Vi med barn tätt - här kan vi stötta varann! :)

Åh jag har en fråga till er som har fått barn tätt.

Jag väntar nummer 2 nu som beräknas komma i mitten-slutet på maj. Dottern är 6,5 månad och jag ammar, men har gett smakisar sen dottern var 4 månader. Grejen är att dottern fortfarande inte äter särskilt mycket. Hon älskar gröt, men får bara i sig en "smakportion" enligt paketet (2 matskedar) +lite fruktpuré som blandas i. Det mesta hamnar vid sidan av, men hon får ändå i sig mer och mer.

Nu till min fundering.
Var hos barnmorskan idag som sa att jag borde sluta amma. För det är bäst att amma 1 barn i taget. Sen så borde jag sluta i god tid eftersom det är stor risk att jag föder för tidigt (eftersom dottern kom i v.34) och det är inte säkert att hon får vara på sjukhuset om nästa nu skulle komma för tidigt.
Själv känner jag att jag helst skulle vilja fortsätta amma så länge dottern vill. Vill inte "tvinga" bort henne redan och inte heller just före bebis kommer, så att hon känner sig bortstött. Vill veta att hon får i sig tillräckligt med mat innan jag slutar och som det är idag så får hon inte i sig det. Dottern tar endast flaska om hon får vatten. Får hon ersättning, eller bröstmjölk från frysen så vägrar hon. Barnmorskan tyckte då att jag skulle ge henne ersättning på sked eller i kopp. Tycker det känns jättefel och jag vet inte alls hur jag ska göra.

Hur har ni andra gjort? har ni ammat 2 st? om inte, när slutade ni amma första?

Jo, det är bara att det kändes så hastigt. Med tanke på att barnmorskan gärna ser att jag slutar o god tid före, eftersom det är troligt att nästa oxå kommer tidigt. Dottern kom drygt 5 veckor för tidigt. 

Känns som att det blir ett sånt projekt oxå, då så mycket hamnar utanför, så man vill helst inte vara nån annanstans än hemma då man ger mat. Därför det ofta blir middag och/eller kvällsmålet som hon får riktig mat. Ofta blir det badbaljan direkt, med tanke på att hon blir så grisig :)

Om hon själv skulle visa att hon vill sluta. Antingen genom att amningen strular eller genom att hon äter riktig mat bra eller dyl, så hade det inte känts lika jobbigt. Antar att det ligger mer bakom att jag känner såhär, känns lite som att jag nu blir snuvad på amningen precis som jag blev snuvad på allt i samband med förlossningen. 

 

Tack! Det kanske ändå löser sig av sig själv. Man vet ju aldrig. Tiden går så fort, så känns som att det är stressigt, men det är ändå ett bra tag kvar. Ska försöka att inte stressa upp mig över det, men det är inte alltid så lätt.

Tack allihopa för all input! Till min barnmorskas försvar så skulle hon läsa på lite och prata med läkaren och sen återkomma, men det var såhär de brukade rekommendera.

Har börjat ge henne mer bitar istället för puréer och det funkar ganska bra. Hon tycker det är gott, men själv lyckas hon inte stoppa in maten riktigt i munnen(speciellt inte små bitar), så hon får typ i sig det jag stoppar in.

Ang. snuvad på förlossningen. Jag födde vaginalt, men det gick så himla fort (2h på förlossningen) att jag inte riktigt hann med. Jag skulle ju sitta på pilatesboll och gå med gåbord(i min fantasi över hur det skulle gå till). Istället gick det jättefort och jag var så inne i mig själv att jag inte alls hängde med. Sen typ att fika grattis-fika utan bebis, det var ju inte så det skulle vara.

Jose: Jag menar inte att vi inte ska lära henne att äta. Klart vi gör det. Vi ger mat, både puréer, gröt och vanlig mat i bitar. Men mest på eftermiddagen/kvällen när vi är hemma, just p g a att det blir så grisigt, både kläder, golv, bord och stol. Hemma kvittar det ju, men inte så kul på typ öppna förskolan eller hemma hos kompisar. 

Men vi försöker hela tiden. Problemet är inte att hon inte tycker det är gott. Problemet är att hon äter så små mängder. Typ 1 smakportion gröt +lite fruktpuré (gjort på 2 msk vatten och 1,5msk pulver), sen vill hon inte ha mer. När vi ger bitar av vanlig mat, så försöker hon ta upp från tallrik/bordet men får som inte in det i munnen, eftersom det hamnar typ lite varstans i handen(hon kan inte pincett-grepp). Men hon äter om vi stoppar i munnen antingen med sked eller med fingrarna. Men som sagt tidigare, inga mängder.

