Inlägg från: trollet83 |Visa alla inlägg
  • trollet83

    Vi med barn tätt - här kan vi stötta varann! :)

    Hej!Kul med denna tråd. Vi har just nu 2 barn som dock inte är tätt födda, den första sonen född november 07, son nr 2 född mars -12, dvs 4,5 år mellan dem. Nu väntar vi dock vår tredje son som beräknas komma 27:e september. Det kommer alltså skilja endast ca 18 månader mellan de två sista så det känns som det blir en helt ny utmaning att få så tätt. Försöker förbereda mig mentalt på hur det kommer bli o är väl mest rädd för hur ens egen ork ska räcka när den minsta kanske har vakennätter med amning osv o mellansonen vaknar tidigt o vill upp på morgonen, samt samtidigt få iväg stora sonen till förskoleklassen tidigt på morgonen.

    Ja hur får ni ihop det helt enkelt?De flesta jag pratat med har lugnat mig o sagt att det går av bara farten..men känns iaf som det kommer bli tufft...när nu vår just nu minsta son föddes för lite mer än ett år sedan var ju ändå storebror stor o kunde sköta sig någorlunda själv men det kommer ju inte vara så nu när bebisen kommer i september.

  • trollet83
    EQ85 skrev 2013-05-15 20:28:07 följande:
    Jag har nu märkt av hur det är att ha demens.. haha. nej men skämt åsido.
    häromdagen satte jag in havredrycken i skafferiet, glömde barnens väskor i TVÅ omgångar så fick köra hem igen o hämta dem. sen lämnade jag nycklarna i förrådet osv...
    jag har nog lite väl mkt just nu.
    denna veckan har det varit vårdcentralen pga dotterns utslag, var virusutslag.
    sen mvc, cellprov pga tidigare HPV virus  och bvc med dottern då hon fick sitt mässling påssjuka o röda hund vaccin.
    sen måste jag till kiropraktor med ryggen, gör sablans ont i mitten av ryggen. man glömmer ju ofta att bära och lyfta "rätt".

    mina barn är 5,5 år (bonus) tös1 är 1,5 år och tös 2 är 5 månader.
    jag lever på att skriva post its, lägga in notifikationer på telefonen och alarm.
    planering är allt just nu.
    jag förberder t ex frukosten till sambon o barnen dagen innan, så morgonen blir stressfri.
    gör mkt mat åt gången så det blir rester för några dagar framåt och lunchlåda till sambon.
    och lärt mig att leva med smuts i hörnen. man kan inte förvänta sig att klara av ALLT med små barn hemma.
    huvudsaken är att de mår bra
     
    Tack för tipsen!Tycker redan det är fullt upp o svårt att hinna med allt med 2 nämligen så behöver alla tips jag kan få;=) 

    Bra att läsa lite tips över hur det går o vad man kan göra för att få vardagen att funka bättre;=) 
  • trollet83
    Justi skrev 2013-05-24 18:44:40 följande:
    Nu har min lilla Laura hunnit bli 3 veckor å allt har flytit på fint fram tills nu.. Min 2 åring trotsar bara mer å mer å ja e så sinnes sjukt trött! Igår fick ja mjölkstockning, feber å frossa fyfan vilken natt!! Å idag tog jag bort tejpen från snittet å upptäckte att såret inte har läkt utan va öppet på vänster sida, skit obehagligt så ja fick ringa killen å åka till sjukan me båda barnen. Dom sa att de inte va farligt men de känns ju sinnes sjukt att gå runt me ett sår på magen som dom inte ens tejpade.. Bor själv me barnen så någon avlastning kan ja ju bara drömma om! Usch sonen är värkligen omöjlig å de känns som de enda ja gör e å gapar på han nu för febern gör mig typ galen! Hur överlever ni?? Ja orkar bara inte just nu!
    Usch det låter tufft har du ingen som kan hjälpa dig en stund?Så du får vila eller kanske hjälpa dig med storasyskonet?
  • trollet83
    kikidil skrev 2013-05-24 23:23:49 följande:
    Hej! Det var länge sedan jag skrev någonting i tråden. Jag har två barn, Ludwig som fyller 3 år i juli och Emmy som är 16 månader. Nu väntar vi barn igen som är beräknad komma i oktober! Så det blir tre barn på tre år, puh! Ska bli mitt tredje kejsarsnitt dessutom. När det här barnet är född måste min kropp verkligen få återhämta sig. 
    Vi har ett fruktansvärt år bakom oss hittills. Vi har varit sjuka konstant. I förra helgen åkte vi på magsjuka allihopa- för åttonde gången i år! Är det ens möjligt? Och emellan alla kräksjukor har barnen hunnit med öroninflammation, urinvägsinfektion, feber, förkylningar... you name it!  Min sambo och jag är så slutkörda och hela tiden rädd för att någon ska bli sjuk igen. Mitt i sjukdomskaoset har det inte alltid varit lätt att se fram emot att bli trebarnsmamma. Snarare har jag fått panik emellanåt: Tänk när tre barn och två vuxna kräks i kapp, hur fan gör man? Tänk om alla blir sjuka när det är dags för förlossningen? Hur ska man orka, orka , orka. Antagligen blir allt hur bra som helst, men ni vet, när allt är så jobbigt så kan det vara svårt att fokusera på det roliga...

    Hur har ni haft det med sjukdomar? Verkar ju ha varit en tuff vinter för de flesta familjer.  
    Fy låter väldigt tufft för er!Jag känner igen den där känslan du beskriver inför barn nr 3, vi har visserligen inte tätt mellan de två första men det blir ju det nu mellan de två sista, så jag känner lite halft ångest inför hur det kommer bli också, vi ska ha nummer 3 i september o nummer 2 är född i mars 2012. Men det blir säkert bra man får ta en dag i taget..kan verkligen tro att det blir tufft o ha 3 tätt inpå så som ni får men allt går väl... 

    Vi har också haft en del sjukdomar men nu är det väl främst förkylningar igen som härjar..åkte iväg o kollade lillkillen idag som har varit rosslig o förkyld i flera veckor o idag även fått feber, de ville lyssna på honom. Men allt såg bra ut så är väl bara ett virus som inte vill släppa taget..nu ikväll nästan 40 graders feber.

     
Svar på tråden Vi med barn tätt - här kan vi stötta varann! :)