat bort min äggledare.

    Nu är jag hemma och försöker landa. Vad hände?

    Någon som varit med om detta och som kan dela med sig av lite erfarenheter. Man lämnas ju med så många frågor:

    -Hur lång tid tar det innan kroppen återhämtar sig och man får mens och ägglossning igen?
    -Hur stora chanser har man att bli gravid med bara en äggledare?
    -Hur stor är risken att det händer igen nästa gång?

    Känner mig så ensam och värdelös just nu. Orkar inte vara en bra mamma, en bra fru eller någonting.

  • Svar på tråden Vågar jag hoppas igen? Hur snabbt kan det gå efter x?
  • Johanna5

    Åh, det är ju det man hoppas på! Att slippa vänta 6 månader eller mer igen och sedan behöva gå igenom samma sak igen.

    Tack för att du delade med dig. Jag hoppas att jag har lika mycket tur som du!

  • Johanna5

    Jojo, vår situation är ju nästan exakt identisk. Har en son född 08, hade försökt i 6 månader och de tog bort min vänstra äggledare för snart 3 veckor sedan. Nu går jag och väntar på att kroppen ska hämta sig. Längtar för ovanlighetens skull till att få mens, det blir liksom kvittot på att kroppen fungerar igen. Vi ska inte heller tillbaka på återbesök, de sa ingenting om att kissa på sticka efter 4 veckor heller. Jag försöker att se framåt och är glad för de svar jag fått när det gått snabbt efter att bli gravid igen. Det är ju det jag hoppas, men vågar inte riktigt vara så positiv. Blir fortfarande ledsen ibland och saknar att vara gravid. Hade längtat! Vi kan väl höras av och se hur det går! Håller tummarna för oss båda!

  • Johanna5

    Jag förstår vad du menar med att livet går på sparlåga. Vi kommer absolut att testa efter första mensen. Jag känner det kommer att vara mycket fokus på detta nu. Vill inte ens boka in långa jobbresor, eftetrsom det kan innebära att jag missar en ägglossning. Och jag vill inte missa en enda chans, särskilt inte nu när man inte vet hur många "verkliga" chanser man kommer att ha. Det är en av de saker jag tycker är så frustrerande. Att eftersom man inte vet hur ofta eller när man har ägglossning i den äggledare som finns kvar, så vet man ju inte vilken månad som man faktiskt har en riktig chans att bli gravid. Jag är livrädd för att det ska ta jättelång tid igen innan jag blir gravid. Och ännu mer rädd för att något ska hända om jag lyckas bli gravid igen. Vi har haft missfall förut och jag önskade bara att jag skulle få ha en normal graviditet där jag kunde få vara glas och njuta!

  • Johanna5

    De diskuterade cellgifter med mig, men sa att man oftast provade med det om hormonvärdena var ganska låga och då de inte förändrades så mycket mellan provtagningarna. Mina värden var höga och dubblerades mellan provtagningarna, vilket tydde på att bebisen växte väldigt snabbt och enligt "normal" kurva, fast den satt i äggledaren. I sådana fall sa de att det oftast inte tog med cellgifter och att man skulle behöva följas upp väldigt mycket och eventuellt behöva en operation i alla fall. Så det beror nog helt på hur det ser ut med hormonnivåer etc. Men skönt om du slipper operation och om du får behålla båda dina äggledare!

  • Johanna5

    Mammzoy- verkligen ledsen över allt du varit med om. Vilket tufft år! Vi hade missfall innan vi fick vårt första barn också. Jag tycker vi har varit med om tillräckligt nu. Måste våga tro att det ska få gå bra nu. Men jag ahr fortfarande inte fått mens. Går så väldigt långsamt när man bara går och väntar...

  • Johanna5

    Jag är ledsen för din skull. Jag mådde bra efteråt. Var trött och sov mycket. Lite illamående. Men jag vilade några dagar och sedan var jag på benen igen. Det var lite jobbigt att sätta sig, vända sig etc i början eftersom de går in i naveln och varje gång du sätter dig etc så använder man ju musklerna där osv, så det gör lite ont. Men det var ingen fara. Det kommer att gå bra. Håller tummarna för dig!

  • Johanna5

    Hej Jojo,

    Jag fick också tillbaks min mens ca 4 veckor efter operation. Hade sedan ägglossning vid nyår. Vi körde på och jag hoppas ju jättemycket på att det ska ha fungerat, trots att det är naivt. Går nu och väntar och känner efter Enligt min läkare skulle man avvakta en mens, sedan kunde man försöka. Tror inte att man blir gravid förrän kroppen är redo ändå.

    Spännande att höra hur det går för er andra.

  • Johanna5

    Hejsan,

    Idag kunde jag inte vänta längre...trots att det är fredagen den 13:e så gjorde jag ett grav test. Hade inte kunnat sova på hela natten. Har tyckt att jag känt massor hela veckan, men vågade inte tro det.....men den visade positivt....jag är gravid igen!

    Nu är jag livrädd. Tycker att jag har ont i områden runt höger äggledare (den jag har kvar). Kan man känna av X så här tidigt, kan man ha sådan otur? Är så rädd att något ska gå fel. Vill få vara glad och njuta! Får räkna dagarna till jag kan få ett ultraljud och kolla att det sitter rätt. Och sedan hålla tummarna för att det inte blir missfall....

  • Johanna5

    Tack snälla Nelliepop och jojo82


    Går och känner efter varje dag nu. Nästan glad när jag mår illa, tänker att det måste vara positivt. Men fortfarande livrädd för utomkveds eller missfall. Har ju varit med om båda. Det här är ju min 4:e graviditet, men bara 1 barn hittills, så kanske inte så konstigt att man inte vågar ta något för givet.


    Försöker vara glad och hoppas också. Ska försöka boka ett ultraljud om 1-2 veckor för att se att det sitter rätt.


    Håller tummarna för er alla också! Kul att fortsätta följa hur det går!


    Ella Jade, om du läser, hur går det för dig?

  • Johanna5

    På torsdag...är jättenervös att vi inte ska se ett hjärta som slår. Vet inte hur jag skulle orka det. Håller tummarna för dig nästa vecka!

Svar på tråden Vågar jag hoppas igen? Hur snabbt kan det gå efter x?