Anna Wahlgrens metod, vad tycker ni??

Nej, tryckpressen kallar hon det verktyget. Jag har svårt för flera av verktygen men speciellt det hon kallar skruvstädet. I den här tråden beskriver hon det.
" Brutala solfjädern: Lägg tillrätta. Armarna upp, benen ut, huvudet bort från dig + omedelbar solfjäder, statisk och bestämd: DU ÄR TYST. DU LIGGER NER. Inte huvudet och inte lilla kroppen ska ha en chans att slingra fram några frågetecken på det beskedet. Håll kvar så, enligt skruvstädsmodellen, tills hans utbrytningsförsök ebbar ut och han börjar slappna av, tyst. Stå kvar. Du kan släppa av lite på det mycket pressande greppet när du känner att han har mjuknat i kroppen och är stilla, men minsta förnyad anspänning i sänghalmen föranleder ett nytt obevekligt skruvstäd. Stå kvar. Pröva på att släppa efter en anings aning enligt ovan - men återgå till skruvstädet så fort han börjar krångla det minsta igen. Osv. Ge dig inte, tänk på annat under tiden, ha mörkt i rummet och låtsas att du mediterar Lyssna till andhämtningen: när den är alldeles lugn kanske han hinner somna eller rentav redan har somnat. Det gör ingenting, i denna kris-minikur Stå hellre en liten aning för länge än för kort. Smit ut snabbt med ramsan modell bekräftelse, lugn och rätt låg, x 4."
I samma tråd säger hon också:
"Och på natten och särskilt på de tidiga morgnarna är det då lite svalkande likgiltighet som gäller. Kan också kallas mera förtroende för barnet Ju bättre liv han lever på dagarna, desto obefintligare "liv" kan han ha det på nätterna, om du förstår vad jag menar. Vet du att han har fått allt han behöver på dagarna och mer därtill, kan du faktiskt högaktningsfullt strunta i honom på nätterna och betro honom förmågan att själv ta hand om sina såkallade livskriser

Ge honom en upplysningsramsa direkt på morgokulan och / eller sätt på någon glad musik (utan sång) så att ni båda slipper höra eländet Och gå sedan och lägg dig med öronproppar eller en kudde i varje öra.

Det är inte synd om honom. PÅ NATTEN SOVER MAN. Punkt slut. Får han för sig något annat, av och till, är det hans problem Det löser han. Förr eller senare. Du kan bara ge honom förutsättningarna, och det gör du - och det är verkligen vackert så."
www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php&t=18144&start=15

Här är en tråd där en pojke ignoreras när han har bajsat. Jag citerar mammans ord. AW hejar på henne senare i tråden.
"Något jag trodde snabbt skulle gå över under julhelgen (bortresta) har blivit mer av rutin och nu börjar jag bli osäker på om jag förstått hans frågor rätt? Hur tolkar andra det? Skulle behöva ett gott råd.

Scenario:
Varje morgon vaknar killen runt 6 (istället för 7) och snyftar lågmält. Han står upp i sängen (det hörs och han har märken på kinden av att luta huvudet mot kanten) och låter som om vi glömt honom. I julas hördes bajs i böjan/mamma/pappa/ja ha sovi kart/lill komma upp. Orden upphörde efter ett par dagars bestämt ramsande. Men snyftandet fortsätter.

Antingen svarar han på ramsorna med gråt men efter sista ramsan med tystnad, 3-5 minuter senare, börjar han sakta snyfta igen och det tilltar. Eller så blir han tyst direkt, men börjar snyfta igen efter ett par minuter. Så håller det på till 7 oavsett ton i ramsandet och trots min bestämda övertygelse om att alla soooover och klockan är inte 7!

Har även gått in vid första pip ett par morgnar, lagt honom ner och ramsat ut, som vanligt. Då gråter han och säger sovi kart/dumma. Blir tyst en stund, och så börjar det om igen...

Somnar som en sten på kvällen som vanligt, kl 19. Är glad och längtar till sängen. Sover fortfarande 45 min-1 timme på dagen. Fast i går snyftade han sig igenom hela dagsluren (1h och 15 min! - trodde in i det sista att han skulle somna ). Jag pysslade med annat och ramsade bara en enstaka gång eftersom han faktiskt frågade väldigt lågmält och jag inte "hörde". Tänkte att jag kanske var för överkoncentrerad...

Ibland under blöjbytet senare på morgonen har jag påmint honom glatt att "man kan ju ligga ner och sjunga lite om man vaknar tidigt". "Mmmm" säger han då. Och ibland när vi tar upp honom säger han "ja har väntat vid kanten". (Jasså det har vi iiiiiinte märkt )

När vi "väcker" honom går vi förstås in och säger "god morgon god morgon - äntligen en ny dag - har du sovit gott?" som om vi inte hört ett pip från hans rum.

När vi lyfter ur honom blir han snabbt glad och hämtar en leksak, dock rödgråten."
php5.web-3.crystone.se/annawahlgren.com/forum/viewtopic.php&postdays=0&postorder=asc&start=0

Ja, hon går som sagt ett steg längre på forumet när det gäller det mesta.

Men det är ju ens det trådarna handlar om som människor har reagerat på. Barnet är vaket, föräldrarna vet att det har bajsat och frågar AW om råd. AW säger att de ska låta bli att byta för att undvika underhållning vid den tiden. Är det rätt i din värld?
Jag hade bytt oavsett om jag var medveten om det.

Det håller jag med om. Jag ogillar flera av hennes metoder och råd men dömer inte enskilda föräldrar som har inspirerats av henne utan anledning. Jag förstår givetvis att alla inte följer de råd som har tagits upp i denna tråd. Kan du förstå att människor reagerar på de råd som hon har gett till föräldrar på sitt föräldraforum? Av nån anledning verkar AW-inspirerade föräldrar ofta försvara också sådant som inte rör deras situation och jag har svårt att förstå varför.

Jag tyckte själv om mycket i barnaboken även om det mesta kändes som sunt förnuft eller något som jag hade läst förut. Även om jag har svårt för sömnbiten i boken har jag svårt att koppla ihop det med de råd hon ger på forumet. Jag kan som sagt förstå om man inte förstår kritiken om man utgår från boken även om jag har svårt för vissa delar även där. Den nya utgåvan och forumsråden kanske stämmer bättre överens, jag vet inte. Jag har bara läst den från 94 och det var ju innan SHN kom till t.ex. Jag tror inte på straff så där är vi överens. Att låta barnen var socialt delaktiga underlättar väldigt mycket.

Tror du att det bara är medlemmar på familjeliv som blir upprörda av hennes metoder? Hennes sajt anmäldes till BO av svenska barnläkarföreningen och inte för ingenting.

Vad gillar du mer än ömma järngreppet? Jag undrar varför hon använder ord som järngrepp, skräp (kallar hon spädbarn) och  tryckpress när det kommer till barn. Låter knappast ömt och kärleksfullt.

Det handlar inte om att byta blöjor på ett sovande barn eller gå och kolla blöjan stup i kvarten. Det handlar om att hon råder föräldrar att ej byta på barn som skriker eller ber om att få blöjan bytt. Föräldrarna har vetskap om att barnet har bajsat. För mig gör det dock ingen skillnad men jag vill bara poängtera detta eftersom vissa tror att det handlar om sovande barn eller föräldrar som tittar i blöjan natten lång.

Du förstår alltså att det finns en anledning till kritiken?

Vad lär sig barnen av det? Föräldrarna borde väl föregå med gott exempel?