Vi med barn tätt - här kan vi stötta varann! :)

mina äldsta 2, 3 har börjat dagis före jul, 3 dgr vecka. De måste aldrig gå men älskar det. men lilleman nu får stanna hemma tills kommande lillasyster börjar om 2 år kanske?

Vi samsover med våra 3, vi  nattar dem samtidigt, nödvändigt för pappan jobbar ofta kväll, de är nu 11 mån, 2 år, 3 år. Sen får man ha olika med dagsömn istället så funkar det med lagom sömn åt alla. Hmm... undrar hur gammal lillen var nu när vi började lägga honom med de andra? Borde ju komma ihåg det var ju inte såå länge sen! Kanske när han var 5-6 mån?? Innan låg han i soffan hos oss o ammade o sov... det kommer liksom naturligt när det är dags! Har säkert gjort olika med alla barnen, de är ju olika, det är som med blöjslut o nappslut o allt annat, plötsligt en dag vet man att nu är det dags o kommer att gå bra!

Vi har en mycket bred säng och lillen ligger i ena änden mot väggen o i början byggde vi nog en "rullmur" av något täcke eller så innan vi kom o la oss, men nu är de ju så stora o vill gosa så även om man lägger de o varsitt hörn så ligger de ju kors o tvärs över varandra i en lite goshög när man kommer upp o ska lägga sig

Vårt fjärde föds nästa vecka om allt går som det ska, då kommer de vara 0, 1, 2 och 3 år. O jag tycker helt ärligt och uppriktigt talat att vi hittils iaf gör mer med våra liv än våra vänner med mer "normalt" intervall o antal barn. Som exempel var vi på 4 veckors  tält/camping/bil semester i sydeuropa i höstas, vi har köpt en gård o har olika djur o trädgårdsprojekt, vi åker på små weekends o gör saker o utflykter var o varannan illa dag här hemma, (enkla saker som grilla korv i skogen, åka på biblioteket, gå på stan, badhuset, middag hos vänner ja ni vet).

Vi har alltid med alla barnen, har barnvakt 2 dagar per år (1 av dem föder jag barn den andra har jag o min man dejt utan barnen).
O jag är inte utbränd på något sätt, det är jättekul O det blir ju lättare hela tiden, jisses, 2 o 3 åringen kan ju ta på sina overaller själv tex nu, bara en sån grej! O alla 3 ÄLSKAR varandra så obeskrivligt hejdlöst så jag saknar ord för att beskriva deras relation.  
Så kör hårt o oroa dig inte det minsta, alla jag känner som har 2 barn med 2.5 år emellan gnäller mer o verkar ha det så mkt eländigare.
Enda nackdelen är att man blir ju hemma flera år i sträck (vi turas om) och blir efter i karriären, i vårt yrke är det en ganska tydlig "karriärsstege" så det märks ju när ens gamla kollegor klättrar medans man själv är hemma men det priset är det värt tycker vi. (ja självklart - vi har ju ett underbart liv istället).
Så skaffa barn du o lyssna inte på olyckskorparna  

Ja det är inte det lättaste att ha saker för sig förutom barnen, starta företag kan vara slitigt nog utan en massa småbarn har jag förstått.
Jag tycker det är en stor fördel (och en del av vår plan med det hela) att alla barn har glädje av ungefär samma saker, då kan man göra allt tillsammans hela familjen (=mysigt) . Vi gillar att resa tex o även om vi kan tänka oss åka vart som helst så kan det ju ändå vara svårt att hitta ett resmål/aktivitet som är lika rolig för tonårsbarnet som för förskolebarnet och 10 åringen tex. Så då kanske man får dela upp sig mer o det tycker vi är trist, vi vill ju vara tillsammans!

Hur man hinner med alla går ju i perioder, tex fram till ca 3 v sen var yngsta barnet (14 mån nu) inne i en "måste bäras stående absolut hela tiden fas" som höll i sig lääänge, säkert 2 mån, han kunde gå men vägrade o ifall man fick besök o nån annan erbjöd sig att kånka ett tag så illvrålade han bara. O då var det ju svårare att göra kul saker med de andra, men då får man komma ihåg att vad det än är som känns jobbigt så är det alltid bara en period! Det är den bästa insikt jag har fått. Jisses med första barnet trodde man ju att man ALDRIG skulle få sova igen om bebisen började vakna tidigt en period osv. Så numera tröstar jag mig alltid med det, det går över vad det än är o det gäller att njuta av att de är så små

Jag var inte redo att sortera ut efter 3an, men ville ju då ha en 4 innerst inne... sen blev det så o nu håller jag på o säljer mammakläderna och det känns bra!
 

jomen nu är jag det (som tur är ) var riktigt orolig för  att jag aldrig skulle känna mig nöjd. 

läs bakåt i tråden, frågan kommer med jämna mellanrum