tänk om man blir ensam

Jag sitter i precis samma situation. Min sambo kör med lastbil och har inte lyckats få byta schema. Han åker hemifrån mitt i natten och kommer hem på kvällen (är borta ca 14 timmar/3-4 dagar i veckan).

Jag är inte rädd för förlossningen i sig egentligen, men jag är rädd för att inte han ska hinna dit. PRecis som för dig så har han en lugnande inverkan på mig. Dessutom så är det ju vi som ska få barn, det är så intimt och känsligt och speciellt. JAg vill inte dela det med någon annan men ännu hellre vill jag vara ensam.

Jag har iag gjort som så att jag har två backup personer - min mamma och min bästa vän. Om det krisar får jag se vem jag ringer eller om jag ringer båda. Men det känns skönare nu när jag vet att det är ordnat så att jag slipper vara själv iaf.

Sen är ju det där svåra med - när ska man ringa hem dom? det tar timmar för gubben att åka hem om han är på fel ställa, surt om jag ringer på falsk larm. Men jag kan ju inte gärna vänta tills jag börjat krysta heller. Usch, jävla yrkesval han har gjort:P

haha ja precis så tänker jag med. Det vore så typiskt att ringa hem honom och världens rabalder för ingenting.

Vad skönt att du hittat någon som följer med! Ja precis hur slänger man ut dom schysst sen:p. Iof tror jag att de båda helst slipper se mig föda så de går nog av sig själva:P. Min bästa vän har inte några egna barn och det vill jag gärna hon ska få så jag kan ju alltid ha det som argument haha!