Hur stöttar man utfryst dotter som nu bytt skola?

de är ur jobbigt.min son började ny skola efter flytt och kände likadant i flera månader.att de på skolan sedan inte ser detta är illa!!!men nu är det bättre igen efter att jag tagit ett snack med rektorn.lider så med dig alltså,känns i mammahjärtat.

Nu vill jag förstå som en fd mobbad tjej.

Vet du anledningen till att hon har blivit utfryst?
Blyg personlighet?
Är hon kraftig?
Använder "fula" kläder?

Finns det någon specifik anledning till att hon kan bli utfryst?

(vill veta detta så jag vet hur jag ska gå vidare...)

 Lita alltid på din dotter oavsätt.

Tyck inte synd om henne på ett dåligt sätt, risken är att hon stöter bort dig eller sjunker ännu mer

Uppmuntra henna att skaffa sig en fritidsaktivitet som hon tycker är rolig och där hon samtidigt kan skaffa nya vänner.

Peppa henne inför gymnasiet (allt ändras ofta på gymnasiet)

Släpp det du håller på med när/om hon vill prata. 

Vänner som uppvisar ett dåligt beteende redan nu tenderar att fortsätta vara falska (henne "vänner") Det finns riktiga vänner, påmin henne om det.

Jag va själv utfryst när jag gick i gundskolan för jag tog alltid de svagas parti och jag sa vad jag tycke och vägrade följa gruppen. Men jag va en mycket strak tjej som klarade av de och blev i slutänden vinnaren, dessutyom var jag en fantastiskt duktig handbollspelare som tog upp mycket tid. Skriv gärna till mig :)      

      

              

Mycket bra skrivet.
Det är en sak jag ångrar, och "hatar" mina föräldrar för. Att jag inte deltog i någon fritidsaktivitet.
Det är ett JÄTTEBRA sätt att skaffa vänner på. Man lär känna varandra på ett annat sätt. Genom teamwork tex.

Visserligen gick jag på dans. Gammeldans som det så fint hette, men det var ju inte "coolt" nog när jag gick i skolan så det hjälpte ju inte mig.

Tack.  :)

Faktum är tyvärr att det är svårt att förändra det som pågår i skolan. Då får man ta igen sig på fritiden med något man brinner för och hitta vänner som man delar samma intresse med även om det bara är de få timmarna i veckan så kan de hjälpa en att stå ut.

Jag spelade med de som frös ut mig men de va beroende av mig så när jag bytte till ett äldre lag så dom bad mig komma tillbaka och jag trodde att nu skulle det väl förändras  i skolan med, men så blev de inte.  Men alllt förändrades i slutet av nian och på gymnasiet och alla skulle vara såååå trevliga och jag sa bara Fuck you bitches och vände dem ryggen. För såna människor är ingenting att ha.

     

Ja gymnasiet vände det för mig med.
Jag vart mobbad och trakasserad till nian men sen helt plötsligt vart jag "populär" i gymnasiet.
Min "nördiga" personlighet blev till en fördel istället :)

Wow vilken respons. Stort tack för era svar det peppar mig , gör mig glad att det finns hopp och ett ljus i tunneln. Skönt att det har löst sig för er och att ni mår bra idag.

Det värsta som kan hända är ju om hon stänger in sig igen om jag nu oroar mig för mycket och går på och vill höra hur hon mår hela tiden. Hon är väldigt blyg i början och innan hon känner sig säker i en större grupp dvs scannar av omgivningen och känner in. Hon tar inte stor plats, är inte den coola tjejen utan mer den lugna och tysta. Så om det är det som de känner är jobbigt och som gör att hon är utfryst vet jag inte.

 Jag/vi hoppas att gymnasiet kommer bli en vändning och att hon blir en starkare tjej.
Vad tror ni om att försöka prata med en grupp som har varit med om samma sak, det finns ju ungdomsmottagningar som kan stötta?

Hej igen och tack!
Blev nyfiken på din mening om att inte tycka synd om henne på ett dåligt sätt?
Jag bara undrar ifall jag gör fel som säger att jag tycker synd om henne och att det är skit istället för att kanske fokusera på det som är mer positivt? Jag tror jag säger det för att jag själv oroar mig hela tiden och mår lite dåligt av det, förmodar att det är jag som skall och bör vara yber stark och stötta hela tiden. Så frågan är hur jag skall bemöta henne när hon sjunker ner i en instängd period? skall jag bara vänta ut henne eller försöka få med henne att göra saker för att skingra tankarna och få lite energi?
Hon är ju den goaste och bästa som finns och vi vill ju att hon ska må bra :)

ungdomsmottagningar har ju kuratorer om man vill komma dit och prata, fråga din dotter om hon vill ventilera allt som hänt med någon..kanske är lättare för henne att prata med någon annan än dig, alltså just för att det är lättare när det är en helt främmande än mamma.

