Inlägg från: Anonym (Tankar) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Tankar)

    Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

    Oj vilken tråd det här var! Nu har jag ju chansen att skriva lite vad jag tänker, men det känns som om det finns risk att bli igenkänd...och det vill jag ju inte. Får se om jag kan använda ett annat språk än jag brukar, haha :)

    Märkligt hur saker kan bli jobbiga när man inte vet och inte förstår, när man är van vid att göra det med andra och i andra sammanhang.

    Men jag kommer att att fortsätta att lägga allt på vänt ett tag till, kommer det ett klargörande så gör det, blir ju roligt att se. Eller inte. Men eftersom jag är nästan osunt road av allt som är gör mig glad och till viss del rädd så är jag förväntansfull oavsett, faktiskt.

  • Anonym (Tankar)
    Anonym (Poem) skrev 2019-01-17 17:52:06 följande:
    Den är inte alls utelämnande :)

    Men skönt är det att släppa ut lite hemligheter man går och bär på.
    Ja, eller hur ;) Och vem vet vad du hade kunnat skriva istället...
  • Anonym (Tankar)
    Anonym (Poem) skrev 2019-01-17 18:03:46 följande:
    Vad borde jag ha skrivit menar du?
    Inte vet jag...du skriver ju det du känner för? Är ju svårt för mig att ha någon åsikt om det. Sedan skulle jag ju kunna önska, men vad det skulle vara behåller jag för mig själv.
  • Anonym (Tankar)
    Anonym (Poem) skrev 2019-01-17 18:18:57 följande:
    Exakt där har vi problemet.. Du behåller kanske lite väl mkt för dig själv. Sjung ut nu!!
    Ja...jag skulle säga att jag kan prata om vad som helst, det finns inget i stort sett som inte kan diskuteras enligt mig. Men när den personen som jag helst skulle vilja kommunicera (eller ville) med ger mig ett bemötande som rör sig från iskallt till raka motsatsen från dag till dag så blir jag inte helt nöjd utan snarare förvirrad och lite ledsen och arg. Ingen annan har haft det beteendet mot mig vad jag kan minnas, *alla* brukar vara jättetrevliga mot mig. Så varför inte du?

    Vad säger du om det då?
  • Anonym (Tankar)
    Anonym (Poem) skrev 2019-01-17 18:53:48 följande:
    Ja vad svarar man på det.. Jo jag säger som så, att jag brukar inte bete mig otrevligt, fast då har jag aldrig blivit bemött med samma ignorans av någon tidigare.

    Om jag har varit otrevlig så är jag van att få det till mig, så jag får en chans att be om ursäkt och förklara mig, så vitt jag vet har ingen delgivit mig sina tankar om mitt uppförande. (Som iof kan ha varit lite upp och ner)

    Många missförstånd hade kunnat avhjälpas genom att prata.
    Den här diskussionen blir ju bara intressant om vi vet att vi båda är dom vi misstänker. Någon slags smart ledtråd kanske?

    Ignorans? Den personen som du låter som är helt säkert van vid att bli struken medhårs av alla som vill hålla sig väl med dig. Så funkar inte jag, jag ifrågasätter när jag blir nyfiken oavsett vem jag har att göra med, självklart. Ovant kanske?

    Den personen jag tänker på har nog potential att vara skoningslöst uppriktig och skulle säkert kunna prata rätt lätt. Så är kanske inte du ändå.
  • Anonym (Tankar)
    Anonym (Poem) skrev 2019-01-17 19:53:38 följande:
    Är verkligen inte jag då, är väldigt van med att bli ifrågasatt. Struken medhårs, nja inte i dessa sammanhang, skoningslöst uppriktig, det kan jag absolut vara om det behövs.
    Men bra, då vet jag. Skönt på sätt och vis, hade outat mig rätt ordentligt annars..
  • Anonym (Tankar)
    Anonym (Poem) skrev 2019-01-17 20:04:05 följande:
    Klart du hade, förstod nästan att den meningen skulle komma!! :)
    :) Mhm, varför då?
  • Anonym (Tankar)
    Anonym (Poem) skrev 2019-01-17 20:56:47 följande:
    Kändes givet med facit i hand! ;)
    Vilket facit har du? Jag vill också ha det! ;)
  • Anonym (Tankar)
    Anonym (Poem) skrev 2019-01-17 22:07:20 följande:
    Har väl studerat personen ett tag nu och dess sätt att agera, mina teorier har tyvärr visat att utfallet verkar vara detsamma varje gång, det känns ju inte riktigt bra. Det blir liksom inget konkret av känslorna. Ett limbo tillstånd!

    Men det tar inte bort det faktum att jag gillar personen, är bara inte beredd att leka följa John eller katt och råtta längre. Nog för att jag ler ibland, mest åt likheterna men även åt denna lustiga känsla som personen sätter igång i mig. Vet inte om man kan kalla det hatkärlek eller om det bara är en hatkärlek till situationen som uppstår. Men sen är det svårt att tolka en persons handlingar, när man inte pratar om förväntningar eller ev känslor som uppstår.
    Jag håller med dig helt och hållet. Vad tycker du att vi skall göra åt det? Prata om det i nästa vecka?
  • Anonym (Tankar)
    Anonym (Poem) skrev 2019-01-17 22:43:58 följande:

    Du kan börja med att höra av dig till mig, tycker jag :)


    Fast du är ju mötesfacilitatorn av oss två, utan tvekan..
Svar på tråden Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!