Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

yung titties - tsunami

Jag får liksom ingen ordning på detta. med dig. med oss.

jag tror att jag är mera förälskad i förälskelsen i sig än i dig.

blir förälskad i de flesta jag pratar med numera p g a blir lätt trollbunden av vänliga ögon i kombo med att jag har en livlig fantasi. så egentligen är du inte speciellt "utvald", vi råkar bara jobba ihop och har världshistoriens tråkigaste kollegor som gemensam nämnare. det är endast det egentligen som gör denna situationen unik, som att ha fått syn på en örn bland ett gäng fiskmåsar. men en örn bland andra örnar hade inte varit så iögonfallande, eller hur? går runt och hoppas på att någon ska fastna i min fälla men ingen har fastnat hittills så bra som du och även detta gör situationen unik. jag vet allt, ditt kroppsspråk säger allt, jag vet att du känner samma för mig som jag för dig även om du tror att det hjälper att titta bort ibland och låtsas som att jag inte finns, det gör bara allt så mycket tydligare. hade vi känt såhär i en helt annan kontext? du och jag ensamma i biomörkret? hade vi ens vågat ta i varandra om så alla möjligheter fanns, eller vore då magin borta?

du kanske borde!

sigur ros - njosnavelin

denna låten, min första kärleks och min.

men så fin,; you sigh low tonight,

you're so alone.

???

känner du också så ibland?

<3

små åar av längtan flyter samman till ett stort hav. det är skönt att inte vara ensam om det man känner. känna att det finns andra i samma situation. läsa om hur andra hanterar sina känslor inspirerar mig. innerst inne är vi likadana allihop, det slås man av i den här tråden, känns som att nästan alla inlägg hade kunnat vara skrivna av samma person. det är vackert på något sätt att i all stress och upptagenhet så finns det rum för osynliga känslor, förhoppningar, och hjärtesorger, lite som ett parallellt universum till det som syns utanpå.

känns som att det ofta är så. har själv börjat välja bort dem som det är jobbigt att komma vidare med. bättre att lägga energi på dem man får respons av. om man knappt ens kan prata med varandra av olika anledningar så känns det tyvärr dömt att misslyckas. bara att hålla sig undan dessa.

give me that slow knowing smile

give it to me!

slowly

ibland tänker jag på fyskiskt funktionsnedsatta personer. de har liksom konkreta hinder som gör att deras möjligheter begränsas.

men fegisar, vad har Vi? inbillade hinder som vi väljer att själva skapa framför oss.

kände du samma som jag efter första mötet? när du ringde mig och din röst var lite nervös, det var så fint. jag blev så lycklig.

jag gillar allt med dig. vill jättegärna vara din vän för det känns som att vi förstår varandra väldigt bra. var får du all din snällhet ifrån? den omger dig som ett ulligt moln och går i samklang med din sammetslena röst. när vi ser på varandra känns det som att vi känner samma känslor för varandra, eller är det bara inbillning för att jag så gärna vill ha dig?

ja.. det är väl ett faktum att jag haft väldigt starka känslor för dig. ack så skönt att vara ifrån dig. vila i tankarna, inte behöva bli nipprig, tafatt, snurrig, knäpp. äntligen kunna andas igen obehindrat..

så knasigt detta har varit. din blick på mina händer nacke och fötter som nästan gett mig orgasmer.. och du vet ingenting.

om du vill ligga någon gång så sms:a mig.

puss