själv vart jag mobbad i hela grundskolan, va hemskt dock hade jag turen att i från 1 till typ 5 hade jag en kompis på fritiden, kanske inte va bästa kompis men någon att umgås med, hade inga vänner i skolan, sen bytte jag skola och fick en vän i klassen, vi utvecklades åt olika håll och jag fick en ny tjej som dock var mytoman och led av andra problem (Vilket upptäcktes senare)...när jag börja gymnasiet var jag tvärt i mot din dotter jag hade taggarna utåt även fast jag ändra stil osv för att "passa" in mer så vart det ju lite fel i början men sen löpte det på skit bra på gymnasiet och jag hade mer vänner och blev mer accepterad i gymnasiet! just för att där går man ju oftast program man själv är intresserad av så man är på samman nivå. så där tror jag din dotter kommer få bättre vänner bättre kontakt och bättre förtroende, som tur är har hon ju bara ett år kvar, påminn henne om det, det är bara det här året, ja de är känsligt nu i nian just för man är i den åldern! men försök gå på öppet hus dagar på gymnasium, prata lite om vilka ämnen hon vill läsa, var hon vill läsa osv så hon kanske får en liten morot..
jag fick de, jag bara längta till gymnasiet från grundskolan.. nu kanske de inte är så för alla, men för mig fungerade det. Du kan även börja kanske göra något med henne på helgen gå på spa eller ja ha hemma spa och tala om för henne att hon är super bra precis som hon är!. de stärker också hennes själv förtroende. sen så som jag skrev i början de kan underlätta och prata med andra. jag gjorde mina projektarbeten på gymnasiet om mobbning och på så sätt bearbeta det, men jag tror din dotter behöver bearbeta det så hon får ur sig allt hon tänker på, känner osv för de sitter ju så djupt in.

Hon har  hållt allt inom sig och varit den glada tjejen som mått så jävla kasst inuti. När allt sprack grät vi ihop och hon berättade bla att de hade inte pratat med henne på en hel dag, "glömt" ta hem böcker när hon var sjuk etc. Vet inte varför hon varit utfryst men kanske för att hon är blyg? Inte pratar så jättemycket, tar inte så mycket intiativ men detta har väl sin anledning,  förmodlingen att man har blivit försiktig och inte vågar dvs en ond cirkel.

Tack för dina åsikter det hjälper mig att inte oroar mig så mycket utan lägga fokus på att stötta och peppa i allt detta jobbiga.

:)

Givetvis ska du finnas där och trösta och tycka synd om henne när hon mår dåligt men att inte fokusera på det som är negativt. Stärk henne istället, peppa henne inför gymnasiet, påminn henne om vad som gör henne speciell, vad som hon är bra på.. ja allt sånt som man gärna glömmer när man ens barn mår dåligt. Man får lov att skratta tillsammans åt eländet.

Det är lätt att man försöker linda in sina barn i bomull när dom är ledsna och mår dåligt och det ska man göra när det behövs men man får komma ihåg att klimatet i skolan är ett helt annat och det är ingen fin miljö, där måste man kunna stålsätta sig när det behövs. Uppmuntra henne till att bli arg, hon kommer behöva det i framtiden. Lär henne sätta ner foten, lär henne säga ifrån och berätta för henne att hon klarar det och det är så hon ska göra när saker inte känns bra. Och att oavsätt vad som händer så finns du där och backar upp henne..

Min mamma fick samtal hem från skolan när jag sagt något olämpligt eller varit besvärlig i lärarnas ögon (det kunde varit att jag kastat mien bok på killen som kalla mig f*tta eller att jag kalla läraren för idiot när hon var orättvis mot mig eller någon annan)  och min mamma sa alltid lugnt till läraren att "jag vet att Sara reagerar så när nånting är orättvist och DU har förmodligen missat något under din lektion". Hon backa upp mig och jag behövde det.

Att ta henne till en grupp med andra som varit utanför kan väl fungera men satidigt kanske hon får stämpel som hon kommer tycka är jobbig.(/menar då itn een stämpel någon annan sätter utan hon själv)      

Men det blir bättre :) Och man kan vinna mycket och lära sig mycket av att ha haft det tufft i skolan. 
       

 

Tack för ditt svar! Jättevärdefullt för mig att få veta hur jag skall hantera detta. Speciellt att uppmuntra henne att bli mer arg och våga säga ifrån när de går över hennes linje/gräns.  Hon är en stark tjej som ibland kan skratta åt eländet och jag hoppas att det kommer ordna sig i framtiden.
Verkar som din mamma var en bra mamma som stod stark på din sida i stormen och stod upp för dig mot lärararna också. Bra gjort tycker jag.

Lycka till :) Det kommer bli bra.  Min mamma är en fantastisk kvinna och det är du garanterat också :)

Tack alla söta ni för era inputs och svar! Det känns skönt att ha ett forum där man kan få en massa råd i allt elände. Igår hade vi en bra och mysig dag tillsammans min dotter och jag.

Kram

Jag har varit i ungefär samma situation som din dotter. Varit mobbad sen jag började skolan. Bytte skola på sommarlovet mellan 8/9 klass. Sa till min mamma att jag hellre begick självmord än att gå tillbaka dit. Det var nog först då min mamma insåg hur allvarligt det var med mobbningen för mig. Fick lite kontakt med dem i min nya klass men umgicks mer med dem yngre som gick där. På gymnasiet kom jag i samma klass som några jag tidigare gick med innan bytet. En kompis som slutade där under sommarlovet. Så gick själv fick kompisar i parallell klassen. Bytte dit under jullovet i 2:an sen av ett missförstånd i 3:an i början så blev jag osams med dem och gick själv då dem jag kände i andra klasser inte hade rast samtidigt som mig. Jag klarade skolan med godkänt i alla ämnen utom historia där endast en blev godkänd. Se till att din dotter pratar med en kurator som kan hjälpa henne med självförtroendet och säg till henne att plugga ordentligt så hon får bra betyg och kan plugga vidare om hon vill göra det.