åhhh vilken härlig tråd, får man kliva in?
Jag har en son på 3,5 en dotter på 1,5 och en liten på 4 veckor, dessutom en sambo som är sjöman och var tvungen att åka och jobba när lillan var 1 vecka gammal. Nu väntar vi på att hanns 8 jobbveckor ska gå fort!!
Det är verklige ingen barnlek att vara ensam med dessa tre små knattar!!
Käns skönt att ha hittat en tråd där man kan få lite tipps och råd och där allt inte är rosenrött!!
vi hade jätte svårt att lägga vår äldsta pojke, när vi tog bort spjälsängen var det typ kört....vi höll på i flera månaders tid att försöka få honom att sova i sin säng, han klev upp och vi bar tillbaka...så såg hela kvällarna ut för oss i flera månader som sagt....om vi hade tur somnade han tillslut av utmattning vid 23 tiden. tillslut orkade vi inte mer och började lägga honom i vår säng och där funkade det galant så vi gjorde en fuling vi flyttade in alla sängar till vårt sovrum och nu sover alla hur bra som helst + att det inte finns några leksaker att stoja med :D.
barnen vill ändå att man sitter där inne en stund så oftast så gör jag det och dom somnar rätt fort...jag är bara glad att vi hittat ett sätt som fungerar för oss :)
Vill bara säga att vi haft en så jäkla bra dag idag :D
Eftersom amningen inte riktigt funkat bra och jag vill amma så mycket som möjligt så har det varit svårt att få någon stabilitet med lillan så vi kunnat ta oss ut men idag tog jag tag i det hela och åkte ner på stan med alla barnen.
Det gick superbra och jag och största pojken fick fin tid tillsammans och han hjälpte mig super bra!! Bussresan gick galant även om pojken satte sig någon rad längre bak och gjorde ljud hela vägen hem. kunde inte låtabli att skratta innombords när jag såg den där unga tjejen med perfekt sminkning och kläder kolla på honom och blev väldigt störd av hanns ljud(han låter typ konstant när han är trött) han härmade bussens alla ljud :D.
I vanliga fall hade jag fått lite små panik och försökt säga till honom men idag struntade jag i det!!
Pojken är tre, vad kan man begära?
Han satt stilla på sin stol som ändå va långt ifrån mig för att det inte fanns några platser närmare, jag tycker han va duktig!!
När vi kom hem blev det bad och sedan middag och en film sedan sängen....helt perfekt och knappt det minsta bråk :D. Det här ger mig mer energi än att sova :D.
Ronjas mamma: ursch jag lider med er!!!
kräksjuka är bland det värsta som finns!!!
jag bara hoppas att mina inte får det just nu då deras pappa är borta och jobbar i minst 5 veckor till. en kräksjuka skulle vara förödande för mig, tror jag skulle gå under så jag förtår att ni vill va hemma båda två första dagen!!
krya på er och hoppas ingen fler åker dit
i morgon drar vi till svärföräldrarna, ska bli skönt då min sambo var tvungen att åka och jobba när vår dotter bara va en vecka...det har varit tuffa veckor kan jag säga med massor av fummlande för att hitta fungerande rutiner. men på lördag är 4 av 8 veckor utan sambon avklarade.
Dessutom går det magsjuka på dagis nu, ingen kräksjuka än men diaréer och även om det inte är lika otrevligt som kräksjuka så är det ju inte trevligt för 5 öre så vi flyr fältet!!!
här hemma har mitten dottern börjat trottsa allt!!
han har alltid varit lyhörd och gjort som man sagt till henne men nu gör hon allt tvärtom.
speciellt vid blöjbyten precis som ni andra skriver så bara det att hon sparkas och vrider på sig och lever rövare och när jag säger till henne så skrattar hon bara. idag blev jag riktigt sur då jag hade babyn i bärsjalen på magen så jag satt ner henne i badkaret(alltså utan vatten givetvis) och sa att hon fick komma upp om hon slutade sparka mig och vi bytte blöja och det funkade tack och lov.
puuuh dessa trottåldrar!!
såg en kompis uppdatering på faceboook som löd ungefär " i dag blev min dotter arg och sparkade in i dörren, då fick hon veta att hon levde". jag blir lite full i skratt och fundersam för detta händer typ dagligen hemma hos oss, ett under att ingen vägg gått sönder typ :D. är det mina barn som är ovanligt vilda eller gör era som mina?
Hallå!
Kul att höra om allas påsklov :).
Här har vi också påsklov :).
Har åkt till min föredetta hemstad och hälsar på alla, bodde först hos svärisarna men dem blev så förkylda så vi fick lov att flytta på oss så nu bor jag hos min pappa och hanns fru istället :).
Äldsta sonen ville dock inte alls flytta på sig utan vara hos farmor och farfar han fick vara kvar för dem så jag tog med mig bäbisen och mitten flickan och åkte. Sedan dess har inte pojken velat följa med mig på något. Jag vet itne vad jag ska tycka. Jag blir uppriktigt ledsen av att han bara vill vara hos farmor och farfar....han vill inte ens hälsa på sin kusin :(. Han är lite speciell och har särskilda behov och dagis har kontaktat elevhälsan och vi en barnpsykolog sedan en tid tillbaka. Just nu känns det mest bara som att han tycker mer om farmor än mig och det är jätte jobbigt!!! han vill heller inte prata med mig i telefonen :(. Han vill mest bara vara där ute hemma hos dem....alltså typ gå ut och leka där men inte åka omkring så mycket, han är nöjd bara han får vara ute där och leka utanför huset eller inne och leka med sina traktorer eller titta på film. Det värsta är att det verkar på hanns kroppsspråk som att han är mer tillfreds där än hemma....fy känner verkligen att jag inte räcker till....älskar ju honom lika mycket som de andra barnen och vill ha honom hos mig, även om jag måste medge att det är väldigt lugnt utan honom.
Boulder: Jag känner igen besvikelsen, min sambo har svårt med just det där. Tror han laddar för mycket inför det roliga som vi ska göra och allt blir förstört och han blir ledsen när det går tokigt och det blir skrik och bråk. Jag känner dock att han kan ta sig an lite stora projekt...istället för att göra världens utflykt så tar jag barnen ut på gården istället och tar med fika...barnen blir minst lika nöjda som om att man skulle ut på det där "perfekta" stället som ändå ligger för långt borta och dessutom slipper man bli besviken om det går åt skogen av någon anledning.
sedan måste man ju givetvis krydda till tillvaron ibland och göra något lite mer avancerat :), ibland går det bra och ibland mindre bra och tror bara att det är så....dock undviker vi att göra sådant som vi vet av erfarenhet funkar mindre bra för barnen.