Läxor till en som går i ettan?

När får de tid att vara barn och ägna sig åt den viktiga leken då?

Jag är personligen emot läxor (har lärar behörighet från förskolan och upp till sjuan). Jag tycker att barnen ska få vara lediga efter skolan och inte ha en massa måsten hängande över sig. Jag vet ju själv hur sådana måsten påverkar mig negativt när det är nåt jag inte vill göra. Däremot tycker jag att det är viktigt att skolan och hemmet tillsammans försöker få barnen intresserade av att läsa och av att söka fakta. Alltså en läxa som lika gärna kan göras i skolan kan stanna kvar där, men läsläxor och innötningsuppgifter kan jag tycka är motiverade eftersom de ger en träning och kunskap för att bli en bra läsare.

Tyvärr delar inte min dotters lärare min åsikt, hon går i ettan nu och har läxa tre dagar i veckan och kan få en fjärde om hon av någon anledning inte hunnit med det hon ska göra i skolan. Min son hade samma lärare och hon gjorde exakt samma då. Dessutom så tycker hon att det funkar bäst om hon ger läxan till dagen efter och vi har ingen möjlighet att planera vår vardag...inte kul för henne att sätta sig med läsläxan efter träningen som hon har en dag i veckan. Jag hade önskat att de fick all läxa i början av veckan och att den skulle vara klar i slutet, då kan man ju hjälpa barnen att planera läxläsningen så den passa ihop med andra aktiviteter.

Läs på om vikten av den fria leken!

När sa jag att jag inte vill hjälpa mina barn med deras inlärning? De frågar dagligen saker som jag svarar på och det lär de sig betydligt mer av än dessa meningslösa läxor de får. Mina barn tittar visserligen på tv och spelar tv-spel, men de gör mycket annat med.

Jag tror du missade att jag är lärare och jag vet nog mer om detta än vad du gör...Nu har jag dock inte tid med detta längre, jag måste åka till jobbet.

Ja det är inga problem om man får läxan i tid så man kan planera in den så det passa med andra aktiviteter som barnen har och ens eget schema.

Vad är det för fel på att inte kunna läsa när de är sju? Vad ska de ha den kunskapen till innan? Förhoppningsvis så läser föräldrarna för dem och de får tid att bara vara barn i en relativt kravlös miljö. Dessutom hinner de träna upp sin språkliga förståelse så att de lättare kan ta till sig läs- och skrivundervisningen. Sedan är alla barn olika, vissa kan läsa när de börjar ettan och vissa kan inte. Fast efter några år kan man inte längre se skilland på vilka som lärt sig läsa tidigt, då har de som lärde sig sent kommit ikapp. Ja om det inte är så att det är en elev med läs-och skrivsvårigheter, men då är det också en fördel att man inte skyndar med läs- och skrivinlärningen. Där är det istället viktigt att man tränar ordförståelsen så de "vet" hur språket är uppbyggt med ord, staverlser och språkljud osv. Den typen av träning börjar man så fort som barnet börjar i förskolan, alltså redan vid ett års ålder om barnet börjar tidigt. Sedan om barnet är mottagligt beror på mognad och intresse.

Jag skrev "vet" eftersom de ska kunna leka med språket på olika sätt, men de behöver ju inte veta vad stavelser och språkljud är för nåt.

Ja du har faktiskt helt rätt, man måste börja tidigt att lära sig ett språk. Fast för att lära sig ett språk behöver man inte kunna läsa eller skriva. Dessutom så är det så att det är läsning först när läsaren förstår det den avkodat. Alltså krävs det en bra språkförståelse för att kunna tillgodose sig en text. Att ett barn kan läsa ut ett svårt ord är alltså inte läsning om barnet inte förstår ordet, då är det bara avkodning. Språkträning får barnen från det att de börjar förskolan och ännu tidigare hemma, men nu diskuterar vi det svenska skolväsendet.