Idag provade vi att ge välling för första gången. Det gick över förväntan. Hon åt nästan 100 ml av 200ml som vi gjort. Gjorde mest för att se om hon sover bättre. För senaste månaden har vi ammat 3-6 ggr efter kl. 02.00 vilket tär rätt mycket på mig, speciellt nu när jag är så trött i och med graviditeten. Dock säkert jättejobbigt för henne oxå. Hon sover mycket på dagarna och somnar ofta lätt på kvällen. Men fram emot 2 tiden så vaknar hon och är jättehungrig. Fungerar inte att ge nappen bara. Hon somnar dock om direkt efter varje amning. Så jag har tolkat det som att hon är hungrig. Tidigare har hon sovit hela nätterna, förutom en amning vid 5 tiden och sen tätare på morgonen när hon vaknat. Men sen hamnade hon i nån fas och det gick inte alls att lägga på kvällarna och sen nu när vi fått ordning på läggningen så är det mycket amning istället. 
Så håll tummarna för att hon sover som en prinsessa inatt! :)

 

Jose: ammade +välling vid halvåtta. Hon blev dock superpigg o vägrade sova. Vid 10 ammade jag igen o gjorde ett nytt läggningsförsök. Somnade, men vaknade jättehungrig vid halv tolv eller halv ett(minns inte riktigt). Sen efter det sov hon till halv fem, bortsett från nån instoppning av napp. Sen ammat lite nu vid sju och åtta. Så jag är nöjd. Ska handla mer välling idag :)

Linapina: Edvin född 100326 och Milla född 110726 
linaloo: Freja född 110407 i v.34+5

Åh jag nojjar redan för vad vi ska göra av storasyster när 2an kommer. Har ca 16 mil till hennes farmor o farfar. Dels inte bekväm med att lämna där (inte i dagsläget varje fall). +Att barnmorskan råder mig till att åka in till sjukhuset direkt jag börjar känna nåt pga att första förlossningen gick på 2h och det är drygt 6mil till sjukhuset. Sen blir jag ännu mer nojig över ifall nummer 2 oxå kommer komma för tidigt. Hur länge måste man stanna på neo? Kan storasyster vara med?(tydligen får syskon bara vara där ibland). Känns extra läskigt då vi är nyinflyttade i stan o har långt till närmaste släkt. Har flera vänner med småbarn här, så att lämna till dem skulle kännas ok, men det fungerar ju bara så länge man inte blir kvar på sjukhuset en längre tid.

Smulan: Stort grattis!!

Ronjas mamma: Tips, knyt upp din lilla på ryggen istället. Betydligt lättare att bära på ryggen än på magen. 

Ronjas mamma: Det är lite bökigt att knyta på ryggen i början, men jag har gjort det sen min lillskrutt var knappt 2 mån och hon kunde inte sitta då. Men när du knyter i sjalen så sitter de ju i grodposition vilket är ergonomiskt och bra, så tror inte du behöver oroa dig. Freja somnar ofta när hon sitter på ryggen, bara att se till att hon har stöd för huvudet. Kolla lite videor på youtube hur du ska göra, sen är det bara att öva öva öva. Jag brukar knyta vrikkesikker, men det finns enklare knytningar oxå. Efter ca 10 ggr så fixar du det själv. Finns bärskydd att beställa för ca 400kr. Då behöver du inte så mycket kläder på barnet, utan du trär på bärskyddet över, efter att du knytit. Jättesmidigt!

unbohimo/onbuhimo har jag aldrig hört talas om, måste googla :) 

Här har vi oxå varit sjuka massor. Nu börjar vi dock vara på bättringsvägen. Dottern har precis blivit 11 månader och jag är gravid i v.29. Tokless på att vara gravid nu. Känns som att jag inte "ägt" min egna kropp på väääldigt länge nu. Trött på foglossning och att inte kunna sitta utan att få ont vid revbenen. 

Annars händer det mycket med dottern. Hon håller på att få sin första tand, hon vinkar och har börjat krypa på riktigt samtidigt som hon börjat gå massor längs möblerna och stå själv utan att hålla i sig. Hon pekar och säger titta, säger "nejnejnejnej" och skakar på huvudet mm :)  

Är spänd inför nästa förlossning. Har oxå fått rådet att åka in direkt jag känner minsta lilla (alt. ringa ambulans), då dottern är född på 2h. Ser fram emot förlossningen samtidigt som det kommer bli läskigt att göra det "nykter" den här gången.